- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
255-256

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afrika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

solstrålarnas verkan sommartiden oerhördt stor, medan omvändt
utstrålningen om vinternätterna kommer termometern att
falla djupt. Dagvärmen stiger sommartiden till öfver
50° i skuggan, sanden upphettas till bortåt 70°, men
nätterna utmärka sig för en uppfriskande svalka, och
om vintern sjunker natt-temperaturen stundom under
-5°, och bäckarna i oaserna täckas af en tunn isskorpa.

Ungefär under Bornus breddgrad ligger sydgränsen
för den egentliga öknen, och den stora stäppen
vidtager, genom hvilken öfvergången sker till Sudans
mimosaskogar och därmed till de tropiska regnens
zon, bestående af ett nordligt och ett sydligt
sommarregnbälte och ett mellan dessa liggande område
med helårsregn. Det förstnämnda, ungefär mellan 17°
och 5° n. br., synes i sina regn- och vindförhållanden
hafva en utprägladt monsunartad karaktär. Vintertiden
ligger det lägsta lufttrycket ungefär under 5°
n. br., och under denna tid – Sudans torra tid –
blåsa öfverallt nordöstliga torra passadvindar. Men
efter hand som solen närmar sig norra vändkretsen,
flyttar linjen för det lägsta lufttrycket sig mot
n. (till omkr. 17°), passaden upphör och aflöses af
sydvästliga monsunvindar, som från Guineabukten blåsa
in öfver land och nå fram ända till Abessinien. I
norra Senegambien blåser nordöstpassaden ännu åtta
månader af året, men ju längre man kommer mot s.,
dess svagare och kortare blir dess makt, och i södra
Senegambien spårar man den endast då och då under
de fyra vintermånaderna. Hela den öfriga tiden
härskar sydväst-monsunen, som medför regn. I Gorée
(14 1/2° n. br.) börjar regntiden omkr. 1 juli,
sydligare inträden den tidigare, i Sierra Leone
(8° n. br.) redan i början af april. På samma sätt
växer också nederbörden (från 1/2 m. i n. till 3
m. och däröfver i s.). Äfven inne i landet faller
denna tid mycket regn, och öfver hufvud hela det
inre A. liknar denna tid en fullständig park med
utomordentligt rikt växt- och djurlif, men är i hög
grad osundt. Den högsta temperaturen inträffar i
regeln före regntiden. Trakterna mellan 12° och 16°
n. br. äro i det hela mycket varma. Medeltemperaturen
ligger mellan 33° och 37°, och maxima på inemot 50°
förekomma icke sällan, ja, längs kusten af Röda hafvet
stiger lufttemperaturen stundom till 56° C. Dessa
trakter höra ock till de varmaste på jorden. –
Trakterna s. om 5° n. br. hafva dubbel regntid eller
rättare helårsregn med maxima omkring de tider,
då solen är i zenit. Vår kunskap om dessa trakters
klimatiska förhållanden är i många hänseenden högst
ofullständig, dock synes detta bälte innefatta på
västsidan Öfre och Nedre Guinea till inemot Kongos
mynning, på östsidan Somalkusten, de engelska och
tyska besittningarna till något s. om Sansibar och i
det inre Kongoflodens mellersta lopp samt trakterna
kring de stora sjöarna. På västkusten äro i regeln
sydvästliga vindar förhärskande, dock blåser icke
sällan mellan nov. och mars harmattan, en ytterst torr
och stoftförande östan vind. I Gabun under ekvatorn är
tiden från juni till midten af september den torraste
tiden, därefter börjar den stora regntiden, som i
jan. och febr. får ett mindre afbrott. Från mars
till slutet af maj infaller den lilla regntiden,
men ingen månad är fullt regnlös. Höga
temperaturmaxima förekomma sällan, men luftens stora
fuktighet gör t. o. m. en värme på 30° ytterst
tryckande. Regnmängden är i Gabun omkr.
2,7 m., men aftager starkt mot s. Trakterna omkring
Kongos mellersta lopp hafva betydlig nederbörd,
men högslätten omkring de stora sjöarna mindre. I
öfverensstämmelse med den betydliga höjden är
temperaturen icke hög, och skillnaden mellan den
varmaste och den kallaste månaden är blott 2 grader
(aug. 20°, mars 22°). Men skillnaden mellan dag- och
natt-temperaturen är ingalunda ringa (i juli mellan
34,5° och 10°). Längs östkusten hafva vindarna
närmast en monsunartad karaktär. Regntidens början
sammanfaller i Sansibar med solens zenitafstånd
(4 mars och 9 okt.). Under den stora regntiden
(mars–maj) blåser sydöstmonsunen, under den
lilla (okt.–jan.) nordöstmonsunen. Mellantiden
karakteriseras af skiftande vindar. Årets medelvärme
är 26,5°, regnmängden mycket varierande (1,2–4
m.). Söder om ekvatorn blir vinterhalfåret efter
hand mer och mer regnlöst, och redan något s. om
Sansibar befinna vi oss i det södra sommarregnets
bälte. Detta område når på östkusten ända ned
till A:s sydspets, på västkusten däremot blott
till Kap Frio (19° s. br.). Söder därom blir
kusten nästan alldeles regnlös, och först på
andra sidan om Oranje-floden kommer regnet åter,
men tillhör där vintertiden. Skälet till denna
olikhet mellan öst- och västkusten ligger dels i de
förhärskande vindarna, dels i de längs kusten gående
hafsströmmarna. Längs östkusten går den varma Kap-
l. Mosambik-strömmen. Den varma fuktiga luften föres
af de året igenom förhärskande östanvindarna in öfver
landet, och då kusten på de flesta ställen är hög,
blir nederbörden betydlig och klimatet mycket jämnt.
Efter att sålunda hafva afgifvit sin mesta fuktighet
till kustbergen förmå vindarna i de inre delarna af
landet framkalla endast en sparsam nederbörd. Luften
blir mycket torr, och temperaturförhållandena få
i öfverensstämmelse därmed en kontinental prägel
med stora ytterligheter i värme och köld. Längs
västkusten härska öfverallt från Kap till Sierra Leone
sydvästliga vindar. Genom att blåsa öfver den kalla
Benguelaströmmen längs kusten afkylas de starkt, gifva
anledning till dimmor, men bringa intet regn öfver
landet. Kusten blir därför i synnerhet mot s. nästan
fullständigt regnlös, och där, mellan 17° och 30°,
träffas det mot Sahara svarande södra regnfattiga
bältet (Damaraland, Stora Namaland och Kalahari). När
regn någon gång faller, är det nästan alltid förenadt
med åskbyar från öster. – Längst i s. v. afslutas
A. af ett vinterregnbälte, omfattande västra Kaplandet
och Lilla Namalandet. Såväl vind- som regnförhållanden
behärskas af det öfver det södra Atlantiska hafvet
hvilande höga lufttrycket. Om sommaren ligger
detta långt mot s. (under omkr. 40°). Denna årstid
blåsa i Kap kraftiga sydöst-vindar, men då dessa
afgifvit all sin fuktighet till sydöstkustens berg,
förmå de icke bringa regn. Vintertiden förändras
lufttrycksförhållandena öfver Atlantiska hafvet,
det barometriska högtrycket skjuter sig mot n., och
Kaplandet bestrykes denna årstid af nordvästvindar,
som bringa fuktig luft. Nederbörden är i Kapstaden
650 mm., nordligare, i Lilla Namalandet, aftager
regnmängden starkt (200–300 mm.), och detsamma gäller
också när man öfver Zwarteveld stiger upp på Karroo
(340 mm.). Under inflytande af västkustens kalla
ström får Kapstaden en tämligen kylig sommar (jan.
+ 20,6°), medan omvändt nordvästvindarna om vintern
hindra temperaturen att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 25 16:51:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfba/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free