Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ackommodation, lämpande efter någons bekvämlighet. 1. I teologisk betydelse - Ackommodation. 2. Fysiol. - Ackommodationsobligation, hand. - Ackomodationsteorien. Se Ackomodation 1. - Ackommodationsväxel, hand. - Ackommodera (jfr Ackommodation), anpassa - Ackompanjera l. Ackompagnera, fr. accompagner, beledsaga, mus. - Ackord, öfverensstämmelse. 1. Jur. - Ackord. 2. Kam. - Ackord. 3. Krigsv. - Ackord. 4. Mus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ackommodation (af lat. ad, till, och commodum,
fördel, bekvämlighet), lämpande efter någons
bekvämlighet, efter tid och andra omständigheter;
jämkning af ens egen lära efter en annans
uppfattningsförmåga.
1. I teologisk betydelse skiljer man emellan
en formell eller negativ a., som endast angår
sättet för en läras bibringande, och en </i>materiell</i>
eller positiv a., som har afseende på lärans
innehåll. Formell ackommodation eger rum, när
läraren, i sin sträfvan att kläda sina tankar i en
för okunniga åhörare fattlig form, likasom sänker
sig till deras ståndpunkt och från deras tankekrets
lånar föreställningar, i hvilka han inlägger en
ny och högre mening, sålunda småningom höjande
lärjungarna upp till sig. Men om läraren, för
att ej stöta sina åhörare för hufvudet, med afsikt
hemlighåller vissa sanningar och i sitt föredrag
upptager andras falska föreställningar, så kallas
detta en materiell ackommodation. Semler,
i spetsen för 1700-talets tyske rationalister,
uppställde i den s. k. ackommodationsteorien
det påståendet, att Jesus i sina läror om änglar,
djäflar o. s. v. i sistnämnda mening lämpat sig
efter de samtida judarnas föreställningar, och
att därför dessa lärosatser ej utgjorde Jesu
sanna lära, utan borde från denna utmönstras.
Mot denna uppfattning sökte man häfda den i dessa
föreställningar liggande andemeningens kristliga
betydelse.
(J. HDR.)
2. Fysiol. Med ögats ackommodation menas
ögats förmåga att inställa sig för seende på
olika afstånd. Ögat säges vara inställdt för ett
visst afstånd, om strålar utgående från en punkt
på det ifrågavarande afståndet efter brytning i
ögonmedierna träffas i en punkt på näthinnan. Den
närmaste, resp. mest aflägsna, punkt, för hvilken ögat
kan inställa sig, kallas närpunkt, resp. fjärrpunkt.
Afståndet mellan dessa punkter kallas ögats
ackommodationsområde. Ögats inställning från
en aflägsnare till en närmare belägen
punkt är förenad med en viss ansträngning.
Vid fullständig ackommodationshvila är ögat inställdt
för sin fjärrpunkt. Helmholtz visade 1853, att
ögats inställning från en aflägsnare till en närmare
belägen punkt åstadkommes genom en formförändring af
linsen, hvarigenom ögats brytande kraft ökas.
Den tillökning i brytande kraft, som motsvarar
ögats inställning från fjärrpunkt till närpunkt,
kallas ackommodationsvidd och uttryckes i samma
mått (dioptrier), som användes för att angifva styrkan
af linser. Den nämnda formförändringen, som består
däri, att linsens ytor, i synnerhet den främre,
blifva buktigare och att linsens tjocklek ökas,
åstadkommes genom ciliarmuskelns kontraktion. Denna
muskel verkar ej direkt på linsen, utan medelbart
genom den bandapparat, Zonula Zinnii, som
håller linsen i dess läge. Angående mekanismen
för ciliarmuskelns verkan hysas olika åsikter.
Samtidigt med ackommodationen åt närpunkten till
eger en sammandragning af pupillen rum. Ända från
barndomen aftager ackommodationsvidden, d. v. s.
flyttar sig ögats närpunkt allt längre
bort. Linsens aflägsnande ur ögat medför förlust
af ackommodationen och i sammanhang därmed för
den icke närsynte förlust af förmågan att se tydligt
på nära håll. Likaså går ackommodationen förlorad
vid förlamning af ciliarmuskeln eller dess nerv,
en gren af nervus oculomotorius (se Hjärnnerver).
En sådan förlamning uppstår genom verkan af gifter,
såsom atropin, eller såsom följd af vissa sjukdomar,
t. ex. difteri. Äfven
kramptillstånd i ackommodations-muskeln och i
sammanhang därmed skenbar närsynthet kunna förekomma.
J. E. J-N.
Ackommodationsobligation, hand., en förbindelse,
hvarigenom man skenbart öfverlåter sin egendom till
en annan, för att denne med hjälp af förbindelsen må
kunna låna penningar.
Ackomodationsteorien. Se Ackomodation 1.
Ackommodationsväxel, hand., en växel, som icke grundar
sig på ett verkligt handelsföretag, utan endast
utställes för diskontering eller för anskaffande
af penningar.
Ackommodera (jfr Ackommodation), anpassa;
öfverensstämma med någons bekvämlighet eller fördel;
lämpa något efter något; göra passande för någon.
Ackompanjera l. Ackompagnera [-panjera],
fr. accompagner, beledsaga, mus., med
instrument beledsaga sång eller en instrumental
solostämma (hufvudstämma). – Ackompanjemang
(fr. accompagnement), hufvudstämmans ledsagning med
instrument. Stundom kan i flerstämmig sång-musik
ackompanjemanget vara vokalt (t. ex. "brumkör"
eller afbrutna pianissimofraser). – Ackompanjatör,
fem. -tris, person, som utför ett ackompanjemang.
Ackord (fr. accord, af lat. ad, till, och cor,
hjärta), öfverensstämmelse; aftal; beting,
entreprenad, i motsats till arbete för daglön.
1. Jur. Ett mellan en i konkurstillstånd
försatt gäldenär och hans fordringsegare ingånget
aftal angående gäldens betalning, genom hvilket
aftal de juridiska verkningarna af konkursen
upphäfvas. Förslag till ackord skall af gäldenären
ingifvas till rätten i hans hemort senast å
inställelsedagen i konkursen. För ackordets
giltighet fordras, att vid pröfningen af förslaget
antingen alla tillstädesvarande fordringsegare
godkänna det, och att dessa fordringsegare bevakat
två tredjedelar af samtliga i konkursen anmälda,
till betalning godkända, icke prioriterade
fordringar, eller ock att fyra femtedelar af dem
bifallit detsamma, och att dessa jämväl bevakat
fyra femtedelar af nyss nämnda fordringar, samt i
bägge fallen, att ackordet af rätten fastställes.
Fastställelse må ej meddelas, då ackordet icke åt
alla borgenärer, hvilka ej uttryckligen förklarat
sig ty förutan med ackordet nöjde, gifver lika
rätt och minst 50 proc. af fordringsbeloppet, att
betalas inom ett år efter det ackordet blifvit
fastställdt. Se vidare konkurslagen kap. 6.
L. A.
2. Kam. Ett förr brukligt, genom häfd
legaliseradt sätt att förvärfva sig en tjänst
genom att köpa den af innehafvaren. Förekom
synnerligast uti den indelta arméns officerskår,
men afskaffades genom regleringen af indelta
arméns löner 1833. Jfr Ackordsamortering.
KBG.
3. Krigsv. Godvilligt uppgifvande
och öfverlämnande af en fästning
(numera föga brukligt uttryck),
C. O. N.
4. Mus. Samklang af flera toner med olika
höjd. Fogar man till en ton dess ters och till denna
ytterligare en ters (d. v. s. grundtonens kvint) och
låter de tre tonerna klinga samtidigt, så har man
ett ackord, som kallas treklang. Vid tillägg af ännu
en ters får man fyrklang eller septimackord, och vid
tillägg af ytterligare en ters får man femklang eller
nonackord. Flera terstillägg skulle gifva undecim-,
tersdecimackord o. s. v., företeelser, som visserligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
