Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allasch, kumminbrännvin - Alla siciliano (it.), mus., i siciliansk stil - Alla själars dag, romersk-katolsk kyrkofest - Allasotoniska rörelser, rörelser af växtdelar - Allas-sundet, ett sund mellan öarna Lombok och Sumbava - Alla stretta (it.), mus., sammanträngdt - Alla tedesca (it.), mus., i tysk stil - Allativus, en kasus i finskan - Alla turca (it.), mus., i turkisk stil. - Alla zingara (it.), mus., i zigenarstil - Alla zoppa (it.), mus., i synkoperad stil - Allbo. 1. Härad i Kronobergs län - Allbo. 2. Kontrakt i Växjö stift - Alldeutscher verband, förening för de tysk-nationella intressena - Allé, väg eller gång omgifven af träd - Allée couverte, fr., hällkista - Allegat, ordagrant citat ur en skrift - Allegera, åberopa en skrift - Alleghany, flod i Pennsylvania - Alleghany-bergen l. Appalacherna, en bergsträckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Allasch, ett efter byn A. vid Riga uppkalladt fint
kumminbrännvin (kumminlikör), med tillsats af anis
och fänkål.
Alla siciliano (it.), mus., i siciliansk (folkvise-)
stil.
Alla själars dag, romersk-katolsk kyrkofest till
minne af de i kyrkans tro aflidne. Dess ursprung
förbindes med legenden om en hemvändande pilgrim,
som i en syn skådat de i skärselden varandes
kval och till munkarna i Clugny framburit en
uppfordran att genom förböner och allmosor verka
för deras befrielse. Festen fick genom Odilo af
Clugny omkr. år 1000 sin fastställelse och förlades
till 2 nov. Flerstädes i lutherska kyrkan har denna
minnesdag blifvit högtidlighållen, men är i vårt land
afskaffad.
J. HDR.
Allasotoniska rörelser, en af De Vries
införd benämning på de rörelser af
växtdelar, som förorsakas af en minskning
af turgorn. Motsatsen är auxotonisk rörelse.
G. L-M.
Allas-sundet, ett 10 km. långt och 12 km. bredt sund
mellan de ostindiska öarna Lombok och Sumbava. Det
bildar en bekväm och mycket trafikerad farled från
Indiska oceanen till Javasjön.
Alla stretta (it.), mus., sammanträngdt (brukas om
trångföring. Se Fuga).
Alla tedesca (it.), mus., i tysk stil.
Allativus (af lat. allatus, af afferre, föra
till), en kasus i finskan, som urspr. betecknar det
ställe eller föremål, till hvars yta eller närhet en
rörelse sker, och sedan äfven fått andra funktioner,
t. ex. andra språks dativ.
Alla turca (it.), mus., i "turkisk musiks" stil.
Alla zingara (it.), mus., i zigenarstil.
Alla zoppa (it.), mus., i synkoperad stil.
Allbo. 1. Härad i Kronobergs län, utgör Västra Värends
domsaga och Allbo härads fögderi samt omfattar
socknarna Virestad, Stenbrohult (med Elmhults
köping), Vislanda, Blädinge, del af Skatelöf,
hela Västra Torsås, Härlunda, Lekaryd, Aringsås,
Hjortsberga, Kvenneberga, Slätthög, Mistelås, Moeda,
Ör, Härlöf. 1,588,71 kvkm. 28,781 inv. (1902). -
2. Kontrakt i Växjö stift, omfattar de 9 pastoraten
Skatelöf; Västra Torsås och Härlunda; Virestad; Moeda,
Ör och Aneboda; Lekaryd och Aringsås; Hjortsberga
och Kvenneberga; Slätthög och Mistelås; Vislanda
och Blädinge; Stenbrohult. 1,708,62 kvkm. 30,569
inv. (1902).
Alldeutscher verband [färba’nt], ty., "alltyska
förbundet", sedan 1894 benämning på en i Tyskland
1891 bildad förening, som afser att främja de
tysk-nationella intressena, bl. a. genom att
understödja de i andra länder för sin nationella
egendomlighet kämpande tyskarna och genom att arbeta
för en kraftig tysk intressepolitik, särskildt i
främmande världsdelar. Föreningen, som har sitt
säte i Berlin och dessutom en mängd filialer, utger
veckoskriften "Alldeutsche blätter".
Allé (fr. allée, af aller, gå), väg eller gång, som
är på båda sidorna omgifven af träd.
Allée couverte [-le kovä’rt], fr., hällkista.
Allegat (af lat. allegare, åberopa), ordagrant citat
(ur en skrift); bilaga.
Allegera (lat. allegare), åberopa (en skrift); bifoga.
Alleghany [ä’ligeini], flod i Förenta staterna,
Pennsylvania. Den rinner upp på Alleghanybergen
i nordligaste Pennsylvania och bildar i närheten
af Pittsburgh, 215 m. öfver hafvet, genom sitt
sammanflöde med Monongahela, floden Ohio. Ända
från sitt utlopp och till staden Olean är A. segelbar
för flodbåtar.
Alleghany-bergen [ä’ligeini-] l. Appalacherna,
en bergsträckning, som parallellt med Atlantiska
hafvets kust genomstryker Nord-Amerikas förenta
stater från s. v. till n. ö. De börja i norra delen af
staten Alabama mellan 32° och 33° n. br., gå sedan i
nordöstlig riktning, alltmer närmande sig kusten, till
42° n. br., där de vända sig något mera mot n., och
sträcka sig sedan ända till S:t Lawrenceviken under
48° n. br. samt vidare genom New Foundland. Deras
hela längd är 2,100–2,500 km. Deras bredd är högst
varierande. Afståndet från Richmond i s. ö. till
Pittsburgh i n. v. är omkr. 375 km. Bergsystemet
har uppstått genom en under paleozoiska tiden
verkande veckning, som säkerligen lyfte dem till
samma höjd som Kordillererna nu hafva, ehuru de
genom luftens och vattnets erosion så förminskats,
att deras högsta topp, Mitchell peak (l. Black dome),
är endast 2,045 m. De bestå af 6–12 jämlöpande åsar,
mellan hvilka breda, fruktbara längddalar ligga, men
de genomskäras ock af många tvärdalar, genom hvilka
floder till Mississippi eller Atlanten bana sig väg,
och äro därför icke så hindrande för kommunikationen
som t. ex. Jurabergen, med hvilka de eljes ega stor
likhet. Den viktigaste af dessa tvärdalar är den,
som genombrytes af floderna Hudson och Mohawk: den
är ett stort tvärbrott genom systemet och så djup,
att en höjning af blott 100 m. af hafsytan skulle
vara nog för att sätta Oceanen i förbindelse med
Ontariosjön. Genom denna dal går Erie-kanalen. I
nordöstra delen äro Adirondacks-bergen, omedelbart
norr om Mohawkdalen, det viktigaste partiet (toppen
M:t Marcy 1,641 m. och White face mountain 1,485
m.). Genom Champlain-dalen skilda från dem, ligga
Green mountains, hvilka kulminera i M:t Mansfield,
1,337 m. Längre österut träffas White mountains
(högsta topp M:t Washington, 1,917 m.). Genom Maines
bergland fortsätta de in i New Brunswick, där man ännu
möter toppar på 1,100–1,200 m. Söder om Hudsondalen
ligga de vackra Catskill mountains (till 1,282
m.). Bergen kallas sydligare vanligen Appalachiska
bergen, ett namn som äfven gifvits åt hela
systemet. De utmärka sig där genom en central zon,
bestående af en rad sammanhängande dalar af tillhopa
1,600 km. längd och med ett gemensamt namn kallade
Greater valley. Två hufvudkedjor begränsa denna
del; den sydöstliga är Blue ridge (Blå bergen), den
nordvästra Alleghany front, någorlunda parallella med
hvarandra. Den förra har vackra former, är betäckt af
skog eller åkrar och mycket använd som tillflyktsort
om sommaren. De högsta punkterna äro Hawks bill
(1,239 m.) och Grandfather M:t (1,818 m.). Alleghany
front sluttar brant åt ö., men mycket sakta åt v.,
har en medelhöjd af 600 m. Dess högsta toppar äro
Little high knob (1,280 m.) och Roaring plains (1,300
m.). I Virginia och Kentucky stiger medelhöjden till
900 m. Antalet parallellryggar aftar åt s. v., liksom
bergens höjd och Greater valley, här genomfluten af
Tennessee, blir allt bredare. Bergen öster om dalen
äro högre än dess västra begränsning: i den östra
kedjan träffas den ofvannämnda Mitchell peak, medan
de västra bergen utbreda sig till platåer, hvilka
bruka sammanfattas under namnet Cumberlandplatån. –
Bergen äro rikt skogbevuxna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
