Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tsjanak-kalessi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tsjanak-kalessi, stad i asiat. Turkiet, hufvudort
i sandjak Bigha, som omfattar ungefär det
gamla landskapet Troas, vid smalaste stället af
Hellesponten. Omkr. 10,000 innev. Tätt vid stranden
ligger det gamla fästet Kale Sultanie, det ena
af de båda gamla Dardanellerna, efter hvilket ock
staden stundom uppkallas.
Tsjanar (Eng. Chanar), stad och fästning i distriktet
Mirzapur, Nordvestprovinserna, Indien, vid Ganges och
jernvägen Kalkutta–Allahabad. 11,423 innev. (1891).
Tsjang-tsjeu, välbyggd stad i kinesiska prov. Fukian,
vid Kiu-lung-kiang (Tsiu-lung-kiang), 70 km. ofvanför
Amoi. Omkr. 500,000 innev. Export af jern, socker,
salt och apelsiner.
Tsjao-tsjeil, stad i kinesiska prov. Kuang-tung,
vid början af Ting-kiangs l. Han-kiangs delta,
öppnades för europeiska köpmän enligt fördraget
i Tien-tsin (1858), men hela den utländska
handeln är samlad i Sja-tow, som ligger 27 km.
s. ö. derom. Omkr. 250,000 innev. Katolsk och
protestantisk mission.
Tsjardsjui, stad i kanatet Bokhara, omkr. 10
km. från venstra stranden af Anm Darja, är
omgifven af en krenellerad mur och har ett stort
citadell. Omkr. 30,000 innev. Närmare floden, vid
den 1888 fullbordade bron (2,075 m. lång) på den
transkaspiska jernvägen, har uppstått en rysk stad
med samma namn.
Tsjataldsja, en 43 km, v. n. v. om Konstantinopel,
vid jernvägen till Adrianopel, belägen småstad,
efter hvilken uppkallats de omfångsrika, 1878 till
Konstantinopel skydd uppförda försvarsverken.
*Tsjecher. Deras antal i Österrikisk-Ungerska
monarkien var vid 1890 års folkräkning 7,410,388, af
hvilka 5,472,871 i den österrikiska och 1,937,517
i den ungerska rikshälften. Genom den starka
utvandringen till Nord-Amerika skall antalet tsjecher
der hafva vuxit till 1/4 mill. och deröfver.
Tsjenampo, en i Okt. 1897 för främmande handel öppnad
hamn i Korea, på högra (norra) stranden af Talungs
l. Pingjangs mynning, 20 km. från mynningen. Omkr. 700
innev.
Tsjenstochov. 45,130 innev. (1897). Se
Czenstochova.
*Tsji-fu (äfven Jen-tai l. Jang-tai, ej Ten-tai)
har omkr. 120,000 innev.
Tsjikakol. Se Chicacole. Suppl.
Tsjilambaram. Se Chilambaram. Suppl.
Tsjimtarga. Se Alai-bergen. Suppl.
Tsjing-te, stad i Kina. Se Djehol. Suppl.
*Tsjing-tu hade enligt folkräkningen 1887 endast
350,000 innev. Sedan 1887 är T., »Kinas Paris»,
den vackraste staden i Kina, förenadt med Hankau
medelst telegiaflinie. Slätten omkring T. är en
af de bäst kultiverade trakter på jorden, hvars
ofantliga produktion har gjort staden till ett stort
spanmålsnederlag, men den har ock liflig industri
med tusentals arbetare i väfnads- och
färgeribranschen. Med Tibet och Kuku-nor drifver staden en
stor transitohandel med pelsverk, rhabarber, mysk och
droger, som utbytas mot té, siden och bomullstyger.
*Tsjin-kiang ligger omkr. 80 km. från Jang-tse-kiangs
mynning, der denna flod skär
Kejsarekanalen, hvarjämte naturliga och konstgjorda kanaler
förena T. med Shanghai.
Tsjoruk-su (Grek. Akampsis, Bibelns Phison), en
omkr. 400 km. lång flod i Armenien, turk. vilajetet
Ersirum och ryska prov. Kars, faller ut i
Svarta hafvet genom tre mynningar s. v. om staden
Batum. Floden är mycket vattenrik, men till följd af
klippor i strömmen och sitt snabba lopp farbar endast
till Artvin, 50 km. i rak linie från Batum.
Tsjuan-tsjang. Se Kirin. Suppl.
*Tsjung-king öppnades för främmande handel 1890.
Tsosi (Tshoshi), stad i japanska prov. Simosa,
vid östkusten af ön Nippon, vid mynningen af
Tonegava. Omkr. 25,000 innev. Fiske.
Tsuan-tsjeu. Se Tsiuan-tsjeu. Suppl.
Tu. Se Tibesti.
*Tuba Fallopii, anat. Se Lifmoder
(ej Äggledarna).
*Tuberkulin användes ej numera såsom läkemedel,
men har befunnits vara af mycket stort värde såsom
diagnostiskt medel för uppdagande af tuberkulos hos
nötkreatur. Tuberkulosens närvaro har nämligen genom
vanlig sjukdomsundersökning hittills icke kunnat
bestämmas, om tuberkelhärdarna varit tillstädes i
endast ringa mängd och omfång.
Tuberkulinet användes till fullvuxet nötkreatur
i dos af 50 cg., utspädt med 9 delar af en lösning
af 1/2 proc. karbolsyra i vatten, och insprutas
under huden. Hos nötkreatur, som erhållit en sådan
dos och hos hvilket förekommer tuberkulos, uppstår
efter 8–9 timmars förlopp en lindrig feber med en
temperaturstegring (reaktion} af 1–3° C., hvilken
feber upphör efter ytteiligare 8–10 timmar, utan
att i öfrigt medföra något men för djuret. »Reaktion»
inträder ej hos friska kreatur eller hos djur angripna
af andra sjukdomar än tuberkulos. Emellertid inträffar
det ofta hos nötkreatur, som hafva utbredd eller
allmän tuberkulos, att ingen »reaktion» uppkommer
efter använd tuberkulin, men hos sådana djur kan
man redan af sjukdomstecknen bestämma närvaron
af tuberkulos, utan pröfning med tuberkulin. I
Sverige började man 1891 att med tuberkulin pröfva
nötkreatursbesättningar, och från 1894 hafva utgått
statsmedel för att vid veterinärinstitutet i Stockholm
bereda och kostnadsfritt utdela tuberkulin, hvarjämte
riksdagen för hvartdera af åren 1899 och 1900
anslog 30,000 kr. såväl för kostnadsfri utdelning af
tuberkulin som till ersättning åt veterinärer, hvilka
utfört pröfningar med detsamma. Dessutom anvisade
riksdagen 20,000 kr. till belöningar för bemödanden
att förekomma och hämma sjukdomen (se k. kung. d. 4
Nov. 1898 och Landtbruksstyrelsens cirk. d. 19
Nov. 1898). Efter anmälan hos närmaste legitimerade
veterinär och lemnad uppgift på kreaturens antal
och ålder reqvirerar denne tuberkulin, utför
afgiftsfritt undersökningen och lemnar djuregaren
uppgift på de djur, som hafva »reagerat». Djuregaren
bör derefter inom loppet af 1–2 veckor antingen
flytta de tuberkelfria kreaturen uti en särskild,
desinfekterad ladugård eller bereda dem en särskild,
desinfekterad afdelning i den gemensamma ladugården
genom att deri uppföra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
