Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander-slaget, antik mosaikbild - Alexanderson, Aron Martin, klassisk filolog - Alexandersuniversitetet, Kejserliga. Se Hälsingfors universitet - Alexander-tåget. Se Thorvaldsen - Alexandra, grek. myt. Se Kassandra - Alexandra (Karoline Maria Charlotte Louise), engelsk drottning - Alexandra Feodorovna, ryska kejsarinnor. Se Nikolaus I och Nikolaus II - Alexandra-land, del af Australiens mellersta fastland - Alexandra-Nil, det största tillflödet till Victoria Njansa - Alexandra Pavlovna, dotter af ryske storfursten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alexander-slaget, den berömdaste af alla antika
mosaikbilder, funnen 1831 i det s. k. Casa del Fauno
i Pompeji. Denna mosaik gör epok i vår tids
kännedom om den antika målarkonstens komposition och
färgsinne. Visserligen hafva olika tolkningar blifvit
gjorda, men man kan numera, efter Welckers och
Overbecks analyser, anse det som gifvet, att vi här
stå framför Alexander och Dareios i slaget vid Issos.
Hela slagets brusande larm och det ödesdigra i
ögonblicket, då Alexander stormar in i det persiska
högkvarteret och Dareios bereder sig till flykt, är tecknadt
med en styrka, som konsten ej ofta nått.
Kompositionens mästare är enligt somliga en kvinna, Helena,
egyptiern Timons dotter, om hvilken man vet, att
hon hade framställt slaget vid Issos i bild. Denna
tafla flyttades af Vespasianus till Rom, och sålunda
blef den sannolikt kopierad i mosaik för Pompeji.
Numera förvaras den dyrbara mosaiken i Museo
nazionale i Neapel, där den är infälld i golfvet framför
den bekanta Flora Farnese. Den håller 6,03 m. i längd
och är något öfver 3,6 m. bred. Se plansch!
L. D.*
Alexanderson, Aron Martin, klassisk
filolog, f. 10 apr. 1841 i Stockholm, blef student i
Upsala 1860, filos. doktor 1866, docent i grekiska
språket och litteraturen vid Upsala universitet 1868
och adjunkt i ämnet 1875, e. o. professor i
klassiska språk vid universitetet i Lund 1879 och ord.
professor i grekiska därst. 1890. A. företog 1871—72 en
vetenskaplig resa till Tyskland, Italien och Grekland.
1876—77 samt fr. o. m. 1881 har han varit censor
vid mogenhetsexamina. Han belönades med
letterstedtska priset för en metrisk öfversättning af
Aischylos’ sorgspel ”De sju mot Thebe” (i Uppsala univ:s
årsskr. 1868). Vidare har han utgifvit en Öfversigt
af Prometheusmythen (ibd. 1870), en afhandling om
Den grekiska metrikens senaste utvecklingsperiod
(ibd. 1875) och ett fortfarande mycket användt arbete
om Grekisk metrik (1877). Tillsammans med O. V.
Knös har han utarbetat Grekisk fornkunskap (5 h.
1881—85; ej fullb.). I ”Nordisk familjebok” har
A. medverkat med ett stort antal artiklar på den
grekiska filologiens alla områden.
Alexandersuniversitetet, Kejserliga. Se
Hälsingfors universitet.
Alexander-tåget. Se Thorvaldsen.
Alexandra (grek. Ἀλέξανδρα), grek. myt. Se
Kassandra.
Alexandra (Karoline Maria Charlotte
Louise), engelsk drottning, dotter till kung
Kristian IX af Danmark, f. 1 dec. 1844 och förmäld
10 mars 1863 med dåv. prins Albert Edvard af
Wales. Genom sin älskvärdhet vann hon hastigt
allmän popularitet. Vid drottning Viktorias död, 22
jan. 1901, blef hon drottning af Storbritannien och
Irland. Se Edvard VII.
E. EBG.
Alexandra Feodorovna [fjåd-], ryska kejsarinnor.
Se Nikolaus I och Nikolaus II.
Alexandra-land, stundom benämning på den del af
Australiens mellersta fastland, som ligger mellan
Arnhem-land och Syd-Australien, d. v. s. sydliga
delen af Nordterritoriet.
Alexandra-Nil, det största tillflödet till Victoria
Njansa och därför betraktadt som Nilens källflod.
Namnet gafs floden 1876 af Stanley, men har i regel
fått vika för dess inhemska namn Kagera.
Alexandra Pavlovna, dotter af ryske storfursten,
[bildtext]
Alexander-sarkofagen (se art. å sp. 540).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
