Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogskungsfiskare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mill. pd (deraf 0,76 mill. för främmande och
kolonialvaror). Jernvägarna hade 1896 en längd
af 5,390 km., kanalerna af 246 km., af hvilka 135
km. tillhörde jernvägsbolagen. — Undervisningsväsendet
(sp. 1317), r. 1, står 1696 bör vara 1595.
*Skotska dansaren. Sp. 1324, r. 7, står skifvans
bör vara urglasets.
Skottspole. Se Väfnad, tekn.
Skottventil. Se Skott. 1.
*Skovgaard. 2. Joakim Frederik S., dansk målare,
den föregåendes son, f. i Köpenhamn d.
18 Nov. 1856, fick 1876 akademiens afgångsbevis
som målare, utställde sedermera landskaps- och
djurbilder, vann 1879 Södringske premien, tillbragte
åren 1880–84 till största delen på resor, innehade
1886 akademiens stipendium och fick 1892 för första
gången akademiens årsmedalj. S. har målat religiösa
taflor, som utmärka sig för djup känsla och allvarlig
stämning, men åt hvilka hans studium af de äldre
italienska kyrkomålningarna förlänar en främmande
prägel. Hans Bethesdas damm (1888) och Kristus
för röfvaren in i paradiset (1890) väckte allmän
uppmärksamhet. Stort intresse, men också mycket
motstånd framkallade Kristus i de dödas rike (1894;
utställd i Stockholm 1895) och Bebådelsen (1896;
i Helligaandkirken, Köpenhamn). Sedan 1891 har han
slutit sig till den fria utställningen. — 3. Niels
Christian S., den föregåendes broder, f. i Köpenhamn
d. 2 Nov. 1858, började 1880 utställa landskapstaflor
och vann 1882 Södringske premien. Han egnar sig äfven
åt figurmåleri dels som porträttmålare, dels med enkla
religiösa taflor (Qvinnorna vid grafven, Simeon och
Anna). Han utför ock keramiska arbeten och plastik i
bränd lera samt är en öfvad illustratör. 1891 slöt han
sig till den fria utställningen och innehade 1894–95
akademiens resestipendium. Ph. W.
Skovkloster. Se Herlufsholm.
Skragge. Se Lagerborg, svensk-finsk adlig ätt.
*Skram, P. Den egentlige öfverbefälhafvaren öfver
den svensk-danska sjöstyrkan under grefvefejden
var ej S., utan svenske amiralen Måns Some (se
denne. Suppl.). Den svenska flottan var ojämförligt
mycket större än den danska, som räknade endast några
fartyg, och har rätt att i första rummet tillegna
sig äran af de bragder, som utfördes.
Skrapstick, detsamma som mezzotintogravyr (se d. o.).
*Skrea. 3,749 har, 1,792 innev. (1897).
*Skredsvik. 8,497 har. 1,914 innev. (1897).
Skrifmaskin, apparat, medelst hvilken man på
mekanisk väg ersätter handens skrifverksamhet och
derigenom dels spar tid, dels åstadkommer en skrift,
som liknar tryck. Den första skrifmaskinen uppfanns
1714 af engelsmannen Mill, och från 1843 har en mängd
patent meddelats å engelska skrifmaskiner, men den
första verkligt brukbara konstruerades först 1867
af de amerikanske boktryckarna Sholes och Saulé i
samarbete med mekanikern Gliddon. Alla skrifmaskiner
bestå af två hufvuddelar: en, som förmedlar
aftrycket af typerna, och en, som åstadkommer det
för skriften bestämda papperets flyttning (detta
sker avtomatiskt). De olika skrifmaskinssystemen
kunna delas i tangent- l. klaviaturmaskiner och maskiner utan
tangenter. Å de förstnämnda åstadkommes aftrycket af
typerna (som, då de aftryckas, beröra en viss gifven
tryckpunkt) och papperets flyttning derigenom att
tangenterna, å hvilka skrifttecknen (bokstäfver,
siffror, interpunktionstecken) äro anbragta,
nedtryckas. Papperet har sin plats omkring en vals i
en rörlig »vagn» l. »släde», och färgen åstadkommes
antingen genom en färgdyna, mot hvilken typerna
hvila, eller medelst ett färgband, som löper mellan
typerna och papperet. På dessa maskiner, som arbeta
utomordentligt fort, »spelas» med båda händerna på
klaviaturen; de äro de bästa och mest praktiska, men
också de dyraste och mest komplicerade. Den andra
hufvudgruppen omfattar det system, der man har
ett register (cirkel-, halfcirkel-, qvadrat- eller
linialformigt) öfver samtliga skrifttecknen, och
der den typ, som skall aftryckas, nedtryckes medelst
en visare eller häfstång. Dessa skrifmaskiner äro
af enklare konstruktion samt billigare, men arbeta
mycket långsammare. De fördelar, som skrifmaskinen
erbjuder, äro snabb, prydlig skrift, fullkomligt
oberoende af handstilen och möjligheten att på samma
gång taga flere (15–20) kopior. För detta ändamål
lägger man ett »blåpapper» mellan hvart och ett af
de för kopieringen bestämda pappersarken. Öfverför
man en med hektograffärg gjord kopia på hektograf,
kan man taga 40–50 kopior. Medelst litografiskt
bläck kan skriften aftryckas å sten, och sålunda
kunna tryckplattor for tryckpress framställas.
*Skrikfoglar, Cypselomorphae (ej Cypselomorphaae).
Skriptorium (af Lat. scriptor, skrifvare, författare),
»ordboksverkstad», ställe, der sjelfva utarbetandet
af en ordbok försiggår.
Skromberga, stenkolsfält i Ekby socken, Luggude
härad, Malmöhus län, bearbetadt af S. stenkols- och
lerindustriaktiebolag (bildadt 1886, aktiekapital
1 mill. kr.), som jämväl eger ett stort tegelbruk
och fabrik för tillverkning af saltglaserade
lerrör. 1896 uppfordrades 45,000 ton stenkol,
25,300 t. klinkerlera och 217 t. eldfast lera,
och tillverkades 8,1 mill. tegel och 564,000
st. salt-glaserade lerrör. Antalet arbetare är
omkr. 300 (af hvilka 240 i grufvan), använda
ångmaskiner 5, om 365 hästkrafter. Grufvan
och fabrikerna äro genom en bibana förenade
med Ekeby station å jernvägen Billesholms
grufva–Landskrona. Sjukkassa finnes bland arbetarna
samt en handelsförening, af hvilken de fleste
arbetarna äro medlemmar. Omkr. 1/3 af arbetarna har
egna hus.
Skrubber (Eng. scrubber). Se Gas, sp. 912.
*Skruf, mek., detsamma som propeller (se d. o.).
*Skrufbakterier. Se äfven Bakteriologi. Suppl.
Skruf-fartyg, detsamma som propeller-ångare. Se
Propeller och Ångfartyg.
Skrufgänga. Se Gänga.
Skrufknippe, bot. Se Blomställning. Suppl.
*Skrzynecki. Sp. 1342, r. 4, läs Wawre (ej
Wadre).
*Skräckväldet. Se Terreur.
Skrälingar (Isl. skraelingjar), det fornnord. namnet
på eskimoerna.
Skräppa, bot. Se Petasites.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
