Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agat, miner. - Agata, den heliga - Agatha narbonensis. Se Agde - Agatharchos, grekisk målare från Samos - Agathias, med tillnamnet Scholastikos - Agathis Salisb., bot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kiselsyra, silat sig igenom bergarten och utfällt
kiselsyran i bergartens håligheter. De mest bekanta
fyndorterna
[bildtext]
Molnagat.
för agaten äro Oberstein (i Birkenfeld), Ungern,
Färöarna, Sachsen och Nord-Amerika. Agat nyttjas till
bijouterivaror, rifskålar m. m. Man har en hel
[bildtext]
Ruinagat.
mängd agatvarieteter: bandagat, molnagat, mossagat
(s. k. mokka-sten), ruinagat m. fl.
P. T. C. (H. E.)
Agata, den heliga, enligt legenden en ädelboren
siciliansk jungfru, som blifvit kristen och led
martyrdöden under kejsar Decius’ förföljelser. Hon
afvisade den romerske ståthållaren Quintianus’
kärleksförklaringar, hvarför denne af hämnd lät
gissla henne och med glödande tänger bortslita hennes
bröst. Då hon emellertid om natten helades af Petrus
och en honom ledsagande ängel, dömdes hon att brännas,
men räddades genom en jordbäfning och ett samtidigt
folkupplopp. Emellertid afled hon enligt legenden
i fängelset 5 febr. 251. A. skyddar mot sjukdomar
i brösten och mot eldfara (särskildt har Catania i
hennes slöja ett skydd mot Etnas lavaströmmar), och
hon är tillika staden Mirandolas och Malteserordens
skyddshelgon. Hon afbildas klädd i lång slöja med
en palmkvist eller en tång i ena handen och i den
andra ett fat, på hvilket hennes bortslitna bröst
ligga, äfven någon gång med hornet af en enhörning
(jungfrulighetens attribut). Hennes minnesdag är
5 febr. Sannolikt är A. arftagarinna af en hednisk
gudomlighet. I Catania, där hon säges ligga begrafven
och där hennes afskurna bröst årligen bäras i
procession, firades redan i den hedniska tiden en
årlig fest för bona dea, vid hvilken tvenne kolossala
bröst, symboliserande den närande, moderliga naturen,
kringburos i procession. Det grekiska ordet agathe
är = det latinska bona (god).
(J. HDR.)
Agatha narbonensis. Se Agde.
Agatharchos (grek. Agatharchos, lat. Agatharchus),
grekisk målare från Samos, lefde på Aischylos’
tid. Han lär som teaterdekorationsmålare sökt
uppnå optisk illusion och därigenom bidragit
till den grekiska målarkonstens utveckling.
Agathias (grek. Agathias), med tillnamnet
Scholastikos, grekisk skald och historieskrifvare,
född omkr. 536 e. Kr. i Myrina i Mindre Asien,
studerade i Alexandria och senare i Konstantinopel,
där han egnade sig åt advokatyrket. Död omkr. 582. Af
hans merendels erotiska dikter ega vi nu endast
101 epigram. Värdefull, ehuru svulstigt skrifven,
är A:s historia i 5 böcker, hvilken omfattar en
del af Justinianus’ regering och kan anses som en
fortsättning af Prokopios’ arbete. A:s historieverk
utgafs af Niebuhr (1828) och Dindorf (1871).
Agathis Salisb., bot., växtsläkte af fam. Coniferæ,
afd. Pinoideæ, innefattar högväxta, hartsrika
träd, hvilka, ehuru tillhörande barrträdens grupp,
hafva platta, aflångt lansettlika, icke barrlika
blad. A. Dammara Rich. (Dammara orientalis), ett
mer än
[bildtext]
Agathis Dammara.
A gren med kotte; a’, a" frö; B hanblomma; a, b,
b’ ståndarblad; b" samma i tvärsnitt.
29 m. högt träd, som växer på flere af Indiska
arkipelagens öar och på Malakka, är utmärkt för
sin stora rikedom på harts, i hvilket afseende
det ej torde öfverträffas af någon annan växt, med
undantag måhända af det utdöda bärnstensträdet. På
grenarna pläga hänga istapplika massor af utrunnet
och stelnadt harts. Detta harts, som i handeln
förekommer under namnet "ostindiskt dammar-harts",
nyttjas till beredning af fernissor m. m. A. australis
Salisb. (Dammara australis), kauri-tallen, eller
new-zealändska dammaraträdet, förekommer i Australien
och på New Zealand, hvarest den bildar vidsträckta
skogar, och är där af stor betydelse. Enskilda
träd nå en ganska stor höjd – omkr. 44,5 m. Emedan
kauri-tallen därjämte har hvit och varaktig ved,
är den särdeles användbar som byggnadsvirke, till
skeppsmaster o. s. v. Äfven denna art innehåller i
riklig mängd harts, som utflyter och samlar sig i
stora klumpar vid rötterna. Massor af sådant harts
(härrörande från äldre tider) träffas i jorden. Endast
harts af sistnämnda slag kommer i handeln. Det kallas
"kaurikopal" och nyttjas för ungefär samma ändamål
som hartset af föregående art. Det friska hartset
tuggas af infödingarna. Af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
