Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tesnar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Tidskrift för skogshushållning utgifves från
1895 års början af direktören vid Skogsinstitutet
C. G. G. Holmerz.
*Tidskrift i fortifikation fick 1896 till ansvarig
utgifvare kaptenen G. F. H. J. Juhlin-Dannfelt.
*Tjdö. Jfr G. Upmark: »T., ett stormanshem på
1600-talet» (i »Sv. slöjdför:s meddel.», 1897).
Tieffenbrücker, Gaspar, violinfabrikant. Se
Duiffopruggar. Suppl.
Tienen (Thienen). Se Tirlemont.
*Tien-tsin. Sedan 1886 har T. medelst jernväg varit
förenadt med Ta-ku och med stenkolsgrufvorna vid
Kai-ping, och 1897 fullbordades jernvägen (127
km.) till Peking.
*Tierp. 37,449 har. 7,196 innev. (1897). Omkring
T. station (å Upsala–Gefle jernväg) har uppstått ett
större stationssamhälle.
*Tiersch, O., dog 1892.
*Tietgen, K. F., nödgades 1896 af helsoskäl lemna
sin post som direktör för privatbanken (han blef då
hederspresident i bankstyrelsen) och drog sig 1897
likaledes tillbaka från ordförandeskapet i Grosserer
societetets komité. E. Ebg.
*Tiflis. 1. Guvernement. 1,040,943 innev. (1897). —
2. Stad. 160,645 innev. (s. å.).
*Tigerschiöld, H. E., som var sekreterare i komitéerna
ang. Civilstatens pensionsinrättning och ordnandet
af pensionsväsendet för statens civile tjenstemän
m. fl. (1889–94), har ytterligare utgifvit en samling
Dikter (1898).
*4. Tigerstedt, A. B. A., har ytterligare utgifvit
Blodets fördelning i kroppen (i »Svenska spörsmål»,
1893), Föreläsningar i hälsolära (1895), Spriten
och människan (i »Skrifter, utgifna af Svenska
nykterhetssällskapet», 1896) samt det på höjdpunkten
af vetenskaplig forskning och framställning stående
stora verket Lehrbuch der physiologie des menschen
(2 bd, 1897–98; 1899 belönt med halfva Wallmarkska
priset). Efter F. Holmgrens frånfälle öfvertog
T. 1897 redaktörskapet för »Skandinavisches archiv
für physiologie» (se d. o. Suppl.). Sedan 1890 är han
led. af Direktionen öfver allm. barnhusinrättningen
i Stockholm.
*Tigris. Nedanför Bagdad mottager T. genom ett
halft dussin kanaler vatten från Eufrat, som der
är 5 m. högre, men omkr. 160 km. längre ned sänder
tvärtom T. vatten genom Sjatt-el-Hai till Eufrat och
genom Hadd till Kercha. Söder om Hadd är hela trakten
om vintern öfversvämmad (Umm-el-Bak, »myggmodern»),
qvarlemnande om sommaren kanaler, på hvilka farkoster
med lätthet gå öfver till Kercha. Floden är mer än
dubbelt så vattenrik som Eufrat.
*Tikkanen. 2. J. J. T. utnämndes 1897 till
e. o. professor i estetik och konsthistoria samt
har vidare utgifvit en historik öfver Finska
konstföreningen (1896) och början till ett större
verk Die psalterillustration im mittelalter (i »Acta
soc. scient. fenn.», 1895 o. följ. år).
*Tilbury. Ofvanför West T. anlades 1882–86 fyra
storartade dockor, af hvilka den största är 554
m. lång, 183 m. bred och 11,5 m. djup, och en
flodbassäng med en yta af 77 har. Vid dockornas 14
kajer af sammanlagdt nära 10,000 m. längd kunna 32
de största fartyg samtidigt ligga.
Tilimsan. Se Tlemsen.
*Tillberga. 3,431 har. 864 innev. (1897).
*Tillinge. 6,293 har. 1,515 innev. (1897).
Tillo, Aleksej Andrejevitj, rysk officer och geograf,
f. 1839, blef 1883 chef för 1:sta armékårens
generalstab samt är sedan 1894 chef för 37:de
infanteridivisionen (Petersburg) och ledare af de
hydrografiska undersökningarna af källorna till
Rysslands hufvudfloder. T. har bestämt Aralsjöns
absoluta höjd och genom sina hypsometriska
arbeten åstadkommit en fullständig omhvälfning
i uppfattningen af Rysslands terrängförhållanden
samt skrifvit om jordmagnetism och lufttryck. Han är
led. af Institutet samt hedersdoktor vid Odessas och
Leipzigs universitet.
Tillståndseqvation, gasernas. Se Värme.
*Tilläggspatent meddelas endast åt innehafvaren af
hufvudpatentet och är ej, såsom detta, underkastadt
årsafgift.
*Tilsit hade 28,217 innev. 1895.
*Timbuktu ligger i en alldeles improduktiv
trakt. Nästan allt som behöfves till föda hemtas från
Djenne och Massina, och om de flottiljer, som färdas
utför floden, någon gång uteblifva, uppstår genast
hungersnöd. Träd saknas nästan alldeles, och man har
endast cisternvatten. Enligt uppgifter af en köpman
från T. komma årligen till T. 400 karavaner om 350
kameler medförande gods af omkr. 26,500 tons vigt,
och tillförseln till Kabara är omkr. 26,500 ton,
hvarjämte till Koriume, en annan hamn till T.,
v. om Kabara, komma omkr. 5,000 ton. Folkmängden
torde normalt icke öfverstiga 7–8 tusen. Enligt
den fransk-engelska konventionen af 1890 tillhörde
T. den franska intressesferen, och sedan fransmännen
underkufvat Segu och Massina, togo de 1893 äfven
T., der de anlagt ett citadell och ett par fort
på nordsidan.
*Times började utgifvas i Jan. 1783. J. Walter
(sp. 333) dog 1894.
*Timmelle. 5,665 har. 1,085 innev. (1897).
*Timmermän. Se Rättelser, bd 18, sp. 855.
*Timmersdala. 1,034 har. 475 innev. (1897).
*Timok uppstår af tvänne källfloder: Beli T. (Hvita
T.) l. Veliki T. (Stora T.) och Tzerni l. Mali
T. (Svarta l. Lilla T.), hvilka förena sig
vid Zaječar. Beli T. är föreningen af Trgoviški
T. från Stora Planina och Svrlyitčki T. från Babina
Glava. Längden är från den sistnämndas ursprung 135
km. Efter floden är uppkallad den 1896 nybildade
kretsen T., sydöstra delen af Serbien, 3,196 qvkm.,
med 126,589 innev. (1896).
*Timor. Enligt Reclus skall den portugisiska
delen hafva 536,000 innev, och den holländska
250,000. Residentskapet T. har en areal af
omkr. 55,000 qvkm. och en folkmängd, som uppgifves
högst olika, från 450,000 till 1,8 mill.
Timothée Trimm, psevdonym. Se A. J. N. L. Lespès.
Timothy Titcomb [ti’möthi ti’tköm], psevdonym. Se
J. G. Holland.
*Timrå. 10,211 har. 5,573 innev. (1897). T. skildes
1892 från Skön till eget pastorat, som tillhör
Medelpads Östra kontrakt.
Tindaro. Se Rampolla, M., Suppl.
*Tinea. Se äfven Ringorm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
