Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tsjanak-kalessi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Tuna. 1. 24,706 har. 2,832 innev. (1897). —
2. 5,272 har. 978 innev. (s. å.). — 3. 5,687
har. 1,101 innev. (s. å,). — 4. 22,036
har. 3,423 innev. (s. å.). T. och Attmar äro
skilda pastorat, tillhörande Medelpads vestra
kontrakt. — 5. Tingslag. 1,289 qvkm. 11,048
innev. (s. å,). — 6. Helsing-Tuna. 10,571 har. 3,964
innev. (s. å.). H.-T. tillhör Helsinglands norra nedre
kontrakt. — 7. Stora Tuna. 14,251 innev. (s. å.). Från
1898 års början är Borlänge köping.
*Tunaberg. 9,470 har. 1,677 innev. (1897).
*Tunaläns härad. 89,026 har. 12,511 innev. (1897).
*Tunaläns och Sevede kontrakt. 2,147 qvkm. 31,129
innev. (1897).
Tuna-ån. Se Virån.
Tunebo, folkstam. Se Muisca. Suppl.
*Tunge. 1. Socken. 2,228 har. 622 innev. (1897). —
2. Härad. 27,459 har. 7,028 innev. (s. å.).
Tung-ting, sjö i nordöstra änden
af kines. prov. Hu-nan, sannolikt det största
sjöbäcken i hela det egentliga Kina, s. om Jang-tse,
med hvilken flod den står i förbindelse genom
en 10 km. lång kanal. Den är minst 5,000 qvkm.,
och dess vattenområde är mer än 200,000 qvkm.,
nästan hela prov. Hu-nan. Sjön vexlar form och
utsträckning efter årstiderna och vattentillgången i
tillflödena, Juen-kiang, Tse-kiang och Siang-kiang,
samt vattenståndet i Jang-tse-kiang. Vid lagvatten
öfverstiger medeldjupet ej 2 m.
Tung-tsjeu, stad med omkr. 100,000 innev. i kinesiska
prov. Pe-tsji-li, vid Sja-hos förening med Pei-ho,
15 km. ö. om Peking, hvars egentliga hamn T. är och
med hvilket det är förenadt genom en bred chaussé
och en kanal, på hvilken varorna transporteras under
omlastning vid hvar och en af kanalens fem slussar. En
af dessa är Palikiao (Palikao), ryktbar genom de
allierades seger öfver kineserna 1860.
*Tunnel. Den 1898 föreslagna Simplontunneln blir
gamla verldens längsta jernvägstunnel: 19,730 m.
Sveriges längsta tunnel är Saltsjöbanans i
Stockholm (638 m.).
*Tunnland var = 49,36 ar (ej har).
Tunsberg. Se Tönsberg.
Tuotilo. Se Tutilo.
Tuppkammen, anat. Se Hufvudskål, sp. 7.
*Turban, L. K. F., lemnade 1890 inrikesministeriet,
1893 statsministerposten och platsen i
Förbundsrådet samt utnämndes till president
i »Oberrechnungskammer». Han dog 1898.
Turfan (Kuang-ngan-tsjing), stad med omkr.
10,000 innev, i kinesiska prov. Kansu-tsin-tsiang,
140 km. s. ö. om Urumtsi, i en mycket bördig oas.
Tillverkning och försäljning af bomullsväfnader;
trädgårdsodling. Telegrafförbindelse med Peking.
*Turgai, provins, hade 454,078 innev. 1897.
Guvernören och hans byråer äro ännu provisoriskt
i Orenburg och göra några gånger om året en
inspektionsresa i provinsen. Största stadsliknande
samhället är Kustandi, med omkr. 10,000 innev.,
vid Tobol, i distriktet Nikolajevsk.
Turim. Se Tarim (äfven i Suppl.).
*Turinge. 12,233 har. 1,614 innev. (1897).
*Turist. Svenska turistföreningen har under
de senare åren varit stadd i kraftigt framåtskridande
och hade vid 1899 års början 19,096 ledamöter samt
520 ombud i Sverige och 55 i utlandet. Antalet
kretsföreningar är nu 8. Inkomsterna under 1898
utgjorde 154,622 kr. och utgifterna 64,817 kr. Genom
illustrerade publikationer på olika språk har
föreningen i utlandet sökt väcka intresse för
Sverige såsom turistland och för detta ändamål
utgifvit omkr. 80,000 kr. Föreningen deltog med en
särskild utställningspaviljong i Allmänna konst- och
industriutställningen i Stockholm 1897, har anordnat
fotografiska pristäflingar för att söka åstadkomma
en större samling representativa fotografiska
bilder, hvarigenom det för Sveriges land och folk
karakteristiska må blifva belyst så systematiskt
och allsidigt som möjligt, lemnat anslag till
vetenskapliga forskningsfärder i Sverige samt till
skolungdomens sommarvandringar, utgifvit synnerligen
praktiska resehandböcker öfver »Kopparbergs,
Gefleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län»
(1894), »Västerbottens och Norrbottens län» (1896),
mellersta Sverige (1898) och Götaland (1899), en
fullständig resehandbok öfver Sverige på tyska (1897)
och engelska (1898) samt åtskilliga kartor, anlagt
15 turisthyddor i Jämtlands och Norrbottens län och 3
utsigtstorn (på Frösön och Svartön samt på Rödberget
vid Ångermanelfven i Multrå socken), anskaffat och
utlagt båtar vid sjöar och elfvar i fjälltrakterna
och skyddstält för turister samt anställt förare vid
mera besökta och obebodda turistleder. Öfver
100 geografiska sällskap och turistföreningar i
utlandet stå med föreningen i bytesförbindelse.
*Turkestan. 1. Generalguvernement, hade 3,792,774
innev. 1897, af hvilka 1,479,902 i Sirdarja,
1,525,136 i Fergana och 787,736 i Samarkand.
*Turkestan (sp. 969). Öst-Turkestan
l. Kinesiska T. lades 1885 till den nybildade
prov. Kansu-Sin-tsiang (se d. o. Suppl.), delad i
tre förvaltningsområden: Kasjgar (med distrikten
Kotan, Jarkand, Jangi-Hisar och Kasjgar), Aksu
(med distr. Utsj-Turfan, Aksu, Kutsja och Karasjar)
och Urumtsi (med distr. Urumtsi, Turfan, Barkul och
Hami), hvart och ett med guvernörer (tao-tai) under
gen.-guv. i Urumtsi.
Turkestankedjan. Se Alai-bergen. Suppl.
*Turkiet. T:s hufvuddelar och folkmängd uppgifvas af
Almanach de Gotha för 1899 till följ. storlek.
| I. Omedelbara besittningar | qvkm. | innev. |
| Europeiska T. | 162,550 | 5,812,300 |
| Mindre Asien | 503,608 | 9,238,900 |
| Armenien | 187,800 | 2,472,400 |
| Syrien och Mesopotamien | 543,300 | 4,667,900 |
| Arabien | 450,000 | 1,050,000 |
| Tripolis | 1,033,400 | 1,000,000 |
| ―――――――――――――――――――― | ||
| Summa | 2,880,660 | 24,241,500 |
| II. Skattskyldiga stater: | ||
| Bulgarien och Öst-Rumilien | 96,660 | 3,310,713 |
| Samos | 468 | 51,745 |
| Egypten med Thasos | 994,693 | 9,823,684 |
| Kreta | 8,618 | 294,192 |
| ―――――――――――――――――――― | ||
| Summa | 1,100,440 | 13,480,334 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
