Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Acadiska bergssystemet, eng. Acadian mountains - Acajou, bot. - Acalephæ, zool., maneter. Se Coelenterater - Acanthaceæ, Akantacéer, bot. - Acanthia lectularia, Vägglus, zool.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Acadiska bergssystemet, eng. Acadian mountains,
omfattar höglandet mellan Lawrence-floden,
Lawrence-viken och Atlantiska oceanen, öster om
Hudson.
Acajou [-*o], bot. Med detta namn betecknas ett i
Västindien inhemskt träd, Anacardium occidentale
Lin. (fam. Anacardiaceæ R. Br.). De njurformiga
frukterna (s. k. elefantlöss), i droghandeln kallade
Semina Anacardii occidentalis, innehålla i rum uti
fruktskalets mellersta lager en brun, oljig, i luften
svartnande, brännande skarp saft, som, använd på
huden, framkallar inflammation och blåsor, och som
därför i Amerika funnit användning såsom frätmedel
mot vårtor, liktornar, fräknar o. s. v. Den verksamma
beståndsdelen i denna saft är en oljelik vätska, som
fått namnet kardol. Den är lika blåsdragande
som spanska flugor, men mera smärtsam, hvarför
medlets användning numera på de flesta håll
öfvergifvits. Anmärkningsvärdt är, att acajou-fruktens
kärna är fri från skalets skarpa beståndsdelar,
hvarför densamma kan förtäras utan fara. Äfven det
tjocka, köttiga fruktskaftet saknar skarpa egenskaper
och förtäres för sin syrliga vinsmak. Ur kärnans saft,
liksom ur stammens mjölksaft, fås en svart färg, som
brukas till märkning af linne. Acajou-ved förekommer i
handeln under namn af hvit mahogny.
O. T. S. (G. L-M.)
Acalephæ (af grek. akalefe, nässla), zool.,
maneter. Se Coelenterater.
Acanthaceæ, Akantacéer, bot., naturlig växtfamilj,
innefattande örter, mera sällan buskar med
motsatta blad, blomax eller blomknippen med stundom
färgade skärmblad, läppformig, ofta skönt färgad
krona, tvåväldiga ståndare samt tvårummigt fröhus med 2
eller många epitropa frön med starkt och egendomligt
utvecklad frösträng. Denna familj omfattar en
mängd, för det mesta tropiska arter, af
hvilka många odlas i varmhus, såsom Thunbergia,
Ruellia, Eranthemum, Justicia, Acanthus, Aphelandra,
[bildtext]
Acanthus mollis.
Fittonia. Några växa äfven i södra
Europa. Acanthus mollis, björnkloört, har hvita
blommor inom grönaktigt purpurröd, taggig skärm.
Den odlades redan af greker och romare såsom
prydnadsväxt, och stiliserade afbildningar af
dess vackra, stora och djupdelade blad användes
tidigt inom ornamentiken, särskildt på det
korintiska kapitälet och på komposita-kapitälet
samt på den romerska konstens och renässansens
konsoler.
För medeltids-ornament fingo däremot de mindre och
ej så vackra bladen af A. spinosa tjäna till mönster.
A-N. (G. L-M.)
Acanthia lectularia, Vägglus, zool., en välbekant,
till skinnbaggarnas (Hemipterernas) ordning och
familjen Membranacei Latr. hörande insekt, brunröd
till färgen, utan vingar, öfver hela kroppen försedd
med små hår. Liksom de öfrige skinnbaggarna har denne
sina tugg-organ (maxiller och mandibler) förvandlade
till borr- och sug-redskap. Själfva munnen består af
en ledad slida, som ligger bakåtriktad, under hufvudet
och en del af framkroppen, till framhöfterna. Med
denna apparat borrar han in i människans hud, och
genom de borstlika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
