Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ting-hai ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afgångna fartyg voro 391, om 16,463 tons, för hvilka
i hamnafgifter erlades 504 kr. Stadens tillgångar
1896 upptogos till 81,030 kr., skulderna till 13,163
kr. För kommunala behof uttaxerades 6,35 kr. pr
bevillningskrona. Nyby bruk straxt v. om staden
är ändstation för Norra Södermanlands jernväg. Med
Södermanlands läns öfriga städer utom Eskilstuna
bildar T. en valkrets vid riksdagsmannaval till
Andra kammaren.
*Torskinge. 6,249 har. 696 innev. (1897).
*Torslanda. 2,267 har. 667 innev. (1897).
*Torslunda. 5,598 har. 1,395 innev. (1897).
*1. Torstensson, L. Hans Bref till Rikskansleren
A. Oxenstierna, omfattande åren 1634–49, utgåfvos
1897 af Vitt. hist. o. ant. akad. genom P. Sondén
(i »Rikskansleren A. Oxenstiernas skrifter och
brefvexling. Senare afd.», bd 8).
Torstuna. 1. Härad, omfattar numera ingen del af
Huddunge och Vester-Löfsta socknar. 27,837 har. 6,857
innev. (1897). — 2. Socken, 7,057 har. 1,583
innev. (s. å.).
*Torsvi. 1,642 har. 249 innev. (1897).
*Torsåker. 1. 43,645 har. 6,732 innev. (1897). —
2. 3,819 har. 514 innev. (s. å.). — 3. 10,189
har. 1,284 innev. (s. å.).
*Torsång. 7,370 har. 1,341 innev. (1897).
*Torsås. 1. 22,854 har. 5,511
innev. (1897). — 2. Vestra T. 20,832 har. 3,674
innev. (s. å.). V. T. och Härlunda frånskildes år 1893
till eget pastorat. — 3. Östra T. 7,913 har. 1,661
innev. (s. å.).
*Torsö. 8,904 har. 1,580 innev. (1897).
*Tortola, ö, har omkr. 4,000 innev.
*Tortuna. 3,649 har. 1,023 innev. (1897).
*Torup. 1. 22,245 har. 2,662 innev. (1897), hvaraf
1,331 i Tönnersjö härad och likaså 1,331 i Halmstads
h:d. — 2. 7,294 har. 991 innev. (s. å.).
*Torö. 2,924 har. 439 innev. (1897).
Toscanelli, Paolo del Pozzo, italiensk astronom, f. i
Florens 1397, d. 1482. Se Columbus. Suppl., sp. 269.
Tosenfjord. Se Bindalen. Suppl.
*Tosjö. 9,164. har. 1,530 innev. (1897).
Toskanska hafvet. Se Tyrrhenska hafvet.
Tosker, en afdelning af albaneserna (se d. o. Suppl.).
*Tossene. 6,565 har. 4,017 innev. (1897).
*Tostared. 2,026 har. 485 innev. (1897).
*Tostarp. 1. 2,203 har. 734 innev. (1897).
*Tosterup, socken. 1,297 har. 472 innev. (1897).
*Totalisatorn är kapplöpningsbanornas officiella
vadhållningsbyrå, baserad på principen: ömsesidighet
hos alla de vadhållande. Biljetter eller qvitton å
olika insats belopp för hvarje häst säljas, på en
tafla anges för allmänheten undan för undan summan af
insatserna på hvarje häst och på allesammans. När
löpningen börjar, stängas biljettluckorna, och
omedelbart efter löpningen fördelas insatserna (med
afdrag af provision) mellan dem, som gjort insatser
på den segrande hästens nummer, samt utbetalas mot qvittornas
återlemnande vid totalisatorns biljettluckor. Genom
förordn. d. 4 Febr. 1898 är bruket af totalisator
numera förbjudet i Sverige.
*Totis hade endast 6,925 innev. 1890 och den
närbelägna köpingen Tóváros (med
kapplöpningsfält och många landtställen, tillhöriga
innevånare i Budapest) 4,257 innev.
Totonicapam, stad i central-amerik. republiken
Guatemala, omkr. 2,500 m. öfver hafvet,
100 km. n. v. om hufvudstaden Guatemala,
har ett vackert läge på en högslätt bland
fruktträdgårdar. Omkr. 25,000 innev., mest
quiché-indianer, hvilka tillverka yllevaror, lerkärl
och musikinstrument.
*13. Tott, Åke Henriksson, dog d. 15 Juli (ej Juni)
1640.
*14. Tott, Klas Åkesson. Jfr M. Weibull: »Drottning
Kristina och C. Tott. Några historiska beriktiganden»
(i »Lunds univ:s årsskrift», XXIX, 1893), hvarest
visas, att Kristina aldrig tänkt på att utse Tott
till Karl Gustafs efterträdare eller göra honom till
hertig eller skänkt honom 200,000 rdr.
*Tottarp. 954 har. 629 innev. (1897).
Tottie [-ti], Henry William, universitetslärare,
f. i Stockholm d. 29 Okt. 1856, blef student i Upsala
1875 och teol. kandidat 1883, prestvigdes s. å. samt
anställdes 1885 efter två års presterlig verksamhet i
hufvudstaden såsom docent i kyrkohistoria vid Upsala
universitet. 1886 uppfördes han på förslag till
professuren i kyrkohistoria derstädes och utnämndes
1893 till professor i pastoralteologi och kyrkoherde
i Danmarks prebendepastorat. Vid jubelfesten
s. å. utnämndes han till teol. doktor. 1883–93
verkade T. vid sidan af sin akademiska tjenstgöring
såsom Svenska kyrkans missionsstyrelses ombud och
sekreterare och företog i denna egenskap 1886 en
inspektionsresa till kyrkans missionsanstalter i
Natal och Sululandet. Genom det stadgeförslag han vid
återkomsten afgaf erhöll vår kyrkas syd-afrikanska
mission sin organisation, och nya missionsområden
upptogos. Sedan 1893 är T. ledamot af Svenska
kyrkans missionsstyrelse. Under en med understöd af
statsmedel företagen resa i Danmark och Tyskland
1895 besökte T. flere universitet för att taga
kännedom om prestbildningen och afgaf s. å. förslag
till den teol. seminarieinstitution, som 1896
upprättades vid Upsala universitet, och i skriften
Den teoretiska prestbildningen (1896) framställde han
förslag till ordnande af undervisnings-, studie-,
och examensväsendet inom de teol. fakulteterna
vid rikets universitet. Han blef ock ledamot af
den med anledning af denna skrift 1897 tillsatta
kungl. komité, som i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de i nämnda skrift uttalade önskningsmål afgifvit
förslag till stadga för det teol. undervisnings-
och examensväsendet. Sedan 1896 har T. årligen på
uppdrag af ärkebiskop Sundberg förrättat visitationer
i Upsala stift och är sedan 1897 inspektor för
Upsala folkskolelärareseminarium. Såsom ombud
för Upsala teol. fakultet bevistade han 1898 års
kyrkomöte. Bland T:s utgifna skrifter märkas, utom
en mängd uppsatser i Nordisk Familjebok samt in-
och utländska tidningar och tidskrifter, Jesper
Svedbergs lif och verksamhet (2 bd, 1885–86),
Haqvin Spegel såsom kateket och homilet (1890),
Evangelistik (1892), Äktenskaps ingående och
upplösning enligt gällande svensk rätt (1892), Den
prästerliga strafflagen (1893). T. utgaf 1884–93
»Svenska kyrkans missionstidning» och redigerade
1890–93 Sv. bibelsällskapets årsberättelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
