Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Algeriet. Naturalster - Algeriet. Befolkningen - Algeriet. Handel - Algeriet. Förvaltning - Algeriet. Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett stort område (2,8 mill. hektar; däribland korkek
på nära 500,000 hektar). På de sumpiga områden, som
finnas i mängd, har man planterat eukalyptusträd,
som trifvas väl. Boskapsskötsel lämnar för export
hästar, mulor, får och dromedarer; vid kusten
samlas tvättsvamp och koraller. - På mineralier är
A. ganska rikt. Man får där järn (många grufvor i
närheten af Bona), zink, bly, kvicksilfver, antimon
och stenkol. Enligt generalguvernörens redogörelse
för 1899 steg produktionsvärdet för dessa mineralier
till 2,245,000 francs, däraf 1,6 mill. fr. för bly
och zink och 640,000 för järn. Man har äfven påträffat
petroleum i västra A.
Befolkningen utgjorde år 1901: 4,739,331, däraf i
dep. Alger 1,640,985 (9 på 1 kvkm.), i Constantine
1,990,992 (10 på l kvkm.), i Oran 1,107,354 (9 på
1 kvkm.) och i Algeriska Sahara 60,000 (0,2 på 1
kvkm.). Folktätheten aftar regelbundet från norr
till söder. Den infödda befolkningen består af två
olika raser, dels af ättlingar till landets gamla
befolkning, berberna (kabylerna), dels af de i 7:e
årh. e. Kr. inkomne araberna. Dessa båda element stå
ej i någon motsats till hvarandra, utan sammanhållas
af gemensamt hat till européerna och judarna. Mellan
de båda folken hafva blandningar skett, som mycket
utplånat de ursprungliga stamdragen. Denna inhemska
befolkning tillväxer regelmässigt. Från 1856 till
1901 hade den ökats från 2,400,000 till 4 mill.;
dock synas berberna ökas hastigare än araberna, ehuru
äfven de hemsökas af de sjukdomar, som kostat så många
européer lifvet, särskildt malarian. Äfven tunisier
och negrer bo i A. - Judarna, som äro synnerligen
impopulära, utgjorde 1901 57,132 och hade nästan
fördubblats i antal sedan 1871. Européerna utgjorde
1901 inalles 583,844; däraf voro 364,257 fransmän,
155,265 spanjorer, 38,791 italienare, 25,531 af annan
nationalitet. Främlingarna och infödingarna hafva
sin jordegendom territoriellt ganska skarpt åtskild,
såsom framgår däraf att på de 12 mill. hektar brukbart
land, som egas i tell-området af infödingar, bo 22
sådana, men blott 2 européer på 1 kvkm., men på de 2
mill. hektar, som äro i européers besittning, bo 30
européer på 1 kvkm.
Handel. A. bildar sedan 1851 ett tullområde med
Frankrike. A:s handel uppvisar stora växlingar olika
år. Så utgjorde exporten 1893: 170, 1894: 242, 1895:
284, 1896: 231, 1897: 277, 1898: 266 och 1899: 325
mill. francs och importen motsvarande år 231, 259,
256, 269, 265, 290 och 310 mill. francs. Af exporten
gick 1899 för 271,5 mill. till Frankrike, som med
260,4 bidrog till landets import. De viktigaste
exportartiklarna voro s. å. vin (141 mill. fr.),
spannmål (42,5 mill.), djur (36,8 mill.), tobak
(12,9 mill.), hudar (11,3 mill.), ull (10,9 mill.),
alfa (7,5 mill.). - Antalet ankomna fartyg var år
1899: 3,631 (däraf 2,206 franska), afgångna 3,960
(däraf franska 2,525). Den viktigaste hamnen är
Alger, som intager sjätte rummet bland Frankrikes
hamnar. Järnvägarna utgjorde år 1900: 2,933 km.
Förvaltning. Sedan 1870 är A. egentligen icke att
betrakta såsom koloni. Genom ett dekret från Tours
anordnade nämligen nationalförsvarsregeringen då
en ny civilförfattning. Algeriets provinser blefvo
upptagna i de franska departementens antal och fingo
ungefär samma organisation som de franska samt rätt
att sända deputerade till nationalförsamlingen.
I spetsen för regeringen står sedan 1871 en
generalguvernör, som i sin person förenar den
civila och militära makten och med afseende på
den politiska förvaltningen sorterar under franska
inrikesministeriet, i öfriga angelägenheter under
vederbörande ministerium. Han biträdes af ett af
de högste ämbetsmännen sammansatt regeringsråd
(conseil de gouvernement), som endast är
rådgifvande. Ett öfverråd (conseil supérieur),
bestående af regeringsrådets medlemmar, de tre
divisionsgeneralerna, de tre prefekterna samt
6 medlemmar, valda af och bland hvart och ett af
departementets generalråd (landsting), sammanträder
en gång om året för att diskutera och votera om
budgeten. Hvarje departement sänder 1 senator och
2 deputerade till franska nationalförsamlingen,
som ensam lagstiftar för A. De tre departementen
Alger, Oran och Constantine, med hvar
sin prefekt och ett af kolonister och infödingar
sammansatt generalråd (conseil général), bestå
hvart och ett af ett civilområde, indeladt i
arrondissement, och ett militärområde, indeladt
i divisioner och subdivisioner. Civilterritoriet
ökas genom fortskridande kolonisering på bekostnad
af militär-territoriet. En egendomlig myndighet
äro arab-byråerna, som äro föreningslänken mellan
regeringen och de inföddes stammar. A. utgör ett
särskildt undervisningsdistrikt (académie). Hvarje
kommun har åtminstone en folkskola. - Katolikerna
hafva en ärkebiskop (i Alger) och tvenne biskopar (i
Constantine och Oran), protestanterna ett konsistorium
(i Alger). - Domstolsväsendet är ordnadt i likhet
med Frankrikes. - Finansernas ställning är föga
god. Moderlandet har i regel måst göra betydande
tillskott, ofta mellan 75 och 90 mill. frcs. Först
under de sista åren har detta ändrats; sedan
tillskottet 1900 sjunkit till 15 mill., upptog staten
för 1901 en inkomst från A. på 2,2 mill. fr. I
dessa summor äro utgifterna för militärväsendet
inräknade. Under åren 1830-86 skall A., enligt Vignon,
hafva kostat Frankrike 4,764,336,700 frcs, medan
moderlandets inkomster därifrån beräknas till endast
1,164,600,000 frcs. Budgeten för 1901 (i hvilken
ej utgifterna för statsskuld, här och flotta äro
medräknade) upptog utgifterna till 55,2 mill. frcs
och inkomsterna till 55,3 mill. frcs, däraf 12
mill. direkta skatter, 30,8 mill. indirekta skatter,
4 mill. af statsdomänerna o. s. v. Infödingarna
erlägga endast direkta skatter.
Historia. Det nuvarande A. omfattar forntidens
Numidien och Mauretanien. Dessa länder eröfrades
af romarna omkr. 46 f. Kr. Under de romerske
kejsarna voro de i det mest blomstrande tillstånd
och hade öfver 30 folkrika städer. I 5:e årh. inföllo
vandalerna därstädes; i 8:e årh. efterträddes dessa af
araberna. Omkr. 935 grundade en arabisk furste, Zeiri,
den nuvarande staden Alger, och hans efterkommande
innehade landet till 1148, då de undanträngdes af
almohaderna, hvilka härskade där till 1269. Därpå
styckades det i små områden. När morer och judar i
slutet af 1400-talet fördrefvos från Spanien, slogo
de sig ned i Alger. Från denna tid blef A. en härd
för sjöröfveriet. I de kristnes strid mot sjöröfvarna
hade väl Ferdinand den katolske några framgångar, men
redan i början af 1500-talet fördrefvos spanjorerna,
med Turkiets hjälp, af Djereddin Barbarossa. Denne
ställde sitt rike, Alger, under Portens öfverhöghet
(1520). Han
Tryckt den 5/10 03
1 b. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
