Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agnesi, Maria Gaëtana - Agnes Sorel. Se Sorel - Agnetorp, socken i Skaraborgs län - Agnhammar, bruksegendom i Grums socken - Agni, ind. myt. - Agnoeter, en monofysitisk sekt - d'Agnolo, Baccio - Agnomen (lat.). Se Cognomen - Agnone, stad i södra Italien - Agnosticism, filos. - Agnostiker (se Agnosticism), som omfattar agnostiska åsikter - Agnostisk, till agnosticismen hörande - Agnostus Brongn., paleont. - Agnotozoisk, tillhörande urbergstiden - Agnus castus, Kyskhetsträd, Abrahamsbuske, bot. - Agnus Dei (lat.), "Guds lamm". 1. Benämning på Jesus Kristus - Agnus Dei. 2. I rom.-katolska kyrkan benämning - Agnus Dei. 3. Namn på en i slutet af 7:e årh. i den katolska liturgien införd bön - Agnus Dei. 4. I den grekiska kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
högre analys, vann stort erkännande och har blifvit
öfversatt till både franska och engelska. Då
hennes fader 1750 blef sjuk, öfvertog hon, med
påfven Benedikt XIV:s tillstånd, hans professur, men
öfvergick snart till teologiska studier och drog sig
slutligen tillbaka till ett kloster, där hon stannade
till sin död, 1799. Se Rebière, "Les femmes dans la
science" (2:a uppl. 1897), och en uppsats af Boyer i
"Revue cath. des revues franç. et étrang." (1897).
Agnes Sorel. Se Sorel.
Agnetorp, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad. 4,807 har. 1,701 inv. (1902). Annex till
Acklinga, Skara stift.
Agnhammar, bruksegendom i Grums socken af Värmlands
län. Egendomen tillhör Agnhammars bruks aktiebolag,
stiftadt 1896, med ett aktiekapital af 300,000
kr. Vid A:s sågverk producerades 1901 omkr. 9,000
kbm. plank och bräder samt 9,400 hl. träkol med ett
angifvet värde af 260,000 kr. Arbetsstyrkan utgjorde
s. å. 81 personer.
K. K.-Å.
Agni, ind. myt., personifikation af elden (lat. ignis)
och en af hinduernas mest dyrkade gudomligheter. För
de stora välgärningar han beredt människorna genom
att låta den jordiska elden utströmma från sig prisas
han ofta i vedasångerna. Se vidare Indiska mytologien.
Agnoeter (af grek. agnoein, icke veta), en
monofysitisk sekt (i 6:e årh.), som påstod, att
Kristus som människa ej hade varit allvetande. Dess
hufvudman var Themistios, diakon i Alexandria, efter
hvilken sekten äfven kallades themistianer. Sekten
fördömdes af påfven Gregorius den store, men bibehöll
sig in i 8:e årh.
(J. HDR.)
d’Agnolo [da’njålå], Baccio, italiensk arkitekt och
träskulptör, f. i Florens 1460, d. där 1543. Han
införde i den florentinska byggnadskonsten nya motiv,
t. ex. fönstrens infattning med halfkolonner,
som bära arkitrav, fris samt omväxlande spets-
och rundgaflar. Framför allt förstod han ge de rike
florentinske borgarnas privatbyggnader en palatslik
prägel. Mästerligt skulpterade voro hans korstolar,
(O. G-G.)
Agnomen (lat.). Se Cognomen.
Agnone [anjåne], stad i södra Italien,
prov. Campobasso (förut Molise), n. v. om staden
Campobasso. 10,189 inv. (1901). De här förfärdigade
koppar- och stålvarorna anses för de bästa italienska
fabrikat af detta slag.
Agnosticism (af grek. nekande a och gnosis, vetande,
kunskap), filos., egentligen den åsikten att man på
ett visst område intet kan veta (jfr Skepticism). Men
vanligen fattas termen i den speciellare bemärkelsen
af den åsikt, att man ingenting kan veta särskildt
rörande det öfversinnliga, framför allt om det
absoluta eller Gud. Agnosticismen afhåller sig
sålunda både från att såsom den positivt troende
antaga och från att såsom ateisten förneka en sådan
verklighet, görande gällande, att vi människor
därom platt intet kunna veta. - Termen är införd
af den engelske naturforskaren Huxley. Den därmed
betecknade åsikten fanns dock naturligen förut. Man
kan säga, att Kant i sin "Kritik der reinen vernunft"
intog denna ståndpunkt till de religiösa frågorna,
ehuru han sedan inom sin praktiska filosofi kom till
en mera positiv åsikt (i läran om de praktiska
postulaten). Charles Darwin betecknade själf sin
religiösa ståndpunkt som agnostisk. Såsom en af de
nutida ryktbaraste representanterna
för agnosticism plägar man nämna Herbert
Spencer; denne antager visserligen något absolut såsom
det relativas yttersta grund och påstår sålunda, att
en sådan verklighet finnes; men han är agnostiker
däri, att han förnekar hvarje möjlighet att veta
hvad detta "ovetbara" är. I det hela är agnosticismen
besläktad med den moderna positivismen (se d. o.) och
är i viss mån den teoretiska motsvarigheten till
religiös indifferentism.
S-E.
Agnostiker (se Agnosticism), som omfattar agnostiska
åsikter.
Agnostisk, till agnosticismen hörande.
Agnostus (lat., "okänd") Brongn., paleont.,
trilobitsläkte utan ögon och ansiktssutur, med
hufvud och stjärt af nästan samma, halfelliptiska
form och samma storlek samt med blott två
thorakalsegment. Tillhör kambrium och undersilur,
särskildt Sveriges. Bland de i Sveriges kambrium
så vanliga Agnostus-arterna märkes A. pisiformis
L. Synonym: Battus Dalm. Jfr Trilobiter.
A. HNG.
Agnotozoisk (af grek. agnoein, icke veta, och zoon,
djur), tillhörande urbergstiden.
Agnus castus, Kyskhetsträd, Abrahamsbuske, bot., en i
Grekland och södra Europa förekommande och odlad växt,
med fingerdelade blad och hvita, inuti blekfärgade,
i klasar sittande blommor. Den hör till växtfamiljen
Verbenaceæ. Den odlades, emedan dess stora, hårda
frukter plägade läggas i bädden, för att bibehålla
skenet af kyskhet (genom abort). Jfr Vitex agnus
castus.
A-N. (G. L-M.)
Agnus Dei (lat.), "Guds lamm". 1. Benämning på Jesus
Kristus, hvilken i Joh. 1: 29 kallas "Guds lamm,
som borttager världens synd". Frälsaren blef också
stundom i den äldsta kristna konsten symboliskt
framställd såsom ett lamm, bärande korsfanan och
med hufvudet vändt bakåt, slutligen till och med
såsom ett dödadt lamm vid korsets fot eller på
korset, där senare Frälsarens bild anbragtes. -
2. I rom.-katolska kyrkan benämning dels på de
runda eller ovala amuletter, hvilka förfärdigas af
det af påfven hvart 7:e år invigda påskljusvaxet,
af oblatdeg eller af metall, och hvilka på ena sidan
hafva Agnus-Dei-bilden (se fig.) eller Joh. Döparen
med ett lamm och på den andra sidan bilden af
något helgon eller af den regerande påfven; dels på
de i medeltidens kristna kyrkobyggnadskonst ofta
förekommande reliefframställningarna af lammet. -
3. Namn på en i slutet af 7:e årh. i den katolska
liturgien införd bön, som af prästen läses under
mässan, kort före kommunionen, och som består i ett
trefaldigt upprepande af orden: Agnus Dei, qui tollis
peccata mundi, miserere nobis! ("O Guds lamm, som
borttager världens synder, förbarma dig öfver oss!"),
dock så, att vid den tredje upprepningen slutorden
förändras till: da nobis pacem! ("skänk oss frid!"). I
den musikaliska mässan bildar A. D.-bönen den sista
(6:e) satsen, hvilken såsom själfständigt tonstycke
till följd däraf fått namnet Agnus Dei. - 4. I den
grekiska kyrkan är A. D. namnet på den med lammets
bild prydda duk (äfven kallad poteriokalymma),
hvarmed nattvardskalken öfverhöljes.
Slutligen må nämnas, att åtskilliga franska
medeltidskonungar slogo guldmynt (agnels l. moutons
d’or) med ofvan nämnda bild i prägeln, samt att Visby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
