Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Värmlands län. - * Värmlands regemente - * Värmskog. - * Värna. - * Värnamo. - * Värnpligt - * Värö. - * Väsby. - * Väse. 1. - * Väse. 2. - * Väte. - Vätesvafladt svafvelammonium. Se Ammoniaksalter. - Vätle, Ale och Kullings domsaga, i Elfsborgs län - * Vätle härad. - * Vättak. - * Vättlösa. - * Vätö. - * Växtfysiologi. Se Använd botanik. Suppl. - Växtfysiologisk försöksanstalt. Se Använd botanik. Suppl. och Landtbruksakademiens experimentalfält. Suppl. - Völkersahm. Se Fölkersahm, H. von. Suppl. - Vönsan (Gensan, Juensan), hamnstad på östkusten af Korea - Wörmann, K. Se Woermann. - Vörös Tornoy. Se Trajanus porten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2309
Värmlands län-V ö ros Torony.
2310
*Värmlands län. Vid 1897 års slut uppgick folkmängden
till 253,363 pers. (122,902 mankön och 130,461
qvinkön), hvaraf 232,919 å landsbygden och 20,444
i städerna. Genom tillväxten i städerna har länets
folkmängd under de sista fem åren vunnit en liten
ökning, tillsammans blott 3/4 proc. - De extra
provinsialläkaredistrikten äro f. n. 8. De mindre
sjukhusen äro 7. - Skogsskolan vid Presterud upphörde
1895. Den för Örebro och Värmlands län gemensamma
döfstumskolan har en afdelning i Örebro och en å
Gumpetan, i Gräfva socken. Vid Molkom upprättades
1894, med understöd från Hushållningssällskapet dels
en kemisk’ station, dels en frökon-trollanstalt. -
Länets städer äro för val till riksdagens Andra
kammare så fördelade, att Karlstad bildar l
valkrets samt Kristinehamn och Filipstad jämte
Askersund 1. - Åren 1893-97 skördades i medeltal
12,300 hl. hvete, 425,000 hl. råg, 19,150 hl. korn,
1,475,000 hl. hafre, 12,000 hl. blandsäd och 910,000
hl. potates. Antalet kor uppgifves sedan 1892 hafva
ökats med omkr. 5,000, och mejerihandteringen har
alltmer utvecklats. Mejeriernas antal ökades under
perioden 1891-95 från 67 till 88, från hvilka under
perioden exporterades 2,5 mill. kg. smör. Bergs- och
bruks-handteringens vigtigaste produkter uppgåfvos
för 1897 till 84,223 ton jernmalm (ur 28 grufvor)
och 2,368 t. manganmalm (ur 2 grufvor), 58,258 ton
tackjern (vid 18 masugnar) och gjutgods, 50,076
t. smältstycken, råskenor och göt m. m. och 36,540
t. stång-, fason- och fin-jern samt finstål. Vid
jerngrufvorna sysselsattes 605 arbetare och vid
jernverken 2,004. Vid länets 448 fabriker (med 8,471
arbetare) uppgafs tillverkningsvärdet för 1896 till
21,68 mill. kr., hvaraf kommo 7 mill. på sågverken,
5,n mill. lo-, på trämassefabrikerna, 2,s mill. vid
jern- och stålvarufabrikerna och gjuterierna samt 1,34
mill. kr. vid glasbruken. Handtverkarnas antal uppgafs
s. å. till 1,490, med 488 arbetare, och handlandenas
(1897) till 883, med 538 biträden. De förras
taxerade inkomst af rörelsen var 558,000, de senares
l,3s mill. kr. Handelsflottan bestod 1897 af 32
segelfartyg, om 1,669 tons, och 52 ångfertyg, om 6,789
tons och 1,472 hästkrafter. Taxeringsvärdet 1898 var
för jordbruksfastighet 119,313,200 kr. å landsbygden
och 1,769,900 kr. i städerna samt för annan fastighet
21,587,100 kr. å den förra och 18,454,500 kr. i de
senare, hvartill komma beviUningsfria fastigheter,
8,237,900 kr. å landsbygden och 3,943,800 kr. i
städerna.
Inhemska aktiebolag egde 1895 fastigheter med ett
åsätt taxeringsvärde af 30,er mill. kr.
Värmlands regemente är sedan 1894 roteradt med
1,062 nummer i Värmlands län. Dess verkliga styrka
utgör numera 44 officerare, 53 underofficerare och
musikunderofficerare, 10 civilmilitärer och 1,000
manskap (hvaraf 108 korpraler, 44 volontärer och 40
spel och trumslagare), c. o. N.
*Värmskog. 10,648 har. 1,573 innev. (1897).
*Värna. 3,748 har. 998 innev. (1897).
*Värnamo? 20,797 har. 3,883 innev. (1897), hvaraf
856 i köpingen.
* Var n pligt inträder i Sverige under det år, då
man fyller 21 år. - Se C. H. Weidenhielm: »Samling
af de rörande värnpligt och inskrifning den l Juni
1898 gällande föreskrifter» (1898).
*Värö. 6,467 har. 3,022 innev. (1897).
*Väsby. Omkr. 4,800 har. 3,653 innev. (1897).
*Väse. 1. 25,873 har. 4,431 innev. (1897). - 2. 47,251
har. 7,969 innev. (s. å).
*Väte. 3,402 har. 575 innev. (1897).
Vätesvafladt svafvelammonium. Se Ammoniaksaltet
Vätle, Ale och Kullings domsaga, i Elfsborgs län,
omfattar tre härad, Vätle, Ale och Kullings. 1,645
qvkm. 38,047 innev. (1897).
*Vätle härad. 37,099 har. 8,666 innev. (1897).
*Vättak. 1,493 har. 336 innev. (1897).
*Vättlösa. 3,358 har. 929 innev. (1897).
*Vätö. 11,236 har. 2,310 innev. (1897).
*Växtfysiologi. Se Använd botanik. Suppl.
Växtfysiologisk försöksanstalt. Se Använd
botanik. Suppl, och Landtbruksakademiens
experimentalfält. Suppl.
Völkersahm [fölker-]. Se Fölkersahm, H. von. Suppl.
Vönsan (Gensan, Juensan), hamnstad på östkusten
af Korea, vid Broughtonviken, som i Port Lazarev
har en utmärkt, visserligen ej isfri, men dock
alltid tillgänglig hamn, hvarför Ryssland sökt
att komma i besittning af densamma för att ersätta
Vladivostok. 1880 öppnades den för japanerna, 1882
för andra främmande nationer. Den har regelbunden
ångbåts-förbindelse med Nagasaki och Vladivostok samt
med Fusan, Chemulpo och Shanghai. Omkr. 15,000 innev.,
oberäknadt omkr. 1,500 främlingar, de fleste japaner,
i hvilkas händer hela varuomsättningen ligger.
Wörmann, K. Se \Voermann.
Vörös Torony [vörösj tårånj]. Se Trajanus porten.
73*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
