Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solovjev ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pfalz, 1600, 1626 filos. och 1631 teol. professor i
Genève, 1642 teol. professor i Leiden, d. 1649, var en
oförskräckt kämpe för den kalvinska ortodoxien. Han
författade både teologiska och historiska verk. Af
de senare må nämnas Le soldat suédois (Rouen 1634;
sedermera fortsatt till 1641), en skildring af det
trettioåriga krigets svenska del, så förträfflig med
afseende på språkbehandlingen, att den tillskrefs
Balzac.
*Spanien (Se Rättelser, bd 18, sp. 853). Arealen
uppgifves nu officielt till 504,903 qvkm., hvaraf
492,230 qvkm. för fastlandet, 5,014 för Balearerna,
35 för Presidios och 7,624 för Kanarieöarna. —
Enligt geologen Mallada bestå 10 proc. af S. af nakna
berg, absolut utan någon användning, 35 proc. äro
föga värderik mark vare sig till följd af för stor
höjd öfver hafvet, för ringa nederbörd eller dålig
beskaffenhet, 45 proc. hafva medelmåttig jord och 10
proc. mycket god jord, och man beräknar arealen af
den mer eller mindre odlade jorden till 40 proc. af
landet eller 20 mill. har, men den bevattnade
till endast 900,000 har. Likväl lefva nära 3/4 af
befolkningen mer eller mindre direkt af jordbruket,
och jordens afkastning (bergsbruket ej medräknadt)
utgör omkr. 2/3 af exporten. Denna hade 1896 ett värde
af 872,260,197 och importen af 734,172,856 pesetas
eller med afdrag af guld och silfver resp. 732 och
596,75 mill. pesetas. Handelsflottan räknade 1898 436
ångfartyg, om 341,951 tons, och 1,145 segelfartyg,
om 164,504 tons, tills. 1,581 fartyg, om 506,455
tons. Jernvägarna hade s. å. en längd af 12,916
km. — Författning. Genom lagen af d. 26 Juni 1890
afskaffades census för valrätt (och valbarhet)
till kongressen, och denna tillkommer nu alla
spaniorer, som fyllt 25 år, åtnjuta medborgerliga
rättigheter och hafva tillhört kommunen i minst 2
år. Antalet deputerade är 432 (eller var före Cubas
och Puerto Ricos afträdande). I kongressen sitta
äfven 10 deputerade, hvilka, icke valda för något
visst distrikt, hafva erhållit öfver 10,000 röster i
flere distrikt; 88 deputerade väljas genom listval i
26 folkrika distrikt, i hvilka minoriteterna skola
vara representerade. Kolonialdepartementet indrogs
1899. Rikets hufvudstad är Madrid. — Budgeten för
finansåret 1898–99 upptog inkomsterna till 865,8
mill. pesetas och utgifterna till 868,5 mill.,
deraf 170 mill. till krigs- och marinministerierna
och 399 mill. till räntor på statsskulden, hvilken
uppgick till 6,619,15 mill. pesetas (oberäknadt 457
mill. sväfvande skuld), deraf 1,657,6 mill. inlösliga
skulder och 4,599,is mill. pesetas oinlösliga. Till
följd af 1898 års krig ökades statsskulden med 1 à
2 milliarder pesetas. — De utländska besittningarna
omfatta nu, sedan Cuba, Puerto Rico och Filippinerna
gått förlorade, endast omkr. 4,600 qvkm., med
omkr. 80,000 innev. — Flottan var efter nybyggnaderna
på 1890-talet öfverlägsen den nord-amerikanska,
men blef under kriget 1898 af denna förstörd. A. W–g.
Försvarsväsendet undergick ganska betydliga
förändringar genom den nya, år 1893 antagna
organisationslagen, och de derigenom inträdda
förbättringarna hafva sedermera ytterligare
fullföljts. Armén indelas i 8 armékårer, hvilka
enheter dock hufvudsakligen hafva territoriel
betydelse, med tillsammans 15 infanteridivisioner
och 1 kavalleridivision, de förra med något olika
sammansättning. Tillsammans utgöres armén af:
Infanteri: 56 reg. på 2 bat., 20 jägarebat. samt
(före 1899) 15 bat. på åtskilliga punkter utanför
moderlandet. Infanteribataljonen räknar på
fredsfot 20 officerare och 388 man, jägarebat. 23
officerare och 964 man. I krigstid uppbringas
dessutom de i fredstid af endast en liten kader
bestående 56 reservregementena till 2 bat.,
och 10 reservjägarebat. uppsättas. Kavalleri:
28 reg. om 4 sqvadroner, hvardera med 5 officerare
och 113 man på fredsstyrka. I krigstid tillkomma
14 reservreg. Fältartilleri: 17 reg. (15 åkande,
2 bergs-) om 4 batterier (fördubblas i krig)
på 6 kanoner, hvartill i krigstid skola komma 7
reservreg. Fästningsartilleri : 9 bat. om 4 eller 6
kompanier. Ingeniörtrupper: 4 sappör-ingeniörreg. på
2 bat., 1 pontonierreg. på 4 kompanier, 1 telegraf
bat., 1 jernvägsbat. m. m. — Arméns fredsstyrka
uppgår till omkr. 12,000 officerare och 100,000
man; krigsstyrkan beräknas till 340,000 man,
med 952 kanoner. Härtill kommer gendarmeriet
med (i fredstid) 23,000 man och 2,200 hästar
samt tullstaten med 14,000 man eller mera. För
rekryteringen delas landet i 62 rekryteringszoner,
och hvarje infanterireg. har sin särskilda zon. —
Beväpningen för infanteriet i första linien utgöres
af repetergevär af Mausers system med 7 mm:s kaliber
och laddning med fem patroner. För reservinfanteriet
användas de äldre Remingtongevären. — Budgeten
för 1896–97 upptog till ord. utgifter 140
mill. och till extra utgifter 50 mill. francs.
C. O. N.
Historia. Sedan den liberale Sagasta i Maj
1890 genomdrifvit en utvidgning af valrätten,
efterträddes han i Juli s. å. af en konservativ
ministèr under Canovas del Castillo. Anarkistiska och
socialistiska rörelser började 1892 mer än förr gifva
sig tillkänna både i de vigtigare landsortsstäderna,
särskildt i Barcelona, och i Madrid. Oroligheter,
som måste nedslås med vapenmakt och blodsutgjutelser,
förekommo både detta år och de följande. Emellertid
firades med stora högtidligheter Columbusjubiléet. I
Dec. 1892 efterträddes Canovas åter af Sagasta,
utan att detta i någon mån lugnade stämningen. En
tvist med Marokko framkallade ett krig, hvilket
dock snart segerrikt afslutades af Martinez Campos
(Mars 1894). Straxt derefter började dock de
oroligheter på Cuba, som skulle blifva så ödesdigra
för S. Orsakerna till missnöjet der voro flere,
bland hvilka märkas negerslafveriets afskaffande
utan ersättning åt slafegarna (1880), införandet
af den spanska författningen (1884), nya skatter
samt den ekonomiska kris, som framkallats deraf
att betsockret alltmer undanträngde rörsockret
på Europas marknader. Hvad de upproriske fordrade
var sjelfstyrelse. Upproret utbröt i full låga i
början af 1895, och Martinez Campos sändes då dit
att kufva det. I Mars s. å. efterträddes Sagasta af
Castillo. Då det ej lyckades för Campos att pacificera
Cuba, beskylldes han af de konservative att sakna nog
kraft, hvarför han i Jan. 1896 hemkallades och fick
till efterträdare general Weyler, en energisk soldat,
men en brutal menniska. Men äfven han hade trots all
sin stränghet icke bättre framgång än den humane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
