- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
2207-2208

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tottijärvi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


*4. Troil, S. V. von, var landtmarskalk äfven vid
1897 års landtdag och vid urtima landtdagen 1899. —
Hans broder G. A. S. v. T. är sedan 1891 chef för
Jordbruksexpeditionen i senatens ekonomidepartement.

*Troja. 1. Efter Schliemanns död fortsattes
utgräfningarna på kullen vid Hissarlik 1893–94
efter mera vetenskapliga metoder af Dörpfeld,
hvarigenom ådagalagts, att icke mindre än nio olika
städer der tid efter annan lagrats öfver hvarandra,
och i den sjette af dessa (nedifrån räknadt) har
man med tämligen stor visshet återfunnit det
homeriska Ilion. Se Dörpfeld: »Troja 1893» (1894).

Troldheimen är det nya turistnamn, som tilllagts det
intressanta fjällparti, hvilket ligger på gränsen
mellan Romsdals amt och Söndre Trondhjems amt samt
begränsas af Orkdalen, Surendal, Sundal och Opdal. De
högsta topparna äro Blaahö (1,680 m.), Svarthætta
(1,592 m.), Geithætta (1,306 m.), Troldhætta (1,648
m.) och Snota (1,689 m.). Dess gamla namn var
Troldhætterne. Trondhjems turistförening har
gjort mycket för kommunikationerna der. O. A. Ö.

*4. Trolle, G. E. Jfr K. Ahlenius: »Sten Sture
d. y. och Gustaf Trolle 1514–1517» (i »Hist. tidskr.»,
1897).

*Trolle-Ljungby. 5188 har. 1,670 innev. (1897).

*Trollenäs undergick 1893–94 en omfattande restauration
och ter sig nu i dansk renaissance efter ritning af
danske arkitekten Meldahl.

*Trollhättan. 1,002 har. 5,615 innev. (1897).

*Trollhätte kanal. Med anledning deraf att bolaget
afyttrade vissa från gamla Trollhätte kanalbolag
med eganderätt inlösta hemman, verk och lägenheter
samt räknade sig deras afkastning till godo utöfver
den i privilegiet bestämda högsta anpart (150,000
kr.) af hvarje års behållna inkomst (öfverskottet
tillfaller kronan), uppdrog K. M:t d. 29 Dec. 1896
åt J. E. Elliot och T. Rosenquist att verkställa
utredning i ämnet. Den 23 Juli 1897 aflemnade
komiterade und. betänkande. Jfr »Handlingar ang. Nya
Trollhätte kanalbolags rättsförhållanden till Kronan»
(1898).

*Trollope, A. — T:s broder T. A. T. dog 1892.

*Tromp. 1. M. H. T. föddes 1597 och kom redan vid 10
års ålder på flottan.

*Tromsö hade 6,244 innev. 1897.

Tromsö glimmerskitfergrupp. Se
Balsfjordsgruppen. Suppl.

*Trondhjem hade 33,033 innev. 1896. Från och med
1897 är Norges banks hufvudkontor förlagdt till
Kristiania. Staden anlades 997, och 1897 firades dess
900-årsfest, med anledning hvaraf utgafs en diger
festskrift: »Bidrag til Trondhjems og Trondelagens
historie».

*Tropa-syra. Se äfven Homatropin.

Tropeolin, kem. Se Naftalinfärgämnen.

*Tropin. Se äfven Homatropin.

*Trosa. 665 innev. (1897). Taxeringsvärdet uppgick
s. å. till 750,000 kr., hvaraf 96,600 kr. för
jordbruksfastighet. Stadens tillgångar voro 1896
bokförda till ett värde af 67,378 kr., skulderna
till 63,806 kr. För kommunala behof utdebiterades
5 kr. pr bevillningskrona. Handlandena voro 1897
9, med 8 biträden, men inga fabriker voro då
anmälda. Hemmahörande fartyg
voro 2 (segelfartyg), om 111 tons. 1897 ankommo
och afgingo 531 fartyg, om 25,679 tons. Staden
saknar ännu jernväg, men arbetar på att komma
i förbindelse med den jernväg mellan Norrköping
förbi Nyköping och någon station vid stambanan mellan
Gnesta och Södertelge, å hvilken koncession sökts.
I staden utgifves »Trosatidningen» (1 à
2 ggr i veckan). För riksdagsmannaval är staden
förenad med länets öfriga städer utom Eskilstuna till
en valkrets.

*Trosa landsförsamling. 4,596 har. 886 innev. (1897).

*Trossin, E., afled i Berlin d. 1 Febr. 1896.

*Trubetskoj. — 3. Ivan Jurjevitj föddes 1667. Jfr
Betskij. Suppl. — 4. Nikita Jurjevitj dog 1767.

*Trujillo. 3. Huanchaco är den gamla, nu öfvergifna
hamnen, Salaverry (ej Solaverry) den nya.

*Trumhinnan. Se äfven Örönsjukdomar.

Trummelugn. Se Glasfabrikation, sp. 1264.

Trutnov. Se Trautenau.

*Tryckfrihet (sp. 826). Ny lag om eganderätt till
skrift utgafs d. 28 Maj 1897. S. å. gjordes det
tillägg till T. F. 3 § 10°, att allt kungörande
i tryck under krigstid eller vid krigsfara af
underrättelser om krigsmaktens ställning och
rörelser samt om anstalter till försvaret, hvilkas
offentliggörande konungen i statsrådet förbjudit,
belägges med straff. I sammanhang dermed vidtogs med
afseende på rätten att publicera offentliga handlingar
(T. F. 2 § 4 °) inskränkning, i det att särskildt
skydd gjordes för mobiliseringsplaner och vissa
kartor rörande försvarsverket.

Tryckstafvelse. Se Språktakt. Suppl.

Trycktelegraf. Se Elektriska telegrafen.

*Tryde. 3,599 har. 3,152 innev. (1897).

Trygger, Ernst, universitetslärare, juridisk
författare, f. i Stockholm d. 27 Okt. 1857, blef
student i Upsala 1876, juris kandidat 1881 och, efter
att 1882 för rättsvetenskapliga studier vistats i
Tyskland, Schweiz och Frankrike, licentiat 1884 samt
promoverades 1885, på afhandl. Om fullmakt såsom
civilrättsligt institut,
till juris doktor. Året förut
hade han utnämnts till vice häradshöfding och kallats
till docent i allm. svensk lagfarenhet, romersk rätt
och rättshistoria, förestod 1885 och Sept. 1886–Mars
1888 e. o. professuren i processrätt samt utnämndes
1888 till e. o. och 1889 till ord. professor i detta
ämne vid Upsala universitet, i hvars drätselnämnd
han sedan 1898 är ordförande. T. var sekreterare i
konstitutionsutskottet 1886, adjungerad led. i Svea
hofrätt 1893 och led. af unionskomitén 1895–98 samt
valdes 1897 för Kopparbergs län till led. af Första
kammaren, som 1898 gaf honom plats i särskildt utskott
och 1899 i lagutskottet. Utom ofvannämnda arbete har
T. skrifvit Om skriftliga bevis såsom civilprocessuelt
institut
(1887), Lagsökning för gäld (1893,
inbj.-skrift vid jubelfesten i Upsala s. å. utfärdad
af T. i egenskap af promotor i jur. fakulteten),
Kommentar till utsökningslagen (1897–98)
samt uppsatser i »Nytt jur. arkiv» (t. ex. Om
sakkunnige,
1889) och »Tidsskr. for Retsvidenskab»
(t. ex. Skiljeaftal och skiljemannaförfarande
enligt svensk rätt,
8, 1895), af hvars redaktion
T. är medlem.

*Trypsin. Se äfven Enzym. Suppl.

*Tryserum. 18,788 har. 2,454 innev. (1897).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/1112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free