Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rättelser och tillägg - Rättelser och tillägg. Bonnet... - Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilket fall expeditionen utan tvifvel blifvit räddad, begaf han sig först norrut till Northumberland-ön, återvände derifrån till Cary-öarna och sökte.
Bonnet, J., dog i Paris 1892.
Bouvier, A. A. O., dog 1893.
Brianchons teorem. Brianchon föddes i Sèvres d. 19 Dec. 1783 och afled i Versailles d. 29 April 1864. Jfr J. Boyers artikel om honom i »Revue scientifique» (1894).
Brunnen, S., dog 1893.
Bränvinslagstiftning. Sp. 1197, r. 28, står 18 bör vara 28.
Bubastos är en mindre god form för Bubastis.
Burman, Johan Jakob, dog 1825 (ej 1824).
Cabeliau (i hufvudarbetet). 1. A. C. dog i April 1645.
Caloptenus. Se Gräshoppor.
Calvi, <sp>Pietro<sp>, dog 1884.
Calvo, C., dog 1893.
Carlsberg. Sp. 61, r. 5, står Suppl. bör vara äfven i Suppl.
Carlsberglaboratoriet. Rad 3 står se denne bör vara se denne, äfven i Suppl.
Casamanca. Sp. 80, sista raden, står Sedhin bör vara Sedhiu.
Cavaignac. Sp. 98, r. 1, står 3 bör vara 4, r. 2 står C. 2 bör vara C. 3.
Celldelning. Sp. 118, r. 3 nedifr., står kärldelning bör vara kärndelning.
Chabarovsk. Rad 7 står Strjelensk bör vara Strjetensk.
Chaplin, C., dog 1891.
Chavet, J. V. Sp. 167, r. 8–11, böra lyda första tid härstamma Sånglektionen (1847), Karl VII och Agnes Sorel hos en astrolog, Dolce far niente (1848), Van Dyck och hans älskarinna (1851) m. fl., från de senare åren Sofverskan.
Christiernin (i hufvudarbetet), A. L., afled i Åbo d. 13 Sept. 1842.
Clasen (i hufvudarbetet), Karl, dog 1886
Coomans, P. O. J., dog 1890 (ej 1889).
Cremona, L. Rad 32 står della bör vara delle; r. 36 står calcolag rafica bör vara calcolo grafico.
Crowe (i hufvudarbetet), J. A. – Cavalcaselle (r. 9) föddes 1817.
Daehn, W. K. von, uttalas dän (ej dān).
Dagort. Rad 3 läs stoll (ej stall).
Danskön ligger på 79° 43,4′ n. br. och 10° 52,2′ ö. lgd.
Diakonissa. Rad 5 fr. slutet läs S. å. (ej Så).
Dreyfus [dräfy′s], Alfred. Se Zola. Suppl.
Eastlake (i hufvudarbetet), C. L. – Hans hustru, E. E., föddes 1816 och dog i London 1893.
Eyvindr Skáldaspiller dog 990 (ej 950).
Feuk, L. Orden afled 1895 utgå.
Finland. Historia. (Forts, från art i Suppl.,
sp. 767.) Frågorna rörande F:s förhållande till
kejsaredömet återupptogos 1898 från ryskt håll
med syfte att förinta F:s konstitutionella ställning
och genomföra en assimilering med kejsaredömet.
Ministerstatssekreteraren W. von Daehn tog i Juni
1898 afsked, hvarefter hans plats icke besattes,
utan ämbetet handhades af ministerstatssekreterare-adjointen,
generallöjtnanten V. N. Procopé. På
hösten s. å. utnämndes en af det ryska
nationalpartiets anhängare, generaladjutanten N. Bobrikov, till generalguvernör, hvilkens post
sedan grefve Heidens afgång (Jan. 1897) stått
obesatt. De förslag till omgestaltning af F:s
militära institutioner, hvilka sedan 1891 varit
under behandling i särskilda, hufvudsakligen
af ryska funktionärer bestående komitéer,
föranledde, under inflytande af krigsministern
Kuropatkin, ett kejserligt påbud
af d. 19 Juli 1898 om öppnande af urtima landtdag
i Jan. 1899 för att »bringa värnpligtslagen för
storfurstendömet F. i öfverensstämmelse med de i detta
afseende i kejsaredömet gällande grunder». Samtidigt
var en komité, hvari sutto fyra ryska och två
finska medlemmar, bland dem general Dandeville
såsom ordförande, sysselsatt med utarbetande af en ny
värnpligtslag jämte förordning om de finska truppernas
organisation och förvaltning. Ett af senaten i
Helsingfors på kejserlig befallning affattadt
förslag till landtdagsproposition vann intet
afseende, men deremot godkändes den Dandevilleska
komiténs betänkanden, oafsedt de anmärkningar och
invändningar, som gjorts af de finske medlemmarna,
af kejsar Nikolaus II och lades till grund för två
särskilda landtdagspropositioner om värnpligtslag och
om grunderna för de finska truppernas organisation och
förvaltning. De sålunda i oriktig ordning tillkomna
propositionerna, hvilkas innebörd belystes genom
af samma komité utarbetade »förklaringar» och som
till ständerna öfverlemnades för »utlåtande» och
»granskning», gingo ut på att upplösa den finska armén
såsom sådan. Den kejserliga ryska tronens och det
ryska rikets försvar vore en helig pligt för hvarje
rysk undersåte. Bestämmandet af antalet manskap,
som årligen komme att uttagas, samt andra likartade
omständigheter skulle bero på ryska krigsministern
med undanskjutande af finska myndigheter. De i
Ryssland gällande bestämmelserna om krigstjenstetiden
skulle införas, hvarigenom värnpligtstungan komme
att i hög grad ökas. Årskontingentens höjande till
flerdubbelt belopp och tjenstgöring i Ryssland för
det manskap, som icke erfordrades till de finska
truppernas komplettering, förutsattes. Ständerna,
som sammanträdde i Helsingfors d. 19 Jan. 1899
och tillsatte tre utskott, värnpligts-, lag- samt
statsutskott, ordnade med afseende å tidsförhållandena
sitt arbete på ett från föregående ständermötens
arbetsordning afvikande sätt, i det att sekretess
iakttogs vid ståndens enskilda sammanträden och
utskottens möten, hvarjämte öfverläggningarna
vid privata klubbmöten spelade en förut okänd
rol. Oron bland allmänheten var i oaflåtlig
tillväxt, hvartill den godtyckliga stränghet bidrog,
hvarmed tidningspressen under generalguvernörens
ledning öfvervakades, medan de mot F. fientliga ryska
tidningarna, i synnerhet »Novoje Vremja», obehindradt
fingo fullfölja sin polemik. Tillika förmärktes
ett för sederna i F. främmande öfvervakande från
gendarmeriets sida. De ledande personerna i Petersburg
befarade snart nog, att ständerna skulle afböja eller
väsentligen modifiera landtdagspropositionerna,
hvarför de beslöto att med ett slag förinta
landtdagens myndighet och i sådant syfte upptogo
ett redan inom den Bungeska kodifikationskomitén
(se bd. 20, sp. 765) väckt, men sedermera på Nikolaus
II:s befallning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
