- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
2281-2282

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vestkinde ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2281

Vestkinde-Vestra Stenby.

2282

*Vestkinde. 3,954 har. 700 innev. (1897).

* Vestkust ban an jämte de dertill anknutna banorna
Landskrona-Engelholm och Malmö-Billes-holm inlöstes
enligt kontrakt af d. 21 Nov. 1895 af staten för
23,42 mill. kr. Till kompletteringsarbeten anvisades
dessutom af 1896 års riksdag l,35 mill. kr.

*Vestland. 18,451 har. 2,556 innev. (1897).

Westlind, Nils, missionär, språkforskare. Se
Kongostaten. Suppl.

Westling, Gustaf Oskar Fredrik, historiker, skolman,
f. i Linköping d. l Dec. 1850, student i Upsala
1870, docent i historia der 1879 och filos, doktor
1880, utnämndes till lektor i svenska och historia
1880 vid Sundsvalls och 1884 vid DnkÖpings högre
allm. läroverk, men stannade qvar vid det förra
såsom tillf, rektor, tills han 1897 förflyttades i
samma egenskap till Nyköpings allm. läroverk. För
historiska forskningar besökte han arkiv 1878 i
Köpenhamn och Lybeck, 1891 i Reval. 1888 blef han
prestvigd och 1897 teol. doktor. 1892 och 1895 var
han statsrevisor. W. har skrifvit bl. a. Det nordiska
sju-årskrigets historia (i »Hist. bibi.», VI-VII,
1879 -80), Hertig Karls furstendöme åren 1568- 1092
(1883) och åtskilliga uppsatser rör. de kyrkliga
förhållandena i Estland under det svenska väldets
tid (i »Handl. rör. prestmötet i Hernösand», 1890,
Sundsvalls lärov:s progr. 1892, 94, 96, 97 och i
»Kyrklig tidskr.», 1896).

’Vestmanland. Landskapets areal, 8,908 qvkm., och
folkmängd, 173,349 innev. (1897), fördela sig på
Vestmanlands län med 4,904 qvkm. och 113,453 innev,
samt på Örebro län med 4,004 qvkm. och 59,896 innev. -
(Rättelse. Sp. 739, r. 16 nedifr., står Gran bör
vara Grau).

’Vestmanlands län omfattar 6,768 qvkm., hvaraf 6,462
qvkm. land och 306 qvkm. vatten. Folkmängden utgjorde
vid 1897 års slut 144,396 pers. (70,814 mankön och
73,582 qvinkön), hvaraf 118,711 å landsbygden och
25,685 i städerna. Tillväxten i folkmängd under de
sista tio åren har varit fullt 7 proc. - Tuhundra,
Siende och Ytter-Tjurbo härad äro förenade till
ett tingslag. Länsmansdistrikten i Saibergs-Väsby
fögderi äro 6. - Genom reglering har bortfallit en
församlingsdel och dermed delen af ett kontrakt. - De
extra provinsialläkaredistrikten äro 5. Länslasarett
och kurbus finnas i Vesterås, länslasarett i Sala,
Köping och Norberg. Till riksdagens Andra kammare
utser Vesterås l, Sala och Arboga l och Köping
i förening med Nora, Lindesberg och Enköping l
ledamot. - Den odlade jorden uppgafs 1897 till 23,7
proc., den naturliga ängen till 3,7 proc. och den
skogbärande marken till 53 proc. af hela arealen. I
medeltal skördades 1893-97 97,640 hl. hvete, 312,500
hl. råg, -69,000 W. korn, 981,000 hl. hafre, 44,000
hl. blandsäd och 432,000 hl. potates. Kreatursstocken
uppgafe för 1897 till 18,160 hästar, 95,100 nötkreatur
(deraf 68,100 kor), 31,100 får och 20,000 svin. Ur
53 grufvor uppfordrades s. å. 184,277 t. jernmalm,
hvaraf vid 14 masugnar tillverkades 50,135 ton
tackjern, vid 49 härdar och 12 göt-metaUugnar
35,095 ton smältstycken och råskenor samt 33,877
ton götmetall; tillverkningen af stångjern och stål
och gröfre jernmanufaktur 52,522 ton. Af silfver-
och blymalm brötos vid

4 grufvor 6,775 ton, hvaraf erhöllos 1,765 kg. silfver
och 1,683 ton bly. Arbetspersonalen utgjorde 975
arb. vid jerngrufvorna, 2,211 vid jernverken och 319
vid andra verk och grufvor. Fabrikstillverkningens
värde uppgafs för 1896 till 21,68 mill. kr. vid
448 fabriker med 8,471 arbetare. Handelsflottan
räknade 1897 16 segelfartyg, om 771 tons, och 6
ångfartyg, om 758 tons och 295 hkr. Hemmantalet
uppgafs 1895 till 2,939,5 mantal, deraf 99,875
för städerna. Taxeringsvärdet 1898 var för
jordbruksfastighet 79,800,500 kr. å landsbygden och
3,462,100 kr. i städerna samt för annan fastighet
14,520,200 kr. å den förra och 21,632,600 kr. i den
senare, hvartill kommer värdet af bevillningsfria
fastigheter, taxerade till 9,921,900 kr. å landsbygden
och 2,518,200 kr. i städerna. Inhemska aktiebolag
egde 1895 fastigheter taxerade till 17,8? mill. kr.

Vestmanlands norra domsaga (se Vestmanlands
län). 1,491 qvkm. 27,690 innev. (1897).

’Vestmanlands] regemente är sedan 1894 ro-teradt
med 940 nummer i Vestmanlands, 17 i Örebro och
205 i Kopparbergs län. Dess verkliga styrka utgör
numera 44 officerare, 53 underofficerare och
musikunderofficerare, 10 civilmilitärer och 1,000
manskap (hvaraf 108 korpraler, 44 volontärer och 40
spel och trumsla-

Vestmanlands södra domsaga (se Vestmanlands län,
äfven i Suppl.). 1,824 qvkm. 29,627 innev. (1897).

Vestmanlands vestra domsaga (se Vestmanlands
län). 1,604 qvkm. 27,586 innev. (1897).

Vestmanlands östra domsaga (se Vestmanlands
län). 2,220 qvkm. 33,808 innev. (1897).

’Vestra Alstad. 1,416 har. 1,273 innev. (1897).

Vestra Blekinge jernväg, smalspårig, (1,06? m.),
tillhörig Karlshamns stad, omfattar dels
den 31 km. långa hufvudlinien Karlshamn -
Sölvesborg, dels den 15 km. långa sidolinien
Sand bäck-Hölje och öppnades d. 22 Dec. 1886.
j. L.

*Vestra Dals kontrakt. 1.608 qvkm. 22,552
innev. (1897).

Vestra Dyina. Se Diina.

Vestra Göinge domsaga. Se Göinge. I.Suppl.

Vestra Helsinglands domsaga, i Gefleborgs län,
omfattar Ljusdals tingslag samt Ar brå och Jerfsö
t:g. 5,996 qvkm. 30,971 innev. (1897).

*Vestra härad, i Jönköpings län, bildar Vestra härads
domsaga. 1,956 qvkm. 29,949 innev. (1897).

*Vestra härads kontrakt. 1,905 qvkm. 29,170
innev. (1897).

Vestra Klagstorp-Tygelsjö jernväg, i Malmöhus län,
normalspårig, 4,s km. lång, tillhörig ett aktiebolag
af samma namn, utgår från Tygelsjö station å
Malmö-Trelleborgs jernväg till V. Klagstorps
kalkbrott vid Öresund och öppnades d. 13 Juni 1898.
J. L.

*Vestra Odarslöf. 1,511 har. 686 innev. (1897).

*Vestra Sallerup, 3,702 har. 5,372 innev. (1897),
hvaraf 1,850 i Eslöfs köping.

* Vestra Skedvi. 14,689 har. 1,360 innev. (1897).

*VestraSkreflinge. 995 har. 3,249 innev. (1897).

*Vestra Stenby. 3,185 har. 1,195 innev. (1897).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/1149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free