Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska nykterhetssällskapet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjelfständighet genom försvarsväsendets vidmakthållande
och utveckling, de unionella frågorna och
unionens betydelse för den skandinaviska
halföns oberoende, rösträttsfrågorna samt
arbetarelagstiftningen. Föreningen, som velat
förena både frihandlare och protektionister till
gemensamt arbete i ofvan angifna syfte, har alldeles
uteslutit tullfrågor från sitt program och har äfven
fullkomligt afhållit sig från all valagitation. I dess
ställe har hon såväl i Stockholm som flerestädes
i landsorten anordnat föredrag öfver politiska
ämnen samt årligen utgifvit 2 à 3 broschyrer,
hvilka behandlat sjöförsvaret, unions-, rösträtts-,
arbetare- och läroverksfrågorna samt frågan om en
svensk nationaldag. — På föreningens årsmöte (i April)
utses bl. a. ett Verkställande utskott af minst 5
(f. n. 9) ord. medlemmar. Ho Hd.
*Svenska nykterhetssällskapet (se Nykterhetsrörelsen,
sp. 1555) upptog striden mot de af 1877 års komité
för revision af bränvinslagarna d. 20 Dec. 1878
framlagda starkt reaktionära lagförslagen. Vid
ett af sällskapet sammankalladt möte i Jönköping i
Aug. 1880 lyckades det dess ledande män att, i trots
af den redan förut inträdda splittringen mellan
moderata och radikala nykterhetsvänner, förena dem
såväl i ett bestämdt uttalande för bibehållande af
grunderna för 1855 års bränvinslagstiftning som ock
i protester mot hufvudpunkterna i komitéförslagen;
och då sällskapet sedermera, i enlighet med mötets
begäran, vände sig till landets kommunalnämnder
och kyrkoråd med anhållan om deras uttalanden öfver
sagda hufvudpunkter, visade sig, att af 2,123 inom
tre månader ingångna svar blott tre helt instämt
med komiterade, under det att dessas förslag af
99 proc. helt ogillats. Inför denna storartade
yttring af svenska folkets nykterhetsvänlighet
sjönko förhoppningarna om upprifning af 1855 års
lagstiftning. Svenska Nykterhetssällskapet lät trycka
de inkomna svaren och frambar dem jämte en petition
till konungen i Febr. 1881; genom riksdagsbesluten
1882 och 1885 ändades det till en början så
vidtutseende angreppet på lagstiftningen af d. 18
Jan. 1855 med seger för dess försvarare.
Möjligheten af fortsatt endrägt emellan nykterhetsvännernas båda
hufvudgrupper försvann med den för dem båda gemensamma
faran. För att gifva den radikala riktningen ostördt
tillfälle att visa hvad den förmådde åstadkomma
beslöt sällskapet, som icke ville öfvergifva sin
gamla moderata ståndpunkt, att tills vidare draga sig
tillbaka; flere af dess styrelseledamöter anlitades
för de tvänne kommissioner, åt hvilka konungen 1886
och 1889 anförtrodde att för utgifvande och spridning
af nykterhetsskrifter använda de särskilda anslag
riksdagen för detta syfte beviljat; men sällskapet
sjelft förhöll sig passivt, till dess det hösten
1893 ansåg tiden inne att å nyo upptaga sitt
arbete. Erfarenheten hade då nog tydligt visat,
att allmänna tänkesättet icke kunnat förmås att
ansluta sig till den radikala riktningens program,
hvilket tvärtom särskildt inom de bildade klasserna
framkallat en afvog stämning emot, snart sagdt, all
nykterhetsverksämhet. Sällskapet ansåg sig derför
ega fullt skäl att, i enlighet med sina under tiden
ändrade och d. 1 Febr. 1889 af konungen fastställda
stadgar, återupptaga och fullfölja sin
verksamhet, hvilken nu borde hufvudsakligen afse att genom
utgifning och spridning af skrifter i nykterhetsfrågan
upplysa och påverka den allmänna meningen.
Sedan med bifall till konungens, på sällskapets
anhållan gjorda framställning 1894 års riksdag för
sagda ändamål ställt 4,000 kr. till sällskapets
förfogande, hvilket anslag följande riksdagar
upprepat, har ock sällskapet fr. o. m. 1895 i
upplagor af intill 10,000 ex. årligen utgifvit och
spridt skrifter, hvilka från nykterhetspolitiska,
religiösa, allmänt etiska, medicinska, fysiologiska,
finansiella, privatekonomiska, pedagogiska och
författningshistoriska utgångspunkter behandlat
nykterhetsfrågan. Åtskilliga af dessa skrifter
hafva ock i öfvers. införlifvats med utlandets
nykterhetsliteratur. Bland författarna märkas
sällskapets nuv. ordförande, generaldirektören
Wieselgren, dess v. ordförande, professor
Tigerstedt, biskoparna v. Scheele och Johansson,
professorerna E. Almquist, Widmark och Schulthess,
folkhögskoleföreståndaren Holmberg, lektor Ödman, fru
S. Nilsson, fröken M. Fryxell, aktuarien I. Flodström
m. fl.
*Svenska publicisternas understödsförening ombildades
1894 till Svenska publicisternas understöds-,
sjukhjelps- och pensionsförening. Enligt
de s. å. antagna nya stadgarna skall den
ord. pensioneringen börja med år 1900, med pensioner
å 400 kr. åt medlemmar och 150 kr. åt medlemmars enkor
och barn. I sammanhang dermed upphör den »tillfälliga»
pensioneringen, hvarefter dessa pensioner, vid
uppkommande ledigheter, inrangeras under den
ord. pensioneringen. Medlemmar i understödsföreningen
ensamt erlägga 10 kr. i årsafgift och ega rätt till
sjukhjelp eller understöd vid förefallande behof. För
ledamotskap i pensionsföreningen fordras att vara
ledamot äfven i understödsföreningen. För vinnande
af pensionsrätt vid fyllda 55 år fordras att 20 år
hafva tillhört föreningen och att antingen under
denna tid hafva erlagt årligen till understödskassan
10 kr. och till pensionskassan 15 kr. eller ock att
vid antagandet till ledamot hafva erlagt till den
förra 150 kr. och till den senare 225 kr. Enligt ett
vid 1898 års stämma såsom hvilande antaget förslag
besluta styrelsen och en särskild valnämnd när som
hälst om inval (sådana hafva hittills verkställts
endast en gång om året). Kassabehållningen uppgick
d. 31 Dec. 1898 till 157,915 kr., deraf 4,000 kr. i
understöds- och sjukhjelpsfonden.
Svenska Pyttis. Se Strömfors.
*Svenska qvinnoföreningen för fosterlandets
försvar, särskildt dess fasta försvar, har af sina
samlade medel lemnat dels 100,000 kr. såsom bidrag
till Karlsborgs befästande, dels 63,500 kr. till
anskaffande af nödig mark för föreslagna befästningar
i öfre Norrland. Föreningens tillgångar vid 1898 års
början belöpte sig till 41,372 kr.
Svenska qvinnornas nationalförbund. Se Internationella
qvinnoförbundet. Suppl.
*Svenska segelsällskapet, Kungliga (K. S. S. S.),
är det medlemsrikaste segelsällskap i verlden och
det äldsta på kontinenten. Enligt de 1888 och 1896
reviderade stadgarna består sällskapets styrelse
af sju ledamöter, af hvilka en är ordförande och
eskaderchef, en vice d:o, en sekreterare och en
skattmästare. Såsom sällskapets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
