Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akademiska föreningen, vid Lunds universitet - Akademist - Akadien, geogr. Se Acadia - Akaiska förbundet. Se Akéer - Akaja. Se Achaja - Akajer, dets. som akéer (se d. o.) - Akalefer, maneter. Se Coelenterater - Akamaru, en af Gambier-öarna (se d. o.) - Akantaceer. Se Acanthaceæ - Akantit, miner. - Akantokefaler, zool., rundmaskar - Akantopterygier, detsamma som Acanthopterygii (se d. o.) - Akantus, Acanthus. Se Acanthaceæ - Akardi, patol. - Akarnanien, det nordvästligaste landskapet i det gamla Hellas - Akarocecidie, bot. och zool. - Akaroidharts, harts af det nyholländska grästrädet - Akasia, bot. Se Acacia och Robinia - Akatafasi l. Agrammatism, oförmåga att i satser ordna ord - Akatalektisk, metr., fullständig. Se Katalektisk och Vers - Akatarsi, förorening (särskildt af blodet) - Akatastatisk, ostadig, oregelbunden - Akatoliker, "icke-katoliker" - Akbar, eg. Djelal-eddin Muhammed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En öfverstyrelse, en social styrelse och
en ekonomisk styrelse handhafva föreningens
angelägenheter. Föreningen räknar inom sig 12
vetenskapliga föreningar. Af allmänheten har
den rikligen ihågkommits med prisstiftelser och
stipendier, bidrag till biblioteket och konstmuseet
samt med insamlingar till Akademiska föreningens
ansenliga byggnad, som 1848-51 uppfördes i ett slags
borgstil, efter ritningar af J. Strömberg. Genom
tillbyggnad 1879-80 erhölls en ny festvåning och
större läslokal (Ateneum). Förslag äro nu (1903)
å bane att betydligt utvidga byggnaderna genom en
tillbyggnad efter ritningar af Fr. Sundbärg. Se
Braunes uppsats i Lunds studentkalender 1863 och
El. Tegnérs skrift om Lunds universitet 1897.
Akademist, stundom förekommande benämning på
ledamot af något lärdt eller vittert samfund med
namnet akademi. Jfr Akademiker. - Akademisterna,
benämning på de svenske författare, som försvarade
den fransk-klassiska, af Svenska akademien länge
omhuldade smaken under striden mellan dennas anhängare
och nyromantikerna.
Akadien, geogr. Se Acadia.
Akaiska förbundet. Se Akéer.
Akaja. Se Achaja.
Akajer, dets. som akéer (se d. o.).
Akalefer (lat. Acalephæ), maneter. Se Coelenterater.
Akamaru, en af Gambier-öarna (se d. o.).
Akantaceer. Se Acanthaceæ.
Akantit, miner., ett mineral af samma kemiska
sammansättning som argynit, Ag2S, men kristalliserande
efter det rombiska systemet. Funnet vid Freiberg.
A. HNG.
Akantokefaler (lat. Acanthocephali), zool.,
rundmaskar (se d. o.).
Akantopterygier, detsamma som Acanthopterygii (se d. o.).
Akantus, Acanthus. Se Acanthaceæ.
Akardi (lat. acardiacus, af grek. nekande a och
kardia, hjärta), patol., en missbildning, som består
i saknad af hjärta. Se Missbildning.
Akarnanien, det nordvästligaste landskapet i det
gamla Hellas. Vid dess västra kust ligger ön Leukas
(Santa Maura), fordom förenad med fastlandet genom
ett näs, som redan i forntiden genomgräfdes af
befolkningen. A. är ett vildt bergland, rikt på skog
och betesmarker; endast vid östra gränsen, i Acheloos’
floddal, är det något odladt. Dess invånare hafva
varit och äro ett rått folk med vilda seder och
hade aldrig någon djupare inverkan på det öfriga
Greklands öden. Sitt namn, akarnaner, lära de fått
efter Alkmaions son Akarnan, hvilken skall hafva
koloniserat landet. Bland forntida städer må nämnas
Aktion på udden af samma namn. - A. bildar numera
tillsammans med Etolien en nomarki. Staden Missolonghi
i A. är nomarkiens hufvudstad. Se Etolien.
O. A. S.*
Akarocecidie, bot. och zool. Se Gallbildning.
Akaroidharts, harts af det nyholländska grästrädet
(Xanthorrhoea hastilis), gult eller rödgult, sprödt
harts af aromatisk lukt. Nyttjas till beredning af
lack och som färgämne för polityr och fernissor.
P. T. C.*
Akasia, bot. Se Acacia och Robinia.
Akatafasi (af grek. nekande a och katafasis,
bejakning) l. Agrammatism, oförmåga att i satser
ordna ord. En följd af vissa hjärnsjukdomar.
Akatalektisk (af grek. nekande a och katalegein,
upphöra), metr., fullständig. Se Katalektisk och Vers.
Akatarsi (af grek. nekande a och katharsis, rening),
förorening (särskildt af blodet).
Akatastatisk (af grek. nekande a och katastatikos,
stadig), ostadig, oregelbunden.
Akatoliker (af grek. nekande a och katholikos,
katolsk), "icke-katoliker", en benämning på alla
utom katolska kyrkan stående kristna. Den förekom
särskildt i Österrike, tills kejsar Josef II 1781
utgaf sitt toleransedikt.
Akbar, eg. Djelal-eddin Muhammed, den egentlige
grundläggaren af Stora Moguls välde samt den visaste
och mest frejdade af Indiens mongoliske härskare,
föddes 1542 och efterträdde 1556, några månader
efter den afgörande segern vid Pánìpat, sin fader
Humáyún. Intill 1560 fördes regeringen af vesiren
Bairám kan. A. besegrade i lyckliga krig alla
de små muhammedanska eröfringsmonarkierna n. om
Vindhyabergen och förvandlade dem till provinser i
sitt rike. Genom krig och förbund bragte han äfven de
många hinduiske småfurstarna inom detta vidsträckta
område under Delhi-rikets öfverhöghet, radjputernas
underkufvande (1561-68), nedre Bengalens eröfring
från afganerna (1576), eröfringen af Kaschmir (1586),
annektionen af Sind (1592) och Kandahars återeröfring
(1594) beteckna de förnämsta stadierna i A:s
eröfringskrig och Mogulväldets utvidgning. Mot slutet
af sin regering vände han sina vapen mot södra Indien,
men mötte starkt motstånd och afstod då från vidare
eröfringar åt detta håll. Han residerade i Agra,
dit han flyttat regeringens säte från Delhi. A. var
ej blott en stor eröfrare, utan förstod äfven
att sammanhålla och mästerligt organisera sitt
väldiga rike, främja folkets välstånd samt vinna
dess kärlek och förtroende. Riket indelades i
provinser under guvernörer med fullständig militär,
finansiell och rättskipningsmyndighet. I städerna
infördes ett ordnadt polisväsende, härordningen
omorganiserades fullständigt, och öfver hela riket
genomfördes ett ordnadt skattesystem, som klokt
grundades på hinduernas gamla sedvänjor och i sina
hufvuddrag ännu eger bestånd. Liksom A. i politiskt
afseende behandlade hinduer och muhammedaner lika,
så utmärktes äfven hans religionspolitik af strängt
genomförd tolerans. Själf urspr. muhammedan, blef
han småningom i religiöst hänseende eklektiker och
proklamerade slutligen en panteistisk statsreligion,
hvilken innefattade hvad han funnit bäst i skilda
trosbekännelser (islam, bramanism, Zoroasters, judars
och jesuiters läror). Sina hinduiske undersåtars
religiösa föreställningar respekterade han, men
förbjöd omänskliga gudstjänstbruk, härutinnan
- liksom i så mycket annat - förebådande det
anglo-indiska väldets regeringsgrundsatser. A:s
förnämste medhjälpare voro Raja Todar Mall, den
indiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
