Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alin, Oskar Josef, historieskrifvare - Alinea, boktr., ny rad - Alingsås, uppstad i Västergötland - Alingsås landsförsamling, i Älfsborgs län - Alingsås manufakturverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lagbyrån (1896), i fråga om Ofotenjärnvägen (1898) och
i flaggfrågan (1899). Både som politiker och enskild
man efterlämnade A. minnet af en i sällsynt hög grad
redbar och karaktärsfast personlighet.
O. V.
Alinea (af lat. a linea, "från linjen"), boktr., ny rad,
nytt stycke, en ny tankeföljds begynnelse; moment i
en lagparagraf e. d. Tecknet för alinea var i äldre
skrift och tryck [**], [**].
Alingsås, uppstad i Västergötland, Älfsborgs
län och Kullings härad. Det genomskäres af
Lillån l. Gärdskeån och har ett utmärkt vackert
läge nära Säfveåns utlopp i sjön Mjörn. 3,500
inv. (1902). Staden eger mycken och väl odlad
jord. Taxeringsvärde 3,509,600 kr. (s. å.), däraf
456,700 kr. för jordar. Hufvudnäringarna äro handel
och åkerbruk. Industrien, som länge legat nere,
har på senare tiden ånyo börjat
uppblomstra och omfattade 1901 16 fabriker med
tills. 402 arbetare och ett tillverkningsvärde
af 1,771,982 kr., däraf 1,344,880 kr. kommo
på ett bomullsväfveri. Handlandenas antal var
1901 59, och den uppskattade årsinkomsten af
handelsrörelsen utgjorde 119,800 kr. Stadens
läroverk, som omtalas redan i ett konungabref af
1642, var sedan 1821 treklassigt, men utvidgades
1890 med en klass och 1891 med ännu en, för hvilka
lärarearfvode bekostas af staden. Dessutom finnes
en elementarskola för flickor. Från boktryckeri
i staden utgifvas halfveckotidningarna "Alingsås
tidning" och "Elfsborgs läns tidning". A. har en
järnvägsstation vid västra stambanan, 412 km. från
Stockholm, 46 km. från Göteborg. Ej långt från
staden, på egendomen Skafveryd, börjades arbetet
på västra stambanan, 30 april 1855. - A. anlades
af Nya Lödöses borgare, hvilka blefvo husvilla, då
danskarna 1611 förstörde deras stad. Det fick sina
privilegier af Gustaf II Adolf 1619 och blef senare
genom Jonas Alströmer (f. därstädes 1685) Sveriges
förnämsta manufakturstad (se vidare Alströmer
och Alingsås manufakturverk). - Alingsås stad
utgör jämte Alingsås landsförsamling samt Rödene,
Bälinge, Ödenäs och Hemsjö ett regalt pastorat
af 1:a kl., Skara stift och Kullings kontrakt.
J. F. N. K. K. -Å.
[bildtext]
Alingsås vapen.
Situationsplan af Alingsås.
Skalan 1: 20000.
1. Rådhus
2. Element.-lärov.
3. Tingshus
4. Folkskolor
5. Methodistkyrka
6. Begrafningspl.
7. Bank
8. Saluhall
9. Station
10. Gasverk
11. Tvättinrättning
10. Gasverk
Alingsås landsförsamling, i Älfsborgs län, Kullings
härad. 10,902 har. 1,720 inv. (1902). Annex till
Alingsås stad.
Alingsås manufakturverk grundades af Jonas Alström
(adlad Alströmer, se d. o.), som hösten 1723 till sin
födelsestad, Alingsås, hemsände ullprof, färgvaror
och väfstolar samt några engelska arbetare. Han erhöll
22 juni 1724 privilegium att i Alingsås inrätta "ett
yllemanufaktur af allehanda slag" och fick däri äfven
upphäfdt förbudet mot de utländske arbetarnas fria
religionsutöfning, hvilket förut hämmat industriens
uppblomstring i Sverige. Manufakturverket fick genom
privilegier vidsträckt tull- och skattefrihet. Med
understöd af värmländska bruksegare och politiskt
inflytelserika män i Stockholm lyckades Alströmer
bilda en "manufaktur-societet", hvars regler
underskrefvos 10 maj 1725. Societeten erhöll af
1726-27 års riksdag stora förmåner, bl. a. staden
Alingsås’ ställande under inseende af societetens
direktörer samt framför allt rikliga understöd ur
den vid samma riksdag bildade manufakturfonden. Till
det yttre storartade anläggningar uppstodo nu raskt
i Alingsås, och 1729 funnos där i gång strump-,
band-, klädes- och fris-väfverier, kattuntryckeri,
tobaksplantering och tobaks-spinneri, hatt-, nål-
och tapetmakeri, ullkamning, filtstrumpstickeri,
färgeri m. m. Genom sangviniska beräkningar och
bländande relationer om verkens tillstånd lyckades
Alströmer riksdag efter riksdag få nya understöd i
växlande former. I brist på
duglig, yrkesutbildad ledning kommo emellertid de
många olikartade fabrikerna aldrig till verklig
och varaktig blomstring. Oordning härskade bland
arbetarna, och fabrikaten, som i godhet merendels
stodo långt efter utländska varor, hade svårt
att vinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
