Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 2075-2076 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenqvista ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hotell Buchholz. Ausstellungserlebnisse
(1896). S. har skrifvit äfven komedier och en novell
på platt-tyska.

Stinkbrand. Se Ustilagineae.

Stinkwood [-ou’ddj. Se Celtis. Suppl.

Stins, en mycket
vanlig förkortning af ordet stationsinspektor.

Stjelksöm, en sorts kastsöm, som användes vid
broderier. Se Sömnad.

*Stjerna. Rad 2 nedifr. läs Fomalhaut.

*Stjernarp. — 2. Se Stjernorp.

Stjernbaneret, benämning på Nord-Amerikas Förenta staters (se
d. o., sp. 1240) flagga.

Stjernblomma, bot. Se Stellaria.

*Stjernfors lär urspr. hafva hetat
Ryttarebäcken, men fick namnet Forsen, sedan corps
de logiset på 1650-talet flyttats närmare elfvens
utlopp ur sjön. Hemmanet egdes då af tysken Göran
Schlitting, som der dref kopparsmide, såldes 1683 af
hans enka till egarinnan af Salbo gård, Fru Funck,
kallades sedermera S. och har utgjort hufvudgård
för Salbo och andra hemman. Från A. Victorin gick
S. genom arf till slägterna Heijkenskiöld, Cederborgh
och Mörner samt förenades slutligen genom köp och
arf i grefve H. S. Mörners hand. 1881 skänkte han
egendomen till sina barn, hvilka 1896 öfverläto den
till det genom sammanslagning emellan S. och Krokfors
aktiebolag bildade aktiebolaget S.-Ställdalen,
hvars egendomar 1897 taxerades till 1,684,600
kr. Såg och stångjernssmedja finnas ej mera, men
deremot träsliperi med 3 slipverk. Tillverkningen
1897 utgjorde 2,741 ton göten, 34 ton tackjern och
2,164 t. trämassa.

Stjärngossarna. Se Trettondedag jul.

*Stjernkoraller. Gruppen heter Astraeaceae och slägtet
Astraea.

*Stjernkors. 1. M. N. S. blef biskop 1489. —
2. I. M. S. blef ihjelstucken af Arvid Gustafsson
Stenbock under ett dryckesgille på Åbo slott d. 27
Sept. 1573. Jfr Arvid Gustafssons berättelse om
dråpet, tryckt i »Hist. Tidskr.» (bd 11, 1891).

Stjernlodning. Se Verldssystem.

*Stjernorp. 11,864 har. 1,205 innev. (1897).

Stjernpentagon. Se Polygon. 1.

Stjernsfors. Se Uddeholmsverken.

Stjernsystem. Se Verldssystem.

Stjernår, detsamma som sideriskt år. Se Siderisk.

*Stoby. 9,072 har. 3,933 innev. (1897).

Stockade. Se Stokade.

*Stockaryd. 5,535 har. 1,099 innev. (1897).

*Stockfisk. Läs Gadus callarias.

Stockfälla. Se Giller.

*Stockholm. Stadens landområde beräknades
1890 till 3,154 har och vattenområdet till
blott 121 har; tomtområdet, det ännu obebyggda
inräknadt, var vid 1896 års slut 1,250,42 har,
deraf omkr. 5,78 proc. belägna å ofri grund. Den
kyrkoskrifna folkmängden var vid 1897 års slut 288,602
pers. (131,286 mankön och 157,316 qvinkön), således
en ökning af 22,1 proc. på 8 år. Af de olika
församlingarna hade Storkyrkoförsamlingen 11,712
innev., Klara 17,144, Kungsholms 29,172, Adolf
Fredriks 44,900, Jakobs och Johannes’ 31,070,
Ladugårdslands med Djurgården 55,531, Katarina
44,258 och Maria 37,731, hofförsamlingen 1,635,
Svea lifgardes 1,051,
Lifgardets till häst 807, Göta lifgardes 1,213, Första
Svea artilleriregementes 1,114, Andra d:o 623,
Svea ingeniörbataljons 659, Skeppsholms 2,799,
Svea trängbataljons 252, Norrlands
trängbataljons 121, Tyska 1,937 och Finska församlingen 1,239,
hvarjämte i allmänna inrättningar funnos 2,305 och i
främmande trosförvanters församlingar 2,329 pers. Den
mantalsskrifna folkmängden var s. å. 232,795. Emedan
under 1880-talet äktenskapsfreqvensen i S. i det hela
var ovanligt hög, var befolkningens sammansättning
mindre abnorm 1890 än 1880; i procent af hela
folkmängden utgjorde enligt 1890 års folkräkning
(jfr spalt 587)

			i Stockholm	i hela riket
Ej vuxen befolkning			29,67	37,88
Gift medelålders d:o			21,90	22,14
Ej gift	»	»	33,08	21,07
Äldre		»	15,35	18,91

Början af 1890-talet utmärktes af en mycket ringa
folkökning, beroende på en obetydlig inflyttning
från landsorten (1892 var den t. o. m. mindre än
utflyttningen). Dödstalet nedgick 1893–95 för första
gången under 20 pro mille och 1895–96 t. o. m. under
17; för späda barn var det 1891–95 15,7 proc. (27
för de oäkta, 11,6 för
de äkta födda). Af 1890 års hela folkmängd voro
40,2 proc. infödda, af befolkningen öfver 15 år endast
24,8 proc. — Af den s. å. kyrkoskrifna folkmängden,
246,454 pers., bodde 193,919 (78,6 proc.) i 48,078
hushåll af två eller flere personer, hvadan föga
mer än 4 pers. kommo på hvarje sådant hushåll,
42,948 pers. (17,4 proc.) voro ensamt boende och de
återstående, 9,587 pers., voro intagna å 55 allmänna
inrättningar och räknades derför icke till något
hushåll.

Byggnadsverksamheten har under senare
delen af 1890-talet ej hållit jämna steg med
folkmängdstillväxten, utan en pinsam bostadsbrist har
i flere år varit rådande, företrädesvis drabbande
innehafvare af smålägenheter, endast till någon
del afhjelpt genom bildande af byggnadsaktiebolag
och uppförande af träbaracker och anläggning
af egnahems-kolonier (villastäder) utanför
tullarna. Till innevånarnas förfogande stodo d. 1
Okt. 1897 68,256 lägenheter, af hvilka 57,675
voro bostadslägenheter innehållande 134,557 rum
och 45,832 kök, således 180,389 eldstäder, hvadan
på hvarje hundratal eldstäder kommo 160 pers. Af
bostadslägenheterna voro de flesta, 16,610, på 1
rum och kök, närmast följde 2 rum med kök (11,143)
och ensamma rum (10,041). Samtliga bostadslägenheter,
som icke hade något kök, voro omkr. 12,100, och de,
som hade endast del i kök, 982. Om resultatet af den
på grund af stadsfullmäktiges beslut föranstaltade
utredningen af arbetarebostadsförhållandena
se Bihang n:r 40 till Beredningsutskottets
utlåtanden och memorial för år 1897. De aftalade
eller uppskattade hyresbeloppen för alla vid 1895
års början befintliga lägenheter uppgingo till
omkr. 33,3 mill. kr., deraf 19,5 mill. för egentliga
vinterbostads- och 13,8 mill. för kontors-, bod-
m. fl. slag af lägenheter samt med sådana förenade
bostadslägenheter. Taxeringsvärdet af samtliga
fastigheter 1897 var 621 mill. kr., deraf 550,3
mill. af de till bevillning uppförda. Bevillningen
af fast egendom var 275,226 kr. och af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>