Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjögren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att gentemot ett stort antal trovärdiga och
vederhäftiga personers utsago förneka möjligheten
af ett stort hittills ej närmare kändt hafsdjurs
tillvaro. En del uppgifter rörande »sjöormen» hafva
säkerligen afseende på andra företeelser (t. ex. efter
hvarandra simmande delfiner eller något slags tång,
Fucoidae). Redan svensken Olaus Magni talar (1555) om
sjöormen och angifver dess längd till 1 1/2 mil(!) Jfr
Oudemans: »The great seaserpent» (1892), i hvilket en
mängd »afbildningar» af sjöormen äro införda, samt
A. Stuxberg: »Den stora hafsormen» (1896; öfvers.
och bearb, af föreg.) och C. Forsstrand: »Den stora
hafsormen» (i »Ord och bild», 1897).
*Sjöpiggsvin. Se äfven Hafsturban.
*Sjöprotest är enligt nya sjölagen (af d. 12 Juni
1891) icke vidare erforderlig, utan ersättes genom
anmälan till sjöförklaring (se d. o. äfven i Suppl.).
*Sjörup. 1,492 har. 1,354 innev. (1897).
Sjösallat, bot. Se Ulva.
*Sjöström, A. G. Jfr V. Söderhjelm: »A. G. Sjöström
och hans vittra värksamhet» (i »Skrifter utg. af
Sv. literatursällskapet i Finland», XXX, 1895).
*Sjösås. 8,631 har. 1,116 innev. (1897).
Sjosäf, bot. Se Säf.
*Sjötofta. 6,904 har. 732 innev. (1897).
Sjötungan, zool. Se Tung-slägtet.
*Skabersjö. 1. 2,620 har. 859 innev. (1897). —
2. Fideikommisset stiftades d. 30 Nov. 1799 och
fick k. bekräftelse d. 19 Sept. 1805. Enligt senaste
Femårsberättelse omfattar det 61,645 mtl. i Skabersjö,
Oxie, Törringe, Arrie, Svedala, Hyby och Bjershögs
socknar, tax. till 3,060,400 kr. (1895). Det
innehafves nu af hofjägmästaren grefve Tage Thott.
*Skadedjur. Se vidare Jagt. Suppl.
Skaffa, sjöv. Se Uppbacka.
*Skafftionde. Läs Skafttionde.
Skaftcelt, arkeol. Se Celt.
*Skaftö. 2,541 har. 3,093 innev. (1897).
*Skagerak. Jfr Plankton. Suppl.
*Skagershult. 14,550 har. 1,611 innev. (1897).
*Skáldaspillir. Se Eyvindr Skáldaspiller. Suppl.,
der dödsåret skall vara 990.
Skalgrus, geol. Se Skalbank.
Skalkräftor, zool. Se Thoracostraca.
*Skall. Se Jagt, sp. 1,002, och Skallgång.
Skallighet. Se Hårsjukdomar.
*Skallmeja. 1,473 har. 687 innev. (1897).
*Skallsjö. 8,279 har. 2,229 innev. (1897).
*Skalunda. 1,013 har. 309 innev. (1897).
Skandinavisches archiv für physiologie, en i Leipzig,
på Veit & Comp:s förlag sedan 1889 utkommande,
af Fr. Holmgren och efter hans död (1897) af
R. Tigerstedt redigerad fysiologisk tidskrift
med bidrag af svenska, norska, danska och finska
fysiologer.
Skandinaviska evangeliskt-lutherska missionsmöten för
behandling af praktiska missionsfrågor och meddelande
af redogörelser från skandinavernas missionsfält i
Asien, Afrika o. s. v., hafva, besökta af svenskar,
norrmän, danskar och finnar, hållits i Göteborg
(1885; 1,084 medl.), Kristiania (1889; 553 medl.),
Köpenhamn (1893; 1,230 medl.) och Stockholm (1897;
897 medl.). Antalet
nordiska missionärer i hela verlden var 1889 188,
1893 462 och 1897 526. Antalet hedningar, som döpts
af nordiska missionärer, beräknas till omkr. 60,000
pers. Summan af de inom Skandinavien och Finland
samlade missionsmedel, hvilken 1885 var 400,000 kr.,
öfversteg 1897 1,5 mill. kr. L–d.
Skandinaviska naturforskaremöten. Se
Naturforskaremöten.
Skandinaviska tandläkareföreningen. Se
Tandläkarekonsten.
Skansen, friluftsmuseum å Djurgården vid Stockholm. Se
Nordiska museet. Suppl.
*Skanör bildar med Falsterbo en stad, benämnd S. med
Falsterbo, som 1897 hade 979 innev., deraf 690 i
S. Taxeringsvärdet 1897 utgjorde för S. 605,400
kr., deraf 120,800 kr. för jordbruksfastighet,
för Falsterbo 222,200 kr., deraf 89,800 kr. för
jordbruksfastighet. Den gemensamma stadens
tillgångar 1896 upptogos till 40,670 kr., dess
skulder till 14,123 kr. För kommunala ändamål
utdebiterades s. å. i S. 3,40 och i Falsterbo 4,70 pr
bevillningskrona. Förslag föreligger att göra S. till
en modern badort och genom jernväg förbinda det med
Hvellinge station å linien Malmö–Trelleborg. Med
Trelleborg, Simrishamn och Engelholm bildar S. med
Falsterbo en valkrets vid riksdagsmannaval.
*Skara, med ett område af 1,609 har, hade
4,351 innev. 1897. Antalet bebyggda tomter
1895 var 147, boningshus 259. Taxeringsvärdet
1897 var 4,986,100 kr., deraf 1,004,000
kr. för jordbruksfastighet. Stadens bokförda
tillgångar upptogos 1896 till 705,316 kr., skulderna
till 319,425 kr. I kommunalskatt erlades 4,07 pr
bevillningskrona. Bland läroanstalter märkas,
utom de i hufvudartikeln nämnda, den 1879 öppnade
läroanstalten för öfveråriga döfstumma, hvilken
åtnjuter statsanslag, samt en landtmannaskola,
på Brogården. Med Lidköping och Hjo utser staden
en riksdagsman till Andra kammaren. — Den kyrka, i
rundbågsstil, som byggdes omkr. midten af 1100-talet
och som efterträdde en äldre, på 1000-talet
byggd kyrka, hvilken sannolikt var af trä, är
alldeles försvunnen, men dess utseende tror man vara
återgifvet i ett stadens sigill, som man känner från
1301. Genom biskop Brynjulf Algotsson ombyggdes kyrkan
i början af 1300-talet, i öfvergångsstil, och fick
då sannolikt sitt förut enda torn i vester utbytt
mot två, men af denna kyrka finnas nu endast några
stenar i behåll. Vid midten af 1300-talet omtalas
byggnadsarbetet å nyo, å långhuset och tvärskeppet,
hvilka då fingo en gotisk karakter, hvilken alltsedan
blifvit väsentligen bevarad under alla förändringar
kyrkan genomgått. Kyrkan restaurerades 1886–94
efter plan af H. Zettervall och under ledning af
L. E. Peterson från Mösseberg såsom byggnadschef
samt invigdes i sitt nya skick d. 26 Okt. 1894 i
närvaro af konungen. Arbetskostnaden belöpte sig till
525,882,80 kr., hvaraf staten bidrog med 285,000 kr.,
domkyrkoförsamlingen med 30,000, landstinget med
15,000, enskilde gifvare med 48,215,83 (insamlade
hufvudsakligen genom den 1878 bildade »Föreningen
för medverkan till Skara domkyrkas återställande»)
och 147,666,93 kr. erhöllos dels genom domkyrkans
egna tillgångar, dels genom räntor å kapital (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
