Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 2129-2130 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska nykterhetssällskapet ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till 167,5 mill. kr. och exporten af trävaror
till 159 mill. kr. — Rörande bergsbruket hänvisas
till art. Bergshandtering. Suppl., hvilkens siffror
undergått föga förändringar. Jernmalmsbrytningen har
ökats något och kommer inom några år att ytterligare
ökas, sedan den beslutade jernvägen från Gellivare
förbi de öfriga lappska malmbergen till Ofoten
blifvit fullbordad. Blytillverkningen har (1896) vuxit
till 1,5 mill. kg., men koppartillverkningen sjunkit
till 250,000 kg., hvaremot kopparvitrioltiliverkningen
fördubblats. Den bevillningstaxerade inkomsten af
grufvor, jernverk och andra bergverk 1896 var 6,35
mill. kr.

Handel. Följande tabell lemnar en öfversigt af
Sveriges in- och utförsel 1896 i 1,000-tal kronor:

	införsel	utförsel
Spanmål och produkter deraf	28,285	5,625
Djur, matvaror och ämnen af djur	41,647	70,259
Trävaror, färger och växtämnen	23,328	160,594
Papper m. m	3,909	8,320
Mineralier, metallarbeten	79,539	69,155
Kolonialvaror, frukter, blommor	47,189	1,200
Spirituösa och andra dryckesvaror	6,557	178
Spånadsämnen och produkter deraf	77,138	9,292
Talg, oljor, tjära, gummi m. m. och fabrikat deraf	21,151	3,284
Fartyg, maskiner, instrument	23,536	8,566
Diverse	6,037	3,812
	――――――――――――
Hela omsättningen	358,314,7	340,283

Således kommo af hela omsättningen (698,597,760
kr,) 51,3 proc. på införseln och 48,7 proc. på
utförseln. 1886–90 hade införseln ett medelvärde
af 335,5 mill., utförseln 272,6 mill. kr., 1891–95
resp. 351,6 och 318,2. Tulluppbörden för införda
varor uppgick till 42,34 mill. kr., steg 1897 till
43,75 och 1898 till 52,2 mill. kr.

Sjöfart. 1897 ankommo från utrikes orter med last
13,296 fartyg, med 3,006,660 tons drägtighet, deraf
9,027 svenska fartyg, om 1,686,421 tons, och afgingo
till utrikes orter 21,179 lastade fartyg, om 5,372,127
tons, deraf 11,870 svenska, om 2,232,298 tons. Antalet
ankomna och afgångna fartyg i inrikes fart utgjorde
207,838 med ett sammanlagdt tontal af 21,06 mill.,
hvaraf 84 proc. kommo på ångfartygen. Handelsflottan
räknade 2,788 fartyg öfver 20 tons, med en drägtighet
af 524,126 tons, deraf 786 ångfartyg, om 234,636
tons. Största tontalet (88,041) hade Göteborg,
derefter komma Stockholm (60,189), Helsingborg
(40,125), Gefle och Malmö. De vid rikets sjömanshus
inskrifna sjömän, som 1897 voro använda i sjöfart
med svenska fartyg, utgjorde 21,219. S. å. funnos
130 lotsplatser, med 893 man, 288 fyrplatser och 20
fyrfartyg med 469 man. — Antalet i riket mantals-
och skattskrifna handelsidkare 1897 var 26,243 (deraf
25,755 ensk. personer, 32 sterbhus, 357 aktiebolag,
69 andra bolag och 30 registrerade föreningar)
med 28,127 handelsbetjente och en bevillning för
rörelsen af 842,565 kr., deraf 266,100 kr. kommo på
2,286 utländska handelsresande.

Industrien visar under 1890-talet alltjämt höjda
siffror (delvis till följd af tullskydd), men då i
den officiella statistiken för industrien nu upptagas
flere delvis ytterst omfattande industrigrupper
(sågverk och trähyflerier, mjöl- och grynqvarnar samt
vissa af staten drifna industriella etablissement),
som förut ej der voro representerade, och andra
(boktryckerier och bagerier), hvilka före 1896,
oafsedt i huru stort omfång deras resp. rörelser
bedrifvits, varit hänförda till handtverkens
näringsområde, äro följande uppgifter för den
industriella verksamheten ej jämförliga med
de i hufvudartikeln anförda. För 1896 uppgafs
antalet fabriker till 8,812, med 202,293 arbetare
(deraf 21,445 män och 7,264 qvinnor under 18 år),
ett tillverkningsvärde af 692,401,000 kr. och en
bevillningstaxerad inkomst af 53,4 mill. kr. Största
tillverkningsvärdet kom på Malmöhus län, med 112,3
mill., derefter följer Stockholm, med 84,8 mill. kr.,
och, bland städer, Göteborg med 36 mill., Malmö med
32, Norrköping med 30,5 samt Helsingborg med 18,9
mill. kr.

Tillverkningsvärdena för de olika industrigrenarna,
fördelade i följande 12 grupper, voro:

1.	Närings- och njutningsämnen	229,8	mill.	kr.
2.	Spånadsämnen	97,8	»	»
3.	Hudar, skinn och hår	15,54	»	»
4.	Oljor, tjära, gummi och likartade ämnen.	13,8	»	»
5.	Trävaror	167,5	»	»
6.	Papper och pappersarbeten	17,97	»	»
7.	Varor af diverse växtämnen (halmvarufabriker, korg-, kork- och qvastfabriker)	1,76	»	»
8.	Varor af sten, lera, kol och torf	35,9	»	»
9.	Kemiska preparat	10,8	»	»
10.	Metallarbeten	42,7	»	»
11.	Fartyg, vagnar, maskiner, redskap, instrument och ur	46,6	»	»
12.	Arbeten af grafisk industri samt produkter ej förut upptagna	12,1	»	»
―――――――――――――――
Summa kr. 692,401,000,

deraf i städer 334,84, i
köpingar 6,16 och å landsbygden 351,4 mill. kr.

Till grupp 1 hafva räknats 122 bränvinsbrännerier,
vid hvilka tillverkades 35,8 mill. liter råbränvin,
och 21 destilleringsverk, med en tillverkning
af 32,77 mill. liter renadt bränvin, samt 354
maltdrycksbryggerier med en tillverkning af 2,1
mill. hl. porter, öl och svagdricka (värde 21,6
mill. kr.). Sågverken och trähyflerierna, nu för
första gången redovisade, 992, med 36,797 arbetare,
hafva uppgifvit ett tillverkningsvärde af 125,4
mill. kr., det högsta någon fabriksklass har att
uppvisa. Vid dessa användes under året 1,583 ramar
och 542 hyfvelmaskiner. Största tillverkningsvärdena
kommo på Vesternorrlands län (42,5 mill. kr.),
Gefleborgs län (23 mill.), Vesterbottens län (9,8
mill.), Kopparbergs län (9,1 mill.) och Norrbottens
län (8,3 mill.). Handtverksindustri idkades af 35,965
pers., med 35,616 arbetare och en bevillningstaxerad
inkomst af 19 mill. kr.

Kommunikationer. Vid 1898 års slut hade de svenska
jernvägarna en längd af 10,391,5 km., deraf 3,681
km. statsbanor och 6,710,5 km.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>