Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Accept, jur., hand. - Acceptabel, som kan antagas - Acceptant, den person, på hvilken en växel är dragen - Acceptation, antagande - Acceptera, erkänna - Acceptilation. 1. Jur. - Acceptilation. 2. Dogm. - Acceptprovision, den ersättning, som köpmän pläga beräkna - Access, tillträde - Accessibel, lätt tillgänglig - Accessibilitet, tillgänglighet - Accession, tillökning, förvärf. -- 1. Jur. - Accession. 2. Statsr. - Accessionsfördrag (-traktat). Se Accession - Accessions-katalog, förteckning öfver ett biblioteks eller arkivs successive tillkomna förvärf - Accessit, "han har kommit nära" - Accessoire, fr., bihang, tillbehör - Accessorisk, som utgör bihang - Accessoriska organ l. Biorgan, bot. - Accessorium (lat.), Se Accessoire - Accessorius (lat.), fysiol. Se Hjärnnerver - Acciaccatura, it., mus., kort för-slag - Acciajoli l. Acciajouli, berömd florentisk familj - Acciajoli. 1. Niccolò A. - Acciajoli. 2. Donato A. - Acciajoli. 3. Zanobi A. - Accidens. 1. Filos. - Accidens. 2. Boktr. - Accidental l. Accidentell (se Accidens), tillfällig, oväsentlig - Accidentalia (lat.) l. Accidentalier, tillfälligheter; mus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller växeln, försedd med ofvan antydda förbindelse
("accepterad").
Acceptabel (se Accept), som kan antagas,
godkännas; som är giltig.
Acceptant (se Accept), den person, på hvilken en
växel är dragen och som skall inlösa densamma; den af
de två kontrahenterna vid ett obligatoriskt aftal,
som förklarar sig villig att emottaga den af den
andre utlofvade prestationen. – Acceptanter,
namn på ett kyrkligt parti. Se Jansenius.
Acceptation (jfr Accept), antagande,
erkännande. Dogm. Faderns erkännande af Kristi
lidandes tillfyllestgörelse för världens synder. Jfr
Satisfactio superabundans och Acceptilation 2.
Acceptera (se Accept), erkänna; godkänna till
betalning. Acceptera en växel, ikläda sig förbindelse
att betala den på växeln utsatta penningsumman,
hvilket sker genom att på växeln teckna ordet
"accepteras" eller "godkännes" samt namnet.
Acceptilation (lat. acceptilatio). 1. Jur. Öfverenskommelse,
hvarigenom enligt den gamla romerska rätten en
genom stipulation uppkommen muntlig förbindelse
upplöstes. – 2. Dogm. Den af Duns Scotus och af
arminianerna förfäktade läran, att Fadern antagit
Kristi offer såsom tillfyllestgörande för världens
synder, icke på grund af dess tillräcklighet, utan
blott af gudomlig nåd.
Acceptprovision, den ersättning, som köpmän pläga
beräkna, då de acceptera af affärsvänner på dem
utställda växlar. Jfr Accept och Provision.
Access (lat. accessus, fr. accès), tillträde;
(sjukdoms-)anfall.
Accessibel (af lat. accedere, nalkas), lätt
tillgänglig.
Accessibilitet (se Accessibel), tillgänglighet.
Accession (lat. accessio, eg. tillkomst), tillökning,
förvärf. – 1. Jur. Förvärfvande af eganderätt till en
sak, därigenom att denna såsom bisak (res accessoria)
fysiskt förbindes med en annan, hufvudsaken
(res principalis). Grunden för detta laga fång är
den juridiska principen, att bisaken i rättsligt
afseende skall dela hufvudsakens öde. Jfr Jordabalken,
kap. 12, § 4 och lag af 24 maj 1895 ang. hvad till
fast egendom är att hänföra, § 2, 3. - Med uttrycket
accessio possessionis s. temporis förstås, i fråga
om eganderätts vinnande genom häfd under viss tid,
den senare innehafvarens rätt att räkna sig till godo
den tid föregående innehafvare besuttit saken. Jfr
Accessorisk. – 2. Statsr. Den handling att en
stat biträder ett mellan andra ingånget fördrag
e. d. (accessionsfördrag, accessionstraktat).
Accessionsfördrag (-traktat). Se Accession.
Accessions-katalog (se Accession), förteckning öfver
ett biblioteks eller arkivs successive tillkomna
förvärf. En accessions-katalog för Sveriges
offentliga bibliotek har sedan 1886 årligen utgifvits
genom Kungl. biblioteket (jämte tioårs-register) och
innefattar en efter vetenskaperna ordnad förteckning
öfver Sveriges förnämligare offentliga biblioteks
förvärf af icke-svensk litteratur.
Accessit (af lat. accedere), "han har kommit nära"
(målet), en utmärkelse vid täflan i akademier och
dylika samfund. Jfr Hedersaccessit.
Accessoire [aksäsåar], fr. (lat. accessorium),
bihang, tillbehör, bisak. – Plur. accessoires
l. accessoarer, i ett konstverk förekommande
bisaker, oväsentliga tillsatser, bifigurer, staffage,
dekorationer.
Accessorisk (af lat. accedere, tillkomma), som utgör
bihang (se Accessoriska organ); jur., (om en bisak),
hvilken såsom sådan (res accessoria) i rättsligt
afseende betraktas såsom ett med hufvudsaken (res
principalis). Se Accession.
Accessoriska organ (se Accessorisk)
l. Biorgan, bot., kallas de delar af en växtkropp,
som kunna hänföras till yt- eller bladbildningar,
alltefter egendomligheten i deras egen bildning. De
äro antingen förvandlade organ, som tjäna växten
till skydd eller stöd, såsom rankor och tornar, eller
ock bihang till växtdelarnas öfverhud, såsom taggar,
hår, körtlar m. m. Blott de förra intaga en bestämd
ställning; de senare bilda hvad man oftast kallar
öfverhudens beklädnad. Med accessoriska knoppar
förstås de reservknoppar i en bladaxel, som utvecklas,
om hufvudknoppen förstöres.
A-N. (G. L-M.)
Accessorium (lat.). Se Accessoire.
Accessorius (lat.), fysiol. Se Hjärnnerver.
Acciaccatura [attja-], it. (egentl. "knäppning"),
mus., kort för-slag.
Acciaioli [attjajåli] l. Acciajuoli, berömd
florentinsk familj (utdöd 1834), som förmedlade
penningrörelsen med Neapel. 1. Niccolò A., f. 1310,
d. 1365, mecenat, Petrarcas och Boccaccios vän,
fältherre i konung Roberts af Neapel tjänst och
under drottning Johannas regering stor-seneskalk,
förvärfvade stora besittningar i Grekland, där
medlemmar af släkten sedan regerade såsom hertigar
af Aten, Tebe och Korint. – 2. Donato A.,
f. 1428, d. 1478, en om sin fädernestad högeligen
förtjänt statsman, författade Caroli Magni vita,
en latinsk öfvers. af Plutarchos samt en kommentar
till Aristoteles’ Etik. – 3. Zanobi A., d. 1519,
Savonarolas vän, bibliotekarie i Vatikanen,
öfver hvars hemliga arkiv han uppgjorde den första
förteckningen.
Accidens (af lat. accidere,
hända). 1. Filos. Tillfällig eller oväsentlig
egenskap. Dess motsats är substans, eller det
bestående och väsentliga. – 2. Boktr. Mindre,
tillfälligt tryckarbete, såsom affischer,
bjudningsbref, visitkort, cirkulär, matsedlar,
etiketter, priskuranter, växlar, aktiebref o. d. De
sättare, som verkställa detta arbete, kallas
accidenssättare och det färdigtryckta arbetet
accidenstryck. – Accidensform, alla för ett
accidenstryck behöfliga typer, linjer m. m. uppsatta,
sammanfogade till ett fast helt och färdiga till
tryckning. Jfr Tryckform. – Accidensmaskin
l. Accidenspress, en mindre tryckpress för hand-, fot-
eller mekanisk kraft och afsedd för accidenstryck.
Accidental l. Accidentell (se Accidens),
tillfällig, oväsentlig.
Accidentalia (lat.) l. Accidentalier
(se Accidens), tillfälligheter; mus., tillfälliga
för-sättningstecken. – Accidentalia contractus,
jur., sådana bestämmelser i ett obligatoriskt aftal,
för hvilka fordras, att särskild öfverenskommelse
angående dem träffats mellan kontrahenterna. Vid
t. ex. köp är förordet, att köparen skall behålla
godset, ehvad det är bättre eller sämre (1 kap.,
§ 4 Handelsb.), ett accidentale controctus. Jfr
Essentialia och Naturalia contractus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
