Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati / 477-478 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albany-kongressen, sammankomst af delegerade från Englands nordamerikanska kolonier - Al Baradai. Se Baradæus - Alba regia, latinska namnet på ungerska staden Stuhlweissenburg - Al-Batani. Se Bettani - Albatross, zool., den största bland stormfåglarna - Alba Ödegård, pseudonym för författarinnan Rosalba Maria Cederman - Albe, stad i Italien. Se Alba 2 - Albedo, fys. och astron., en kropps ytas reflektion - d’Albedyhll, svensk adlig ätt - d’Albedyhll. 1. Gustaf d’A., friherre, diplomat - d’Albedyhll. 2. Eleonora Charlotta d’A., författarinna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(försvarskrig, handel med indianerna och fördelning af
oupptaget land) med förbehåll af kronans vetorätt
handläggas af ett råd, i hvilket kolonierna skulle
vara proportionellt representerade. "Albanyplanen"
stötte på motstånd såväl i de särskilda kolonierna
som hos engelska regeringen och kom därför ej till
utförande, men kongressen bidrog väsentligt till
att öka koloniernas samhörighetskänsla och därmed
att förbereda den samfällda oafhängighetsstriden.
V. S-G.

Al Baradai. Se Baradæus.

Alba regia, latinska namnet på ungerska staden
Stuhlweissenburg.

Al-Batani. Se Bettani.

Albatross, Diomedea exulans, zool., den största bland
de s. k. stormfåglarna, ungefär så stor i kroppen
som en svan, men med kort hals. Han är välbekant
för sjöfarande i Söderhafvet och Stilla oceanen,
upp till Kamtsjatka. Med sina långa, smala vingar
(ungefär 3,5 m. mellan vingspetsarna), som bära
honom hundratals mil ifrån land, och med sitt starka
näbb både slår han och biter med kraft, till hämnd
och försvar, när sjömännen till ett lika vanligt som
barbariskt nöje under enformigt sjölif lockat den
glupska fågeln att nappa på en krok med en fläskbit
och halat honom upp ombord.
F. A. S.*

Alba Ödegård, pseudonym för författarinnan Rosalba
Maria Cederman, född Elfving (f. 1830, d. 1884).

Albe, stad i Italien. Se Alba 2.

Albedo (lat., af albus, hvit), fys. och astron.,
förhållandet mellan det från en kropps yta reflekterade
och det på densamma infallande solljuset. Zöllner har
bestämt albedon för månen och planeterna. På grund
af sina observationer antager han, att det från
månen reflekterade solljuset ej är mera än 0,12 af
det infallande. Genom experiment fann han följande
värden på albedon för några jordiska föremål:

Nyfallen snö	0,78.
Hvitt papper	0,70.
Hvit sandsten	0,24.
Märgellera	0,16.
Kvartsporfyr	0,11.

Enligt mätningar af G. Müller har albedo för de olika
planeterna följande värden :

för	Merkurius	0,14.
,,	Venus	0,76.
,,	Mars	0,22.
,,	Jupiter	0,62.
,,	Saturnus	0,72.
,,	Uranus	0,60.
,,	Neptunus	0,52.

Planeternas albedo växer i allmänhet med tätheten af
deras atmosfär.
R. R. (S. A-S.)

d’Albedyhll, svensk adlig ätt, härstammande från
Livland, där den lefde redan på 1400-talet, och
hvarifrån grenar af densamma inkommo på 1600-talet
till Sverige, där en gren skref sig von Albedyl. Till
denna hörde Henrik Otto v. A., f. 1666, d. 1738,
som 1717 blef generallöjtnant af infanteriet och 1720
friherre. Hans brorsons son Krister
Henrik, f. 1679, d. 1750, tillhörde Karl XII:s
drabantkår, blef 1717 generalmajor af kavalleriet
och var 1736-47 landshöfding i Östergötland samt blef
1720 friherre d’A.

1. Gustaf d’A., den sistnämndes sonson,
friherre, diplomat, författare, f. i Stralsund
1758, d. 1819, uppfostrades (1762-74) hos
sin morbroder preussiske öfverhofmarskalken grefve
von Eichstedt-Peterswaldt. År 1774 kom han till
Sverige och blef sedan en mycket använd diplomat.
Efter att 1778-83 hafva tjänstgjort vid ryska
hofvet utnämndes han 1784 till "ministre en second"
i Köpenhamn, där han ifrigt arbetade för vänskap
mellan Sverige och Danmark. Till 1789 rönte
han många prof på Gustaf III:s ynnest, ehuru någon
verklig vänskap aldrig varit rådande dem emellan, men
nämnda år inträdde ett omslag i hans förhållande till
konungen, och d’A. återkallades då från Köpenhamn
med tydliga tecken till onåd. d’A. beskylldes
för att hafva varit delaktig i en plan att bränna
upp den ryska eskader, som då låg vid den danska
hufvudstaden. Om denna plan, som var uppgjord af en
svensk löjtnant, Lars Benzelstjerna, tillsammans med
konungen själf och Toll, hade d’A. visserligen haft
kännedom, åtminstone till någon del, men han hade
icke understödt, utan tvärt om afstyrkt densamma.
Däremot hade han, då Benzelstjerna hotades af
ryssarna, sökt skydda sin landsmans lif och sedan på
Bernstorffs begäran lämnat Danmark, hvilket gjorde,
att Gustaf III, som ville desavuera saken, kände sig
komprometterad genom ministern. 1792 utverkade han
åt sig en s. k. rehabilitationsakt. d’A. utnämndes
1793 till ledamot i pommerska ärendenas beredning
och var äfven erbjuden en kanslirådsbefattning, men
afsade sig vidare anställning i statens tjänst. Vid
riksdagen 1809 var han ordf. i expeditionsutskottet
och ledamot af hemliga utskottet. d’A. var en
försiktig, grundlig och arbetsam man utan någon
lysande begåfning, men med djupa historiska och
skönlitterära intressen, hvilka slutligen förde
honom i nära beröring med Gjörwell, Hammarsköld,
Geijer m. fl. Hans tryckta arbeten, som
aldrig varit tillgängliga i bokhandeln,
innehålla värdefullt material till samtidens
diplomatiska historia. Bland dessa arbeten må
nämnas Skrifter af blandadt, dock mest politiskt och
historiskt innehåll: dels samlade, dels författade
af G. d’A. (2 d., 1799-1810), Recueil de mémoires et
autres pièces authentiques relatives aux affaires de
l’Europe et particulièrement celles du Nord pendant
la dernière partie du 18:me siècle (I, 1798; II,
1811), Anteckningar rör. ......... G. d’Ahlbedylls
tjänstgöring under kon. Gustaf III:s regementstid
(1855, delvis omtryckt i Ahnfelts "Från Europas
hof") samt Tankar öfver närvarande kriget med
Ryssland uppsatte 1790 (1855, i ett enda ex. å
Kungl. bibi.). Bland hans många handskrifter i
k. biblioteket och Upsala universitetsbibliotek
finnas bidrag till Gustaf III:s och Gustaf
IV Adolfs historia. Jfr L. Wahlström, "Sveriges
förhållande till Danmark 1788-89" (1898) samt "Gustaf
III:s och Benzelstjernas plan mot ryska flottan"
(Hist. tidskrift 1899).
L. W-M.

2. Eleonora Charlotta d’A., den förres hustru,
född Wrangel, författarinna, f. i Stockholm 1770,
gift 1795, d. 1835, skref smärre skaldestycken, som
inflöto i "Lunds veckoblad", "Journal för litteraturen
och theatern" samt Atterboms "Poetisk kalender".
1814 utgaf hon "skaldedikten"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>