Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Algonk l. Algonkiska systemet, geol., sedimentära aflagringar - Algonkin-indianer. Se Indianer - Algonkisk, geol., tillhörande algonk - Algorism, mat. Se Algaritm - Algoritm. Se Algaritm - Algotssönerna, stormannasläkt i Västergötland - Algrafi, litografiskt förfaringssätt - Algreen-Ussing, Tage, dansk politiker. Se Ussing - Algrena, järnverk i Örebro län - Algslem. Se Karagin - Alguacil, guvernör i en spansk provinsstad - Algubbe, zool., namn på alfågelhannen - Algumin, ett sällsynt träslag - Algutsboda, socken i Kronobergs län - Algutsrum, socken på Öland - Algutsrums härad, på Öland - Algutstorp, socken i Älfsborgs län - Algäu. Se Algau - Alhagi maurorum. bot., Alhagibuske, Äkta mannaklöfver - Alhama, namn på flere spanska badorter - Alhambra, den forna moriska konungaborgen vid Granada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dalarna i söder till Tornevattnet (Torneträsk) i
norr. Se C. R. van Hise, "Archaean and algonkian",
i Bull. U. St. geol. survey, n:o 86 (1892).
E. E.
Algonkin-indianer. Se Indianer.
Algonkisk, geol., tillhörande algonk (se d. o.) eller
varande af samma ålder.
E. E.
Algorism, mat. Se Algaritm.
Algoritm. Se Algaritm.
Algotssönerna, allmän benämning på en stormannasläkt
i Västergötland under medeltiden, hvilken släkt i
vapnet förde ett griphufvud. Dess äldste med säkerhet
kände medlem var riddaren Algot Brynjulfsson, hvilken
1270 nämnes såsom lagman i Västergötland och senare
äfven såsom konungens råd. Hans son Folke Algotsson
bortröfvade omkr. 1287 Ingrid, dotter till riddaren
Svantepolk Knutsson och förlofvad med en dansk
ädling, samt flydde med henne till Norge. Härvid
hade han biträdts af sin broder Karl. Med stränghet
straffade konung Magnus Ladulås hela Folkes släkt för
detta brott emot edsöreslagarna. Lagman Algot måste
nedlägga sitt lagmansämbete och fängslades jämte
sin son Rörik samt lösgafs först år 1289. Algots son
Brynjulf, biskop i Skara (se Brynjulf Algotsson)
måste för en tid söka sin tillflykt i Alvastra
kloster, och sonen Karl blef vid sin återkomst till
landet 1290 gripen och afrättad. Efter Folkes död
återkom Ingrid till Sverige och var sedermera en
tid abbedissa i Vreta kloster. Med Folke hade hon
sonen Knut Folkesson, riddare och riksråd samt
gift med Margareta, dotter till marsken Tyrgils
Knutsson. Sonson till lagman Algot var Algot
Bengtsson, hvilken såsom lagman i Västergötland
deltog i redigeringen af Magnus Erikssons
landslag. Ätten utdog i senare hälften af 1300-talet.
K. H. K.
Algrafi (af al, det kemiska tecknet för metallen
aluminium, och grek. grafein, skrifva), ett af
mainzaren Jos. Scholz uppfunnet litografiskt
förfaringssätt, hvarvid aluminiumplåtar
användas. Dessa plåtar hafva vid tryckning visat sig
mycket hållbara.
Algreen-Ussing, Tage, dansk politiker. Se Ussing.
Algrena, järnverk i Askersunds socken,
Örebro län. Vid bruket, som numera tillhör
aktiebolaget Aspa bruk, finnas tre härdar
för lancashirefärskning. Tillverkningen
uppgick 1901 till 1,199 ton smältstycken.
K. K.-Å.
Algslem. Se Karagin.
Alguacil (sp., af arab. al-vesir, "vesiren"),
urspr.: guvernör i en spansk provinsstad; sedan:
domare; slutligen: rättstjänare, polistjänsteman,
hvilken betydelse är den enda, som förekommer i
modern spanska.
Algubbe, zool., namn på alfågelhannen.
Algumin (hebr. algummîn), ett sällsynt träslag från
landet Ofir, som nämnes i 1 Kon. 10: 11. Det återges
vanligen med rödt sandelträ.
Algutsboda, socken i Kronobergs län, Uppvidinge
härad. 33,274 har. 4,965 inv. (1902). Konsistoriellt
pastorat, Växjö stift, Uppvidinge kontrakt. –
Kyrkans altartafla är målad af Hörberg. – Å
en holme på byn Rostocks egor har man funnit
lämningar efter tegelbyggnader från medeltiden.
HS HD.
Algutsrum, socken i Kalmar län, Algutsrums
härad. 4,089 har. 875 inv. (1902). Annex till
Glömminge, Kalmar stift, Ölands medelkontrakt. Af
A:s gamla under romansk tid uppförda kyrka
finnes nu endast tornet i behåll; det har flera
rum i olika våningar. Ö. om kyrkan finnes en
gammal bygdeborg (Gråborg) med murar uppförda af
kalksten utan murbruk. Ena porten har i nyare
tid (1500- eller 1600-talet) förvandlats till
ett porttorn. Nära borgen finnas lämningarna af
S:t Knuts kapell, tillkommet under romansk tid.
HS HD.
Algutsrums härad, i Kalmar län, ingår i Ölands
domsaga och i Ölands södra mots fögderi samt omfattar
socknarna Resmo, Mörbylånga, Vickleby, Torslunda,
Glömminge, Algutsrum. 23,535 har. 5,040 inv. (1902).
Algutstorp, socken i Älfsborgs län, Kullings
härad. 2,290 har. 476 inv. (1902). A. bildar med
Kullings-Sköfde, Tumberg, Södra Härene, Bråttensby
och Landa ett konsistoriellt pastorat, Skara stift,
Kullings kontrakt.
Algäu. Se Algau.
Alhagi maurorum. bot., Alhagibuske, Äkta mannaklöfver
- äfven känd under namnet "Johannes döparens vilda
honing", Manna hebraica Don, Mel ex aere Plin. och
Melleus humor Theophrast. - en låg, tornig buske
i orienten, hörande till nat. fam. Leguminosæ,
afd. Papilionatæ. Från den utsipprar i solhettan
en honingsartad saft, "persiskt manna" eller
"judarnas manna", som om nätterna afsätter
sig i rödaktiga korn, hvilka före soluppgången
uppsamlas samt nyttjas dels som näringsmedel, dels
som medicin. Enligt andra är "judarnas manna"
en lafart, Lecanora esculenta. Ehrenberg har
ådagalagt, att Sinai-manna kommer af Tamarix
gallica. Officinell manna fås af Fraxinus
ornus, manna-asken i Italien. Se vidare Manna.
A-N.*
Alhama (af arab. el hammam, varmbadet), namn
på flere spanska badorter med varma källor. Mest
betydande är A. i prov. Granada med berömda
svafvelkällor. Omkr. 7,500 inv. Där fanns under
morernas tid en berömd fästning och konungarnas af
Granada skattkammare. Svårt hemsökt af en jordbäfning
i jan. 1885.
Alhambra ("den röda", af arab. Kelat-al-hamra,
"den röda borgen"), den forna moriska konungaborgen
vid Granada, reser sig på en brant klipphöjd;
 |
| Grundplan till Alhambra. A Ambassadörernas sal. B Bassäng-gården (Myrtengården). C Lejongården. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
