Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afståndsmätning. 2. Krigsv. - Afståndsmätning. 3. Astron. - Afståndssignal. Se Signal - Afståndstelegraf, sjöv. - Afstämning. Se Telegrafering (utan tråd) - Afstängare. Se Strömbrytare - Afstängning (för vatten), tekn. - Afsugning, trädg. Se Förädling - Afsuttet kavalleri - Afsvalning, fys. dets. som afkylning (se d. o.) - Afsvampning, landtbr. - Afsätta. 1. Sjöv. - Afsätta. 2. Geol. - Afsättning. 1. Geol. - Afsättning. 2. Jur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Unge i Sverige, Gautier i Italien, men anses ej
uppfylla moderna kraf.
G. AF WDT.
Fästningsartilleriet begagnar sig i allmänhet af
samma instrument som fältartilleriet. Dock är där
afståndsmätningen af mindre betydelse, enär man redan
i fredstid kan ytterligt noggrant uppmäta afstånd
till en mängd markerade punkter i terrängen framför
batterierna.
Vid kustartilleriet spelar afståndsmätningen
däremot en synnerligen viktig roll, dels
emedan man ej, som vid landfästningar, har ett
tillräckligt antal markerade punkter i terrängen,
dels emedan på grund af pjäsernas stora kaliber en
inskjutning blir mycket dyrbar. De hufvudsakligen
använda afståndsmätningsinstrumenten äro
s. k. depressionsinstrument, d. v. s. sådana,
där basen utgöres af instrumentets höjd öfver
framförliggande vattenyta och mätningen utföres från
basens öfre ändpunkt. Med det i Sverige använda
afståndsmätningsinstrumentet, som är af Madsens
konstruktion, erhålles utan några som helst räkningar
afståndet till en insyftad punkt. Af samma system äro
Stangs orograf, Starkes instrument m. fl. För att
med dessa instrument erhålla tillräckligt noggrant
mätresultat bör dock höjden öfver vattenytan ej
understiga 15 m. För noggrannare mätningar användes
instrument med horisontal bas och observatörer vid
båda ändpunkterna. Observatörerna meddela sig antingen
telefonledes med hvarandra, eller också öfverföras
deras insyftningar genom mekaniska eller elektriska
(Fiskes) anordningar, så att afståndet direkt kan
afläsas.
Flottan begagnar sig hufvudsakligen af
afstånds-mätningsinstrument med basen vid målet,
d. v. s. synvinkeln till basen uppmätes. Är basen
till sin storlek bestämd, erhålles genom en enkel
uträkning afståndet. Är denna bas, exempelvis en
skorstens höjd öfver vattenytan, ej känd, supponeras
ett värde, hvarefter synvinkeln uppmätes och
afståndet beräknas. Genom inskjutning korrigeras
sedan värdet på basens storlek. De i Sverige
använda instrumenten för uppmätning af synvinklar
äro af Lugeol och Fleuriais. Resultaten af dylika
mätningar blifva dock ej synnerligen noggranna.
E. N.
3. Astron. Angående mätning af de stora afstånden
i rymden se Astronomiska instrument.
Afståndssignal. Se Signal.
Afståndstelegraf, sjöv., ett visare-instrument,
som för kanonbetjäningarna ombord angifver afståndet
till målet. Den person, som sköter instrumentet,
kallas afståndstelegrafist.
H. W-L.
Afstämning. Se Telegrafering (utan tråd).
Afstängare. Se Strömbrytare.
Afstängning (för vatten), tekn. Mindre ledningar
afstängas med ventiler, som nedskrufvas vinkelrätt
mot utströmningsöppningen, större ledningar
med skjutluckor. För trycktuber till turbiner
m. m. användas trottelventiler, som vridas kring
vertikala axlar, lyftluckor, som manövreras med
kugghjul, skrufvar eller häfstänger, ringventiler
m. fl. Kanalinlopp afstängas genom luckor med
mellanpelare eller genom slussportar. Såsom
reserv-afstängning användes med fördel en utanför
luckan eller porten anordnad bjälksätt, bestående
af horisontala bjälkar, lagda löst på hvarandra i
vertikala falsar.
J. G. R.
Afsugning, trädg. Se Förädling.
Afsuttet kavalleri kallas de indelta
kavalleriregementen eller delar af sådana, som
1791–1812 förändrades till infanteri ("sutto af").
Afsvalning, fys., dets. som afkylning (se d. o.).
Afsvampning, landtbr., utsädets eller sättpotatisens
behandling med medel, som döda å dem förefintliga
skadliga, snyltsvampar eller sporer af dessa. Sålunda
afsvampas säd från sot genom behandling med
kopparsaltlösningar, genom stöpning i varmt vatten
eller genom s. k. ceres-betning.
H. J. DFT.
Afsätta. 1. Sjöv. Afsätta i sjökort, genom
konstruktion bestämma en punkt eller en linje,
vanligen den, på hvilken ett fartyg enligt
mätning eller beräkning befinner sig. Jfr Sätta af.
R. N. (H. W-L.)
2. Geol. En mineral- eller bergartsgång säges afsätta
åt ett visst håll, när den förändrar riktning,
antingen hvad väderstrecken beträffar eller
från ett starkt stupande läge till ett flackare
eller tvärtom. Numera mindre brukligt uttryck.
E. E.
Afsättning. 1. Geol. En på bottnen af hafvet eller
mindre vattensamlingar uppstående bildning af kolsyrad
kalk, krita m. fl. ämnen, som icke egentligen kunna
sägas härröra från uppslammade mineralbeståndsdelars
successiva aflagring. Afsättningar äro äfven
utfällningar af brun järnockra omkring källor
med järnhaltigt vatten samt af kolsyrad kalk och
kiselsyra, i synnerhet ur varma källors vatten
(Karlsbad i Böhmen och Geysir på Island), hvarigenom
s.k. sinter- och tuffbildningar (kalktuff, kalksinter,
kiselsinter) uppkomma, o. s. v. Jfr Afsätta.
E. E.
2. Jur. En persons skiljande från ämbete eller
tjänst med därtill hörande förmåner utan föregången
ansökning om afsked eller på annat sätt uttryckt
önskan. Ett sådant skiljande från innehafvande
tjänst är i de länder, där grundsatsen om ämbetsmäns
afsättlighet (amovibilitet) härskar, en
uteslutande administrativ fråga, hvilken afgöres af
den öfverordnade myndighet (stats-, kommunal eller
kyrklig), som tillsätter tjänsten. I motsats härtill
tillämpas i andra länder grundsatsen om ämbets-
och tjänstemäns oafsättlighet (inamovibilitet).
Enligt denna kan tjänstinnehafvare ej
afsattes eller förflyttas till annan tjänst utan laga
rannsakning och dom. Undantag härifrån göra i Sverige
endast vissa högre ämbeten, s. k. förtroendeämbeten,
från hvilka afsättning kan ega rum, när högsta
myndigheten anser rikets väl sådant fordra, och lägre
tjänster, från hvilka innehafvarna kunna skiljas genom
beslut af den myndighet, som tillsatt tjänsten. Så
kunna länsmän, landskanslister och landskontorister
afskedas af k. m:ts befallningshafvande,
folkskollärare af vederbörande skolråd. Då skiljandet
från tjänsten sker i administrativ väg, begagnas dock
vanligen ej ordet afsättning, utan "entledigande",
"afsked" eller uttryckligen "skiljande från tjänsten"
Ordet afsättning nyttjas nämligen officiellt i en
inskränktare mening och betecknar förverkandet af
ett ämbete samt har karaktären af straff, hvilket
ej utgör endast ett disciplinstraff, utan ingår i
allmän strafflag. I Sverige och Finland, där lagen
jämte afsättninesstraffet upptager såsom straff för
ämbetsmän mistning af ämbete på viss tid (suspension),
innebär afsättning förlust af det ämbete eller
den tjänst, hvari förbrytelsen skett. Afsättning
i denna mening kan komma i fråga att användas i
disciplinär bestraffningsväg, såsom fallet är med
förbrytelse af präster och militärer samt vissa
Kammarrättens tjänstemän, men i allmänhet öfverlämnas
ämbetsmissbruk till allmän domstols pröfning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
