Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmänna hypotekskassan för Sveriges städer - Allmänna indragningsstaten - Allmänna institutet för döfstumma. Se Manilla - Allmänna journalen, en tidskrift - Allmänna kartverket. Se Rikets allmänna kartverk - Allmänna kronofisken, förv. Se Fiske - Allmänna kronohemman. Se Kronohemman - Allmänna läroverk. Se Skolväsende - Allmänna magasinsdirektionen. Se Magasinsstaten - Allmänna magasinsinrättningen. Se Magasinsstaten - Allmänna och sahlgrenska sjukhuset. Se Sahlgrenska sjukhuset - Allmänna postföreningen. Se Postväsende - Allmänna sköldemärken, her., de sköldemärken som föreställa föremål - Allmänna svenska boktryckareföreningen - Allmänna svenska elektriska aktiebolaget - Allmänna svenska folkskoleläraremöten. Se Läraremöten - Allmänna svenska läkareföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förvarande. Dess egna räkenskaper skola
hållas tillgängliga för den granskning,
som k. m:t kan finna skäligt låta anställa.
C. E.
Allmänna indragningsstaten, benämning på ett
å riksstatens tionde hufvudtitel uppfördt
förslagsanslag, 1875 uppgående till 892,800
kr., med hvilket bestridas åtskilliga utgifter,
som sammanfattas i tvenne grupper, näml.: 1)
pensioner åt statens ämbets- och tjänstemän samt
betjänte äfvensom understöd åt sådanas änkor och
oförsörjda barn, och 2) aflöning till tjänstemän,
hvilkas tjänster blifvit indragna, ersättning
för genom inträffad reglering minskade eller
förlorade inkomster samt sådana lönetillskott,
till hvilka de särskilda löningsstaterna icke
lämna tillgång. Redan genom kungl. resolutionen
af 23 sept. 1688 medgafs pensionsrätt åt statens
tjänstemän i allmänhet, och i k. förordn. 24 jan. 1778
förklarades särskildt beträffande civilstaten,
att en tjänsteman, som uppnått 70 års ålder samt
länge och väl tjänat, skulle vid af skedstagandet få
behålla hela lönen, hvilket stadgande borde gälla,
till dess någon annan författning blefve vidtagen,
"hvarigenom orkeslöse och väl förtjente ämbetsmän
till någon sin bergning vid afskedstagandet kunde
hugnas". De utgifter, som föranleddes af detta
medgifvande, blefvo vid 1809-10 årens riksdag i
riksstaten sammanförda under benämningen "allmänna
indragningsstaten". Pensioneringen är villkorlig; i
fall pensionären sedermera skaffar sig annan af staten
aflönad tjänst, minskas eller borttages den pension
han åtnjutit från allmänna indragningsstaten. För
närvarande meddelas därifrån pension åt civilstatens
ämbets- och tjänstemän samt betjänte, hvilkas
aflöning på grund af reglering blifvit delad i
lön och tjänstgöringspenningar, vid uppnådda 65
lefnads- och 35 tjänsteår. Pensionsrätt å allmänna
indragningsstaten tillkommer icke de löntagare,
hvilka tillhöra arméns och flottans civilstater
eller de civila verk och inrättningar, för hvilka
andra grunder med afseende å pensionering blifvit
fastställda genom särskilda pensionsreglementen. -
Från allmänna indragningsstaten utbetalas äfven,
jämlikt särskilda riksdagsbeslut, s. k. beneficier
och benådningar till tjänstemän, både civila och
militära, hvilka icke uppnått pensionsåldern eller
hvilka sakna pensionsrätt, men af en eller annan
orsak afgå från sin befattning. I dylika fall,
och i synnerhet när framstående förtjänster
om det allmänna eller ömmande omständigheter
kunna anföras, beviljar riksdagen pension. Detta
gäller äfven om änkor och oförsörjda barn efter
framstående män. - Å allmänna indragningsstaten
äro jämväl uppförda de s. k. hofstatspensionerna.
KBG.
Allmänna institutet för döfstumma. Se Manilla.
Allmänna journalen, en tidskrift utgifven af
P. A. Wallmark (1813-24) och utgörande fortsättning
på Journal för litteraturen och theatern (1809-13).
Allmänna kartverket. Se Rikets allmänna
kartverk.
Allmänna kronofisken, förv. Se Fiske.
Allmänna kronohemman. Se Kronohemman.
Allmänna läroverk. Se Skolväsende.
Allmänna magasinsdirektionen. Se Magasinsstaten.
Allmänna magasinsinrättningen. Se Magasinsstaten.
Allmänna och sahlgrenska sjukhuset. Se Sahlgrenska
sjukhuset.
Allmänna postföreningen. Se Postväsende.
Allmänna sköldemärken, her., "de sköldemärken, som
föreställa föremål, hämtade från natur, inbillning,
konst eller handtverk".
Allmänna svenska boktryckareföreningen, en 1892
bildad förening, som utgör en sammanslutning mellan
arbetsgifvare inom boktryckerifacket öfver hela
Sverige samt har till ändamål att tillgodose och
befordra de materiella såväl som de intellektuella
intressen, hvilka beröra arbetsgifvare och arbetare
inom detta fack. Föreningens verksamhet är riktad
på fastställande af för boktryckeriyrket allmängiltiga
affärsprinciper, på ordnandet af förhållandet mellan
arbetsgifvare och arbetare, på lärlingsväsendet
och i samband därmed stående frågor samt på
boktryckarekårens representerande i sådana fall, då
dess intressen beröras af lagstiftningen. Föreningen
är delad i af delningar, omfattande olika delar
af landet och hvilka hvar för sig hafva sin
styrelse. Föreningens styrelse, som har sitt säte
i Stockholm, består af tre i Stockholm besatta
medlemmar, hvilka handhafva de löpande ärendena,
samt en medlem från hvar och en af föreningens
afdelningar. Tillika har föreningen en byrå, som
biträder styrelsen vid ärendenas förberedande. 1902
inrättade föreningen för sina medlemmar en sjuk-
och begrafningshjälpkassa. Föreningens årsmöten
hållas i september eller oktober, på plats, som af
styrelsen bestämmes.
Allmänna svenska elektriska aktiebolaget, grundadt
1883 under namn af Elektriska aktiebolaget
i Stockholm af L. Fredholm på grundvalen af
J. Wenströms uppfinningar och patent, erhöll 1891
sitt nuvarande namn och s. å. säte i Västerås. Detta
bolag har varit af banbrytande betydelse för
elektroteknikens utveckling i Sverige. Wenströms
trefaspatent bildar epok i fråga om elektriska
arbetsöfverföringar. Efter Wenström hafva
E. Danielsson och A. Lindström varit vid bolaget
verksamma såsom konstruktörer och uppfinnare.
A. E-M.
Allmänna svenska folkskoleläraremöten. Se Läraremöten.
Allmänna svenska läkareföreningen bildades vid det
sjätte allmänna svenska läkaremötet, hvilket hölls
i Gäfle 1893. I den form, som då gafs föreningen,
var denna likväl endast en ram kring läkaremötena,
den trädde i kraft med dem och upplöstes med dem samt
egde dessemellan bestånd allenast i och genom sina
fonder. Under tiden uppstodo där och hvar i landet
lokala läkareföreningar, med uppgift att behandla
läkarnas yrkesangelägenheter, på samma gång som de i
allmänhet äfven vårdade sig om deras vetenskapliga
intressen. Till en början arbetade hvar och en af
dessa föreningar för sig och utan samhörighet med
de öfriga. På läkaremötet i Örebro 1901 beslöts
emellertid enhälligt, på förslag af Stockholms
läkareförening, att Allmänna svenska läkareföreningen
skulle ombildas till en permanent centralförening för
de lokalföreningar, som då existerade eller framdeles
kunde uppstå, och på läkaremötet i Göteborg 1902
antogos definitivt nya stadgar. I sin nya gestalt fick
Allmänna svenska läkareföreningen till uppgift: "att
sammansluta landets läkare i syfte att upprätthålla
en god och värdig anda inom läkarekåren och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
