Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige-Norge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man får genom nämnda samlingar en öfverblick af
Sveriges samtliga geologiska bildningar från de äldsta
kända till de nutida, jämte en bild af de i desamma
uppträdande organismerna.
F. n. (1899) äro utgifna 113 geologiska kartblad
i skalan 1 : 50,000 (omfattande hela Stockholms
och Södermanlands län, nästan hela Upsala och
Vesterås län, största delen af Örebro län, norra
hälften af Östergötlands län, nästan hela Dalsland,
ungefär hälften af södra Elfsborgs län, nästan hela
Kristianstads samt mera än hälften af Malmöhus län)
och 15 i skalan 1 : 200,000 (omfattande nästan hela
Hallands län, största delen af södra Elfsborgs län,
vestligaste delen af Skaraborgs län, sydligaste delen
af Göteborgs och Bohus län, större delen af Jönköpings
län, nästan hela Kronobergs län samt ungefär vestra
hälften af Kalmar län). Hvarje kartblad åtföljes af
en särskild beskrifning, hvilken afser att förklara
och redogöra för sådana geologiska och andra dermed i
samband stående förhållanden, som icke kunna å sjelfva
kartan åskådliggöras. Geologiska länskartor hafva
tryckts öfver Jämtlands, Gefleborgs och Örebro län,
norra Elfsborgs län, Dalsland, Hallands län, Malmöhus
och Kristianstads län samt norra Kalmar län, alla
åtföljda af beskrifningar. Dessutom hafva utgifvits
omkr. 190 större och mindre vetenskapliga monografier
samt uppsatser af olikartadt geologiskt och
praktisk-geologiskt innehåll. Hädanefter komma inga
geologiska kartblad i skalan 1 : 200,000 att utgifvas,
utan i stället öfver de hittills ej kartlagda delarna
af södra och mellersta Sverige att upprättas dels
qvartärgeologiska kartor (jordartskartor) i skalan
1 : 100,000, tryckta på de topografiska kartbladen
såsom underlag, dels berggrundskartor i skalan 1 :
200,000. För norra Sverige äro jordartskartor i skalan
1 : 200,000 på topografiskt underlag samt bergartskarta
i skalan 1 : 500,000 föreslagna att upprättas.
Statsanslaget utgår numera med omkr. 95,000 kr. pr
år. Chefer hafva varit A. J. Erdmann (d. 1869),
O. Torell (pensionerad 1897) och A. E. Törnebohm
(sedan Dec. 1897). E. E.
Sveriges rätt, Förbundet, bildades d. 20 April 1893 i
Upsala i syfte att sammansluta alla dem, som önskade
att »värna vårt lands rätt och heder inom unionen,
att hos Sveriges folk sprida en riktig uppfattning
af unionens rättsliga och politiska betydelse och
de norska anspråkens farliga följder med hänsyn till
unionens bestånd samt att, så långt Sveriges gränser
räcka, stadga en opinion om hvad svenska statens
värdighet och väl kräfva, för den händelse Norge
söker egenmäktigt rubba unionen och dess lagliga
grundvalar». »Förbundet skall sålunda», heter det
i stiftelseurkunden, »blifva ett uttryck för den
svenska fosterlandskänslan och för det svenska
folkets beslut att i unionsfrågan oryggligt stå på
lagens och rättens grund. Det skall vidare till alla
klasser af det svenska folket sprida upplysning om
hvad lag och rätt i detta afseende är och derigenom
söka att samla hela Sveriges folk till det försvar
af fäderneslandets intressen, som de norska anfallen
göra nödvändigt». Detta mål har förbundet sökt nå dels
genom att utgifva broschyrer och tidningsuppsatser,
dels genom att i landets olika delar kringsända
föreläsare, med uppgift att upplysa om unionens statsrätt
och historia. Förbundet utvecklade under några
år en liflig verksamhet och bidrog utan tvifvel
i icke ringa grad till det omslag i det allmänna
tänkesättet rörande vår ställning till Norges kraf,
hvilken inträdde vid midten af 1890-talet och som
äfven tryckt sin prägel på riksdagens hållning i
denna fråga. J. Fr. N.
Sveriges utsädesförening har till hufvuduppgift att
systematiskt förädla landtbrukets kulturväxter. Vid
Svalöf (se d. o. Suppl.), föreningens säte,
förfogar den öfver en praktiskt vetenskaplig
institution, med egna byggnader och egen jord; den
har en filial vid Ultuna och försöksfält vid
Alnarp och flere enskilda gårdar i landet. Genom nya,
med vetenskaplig noggranhet tillämpade metoder har
anstalten — ensam i sitt slag — kunnat införa mera
exakta bestämningsgrunder vid det urval, hvarpå
förädlingsarbetet hvilar. En mängd nya varieteter af
våra sädesslag, afsedda för olika jordmån och olika
luftstreck i vårt land, äro dels stadda i förökning,
ytterligare utprägling och fulländning vid Svalöf och
Ultuna, dels underkastas slutlig pröfning på de rundt
om i landet anordnade försöksodlingarna. Närmast
föreningens verksamhet för sädesförädlingen står
dess arbete på baljväxternas område. Hon verkar
vidare genom »Sveriges utsädesförenings tidskrift»
som utgifves i tvångsfria häften. Föreningen räknar
600–700 ledamöter, har allmänt årsmöte hvarje
sommar vid Svalöf samt åtnjuter anslag af staten
och de flesta hushållningssällskap. — Föreningen
stiftades i Eslöf i Maj 1886, på initiativ af
frih. F. G. Gyllenkrook och B. Welinder, under namn
af Sydsvensk förening för odling och förädling af
utsäde, kallade sig snart derefter Allmänna svenska
utsädesföreningen och bär efter sammanslagningen
1894 med den 1888 stiftade Mellersta Sveriges
utsädesförening (hvars station var Örebro) sitt
nuvarande namn. — Med föreningen må ej förvexlas
det enskilda, äfvenledes till Svalöf förlagda
handelsföretaget Allmänna svenska
utsädesaktiebolaget, hvilket afser att bringa i marknaden i första
rummet föreningens nya stammar under hennes kontroll.
*Sverker. 1. S. den äldre. Vid Alebäcks bro, vid
allmänna landsvägen, aftäcktes d. 21 Aug. 1896 en 3
m. hög granitsten till S:s minne.
Sverre, psevdonym. Se A. V. af Sillén.
*Svett. Se vidare Tanspiration 1.
Svigt. Se Trampolin.
*Swinburne, A. C., föddes d. 5 April 1837.
*Swindon hade 32,840 innev. 1891, deraf 27,295 i
New S.
*Svinhult. 14,238 har. 811 innev. (1897).
*Svinnegarn, i Åsunda kontrakt. 1,828 har. 620
innev. (1897).
*Svinpest. Den 1887 i Sverige uppträdande pesten blef
snart nog, genom djurens nedslagtning, utrotad, och
sedan 1890 till närvarande tid (Mars 1899) har intet
fall af sjukdomen yppats inom landet. Den bakterie,
som framkallar sjukdomen (Bacillus suipestifer)
är försedd med 12–15 cilier, hvarpå dess rörlighet
beror. I Ungern hår man, till förekommande af
sjukdomens spridning, med framgång börjat att
ympa de friska svinen med blodserum från svin, som
tillfrisknat efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
