Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Segelduk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Naryn och öfre Sir Darja i v. till öfre Tarim
i ö. Han är sedan 1882 led. af den dirigerande
senatens departement för bondeangelägenheter. Han
har (med Gregoriev och Chanykov) utgifvit ett
geografiskt-statistiskt lexikon öfver Ryska riket
(5 bd, 1863–85) och en statistik öfver jordegendomen
i Ryssland (7 bd, 1878 o. f.).
*Semester åtnjutes inom statsdepartementen
och de centrala ämbetsverken af högre graders
tjenstemän under 1 1/2 månad, af lägre graders under 1
månad. Hvad länsstyrelserna beträffar, må anmärkas,
att landshöfdingarna ej åtnjuta semester i egentlig
mening, men ega rätt att utan minskning i inkomster
på anmälan vistas utom länet 14 dagar två gånger om
året och med kunglig permission taga sig ledighet,
samt att landssekreterare och landskamrerare åtnjuta
högst 1 1/2 månads och öfriga tjenstemän högst 1
månads semester. Kronofogdar, häradsskrifvare och
länsmän ega ej rätt till semester. Provinsialläkare
åtnjuta sådan 1 månad årligen eller 2 månader
hvartannat år. Högsta domstolens arbeten hvila under
3 veckor vid jul och 2 veckor vid påsk (endast
mål ang. häktade personer handläggas under denna
tid). Om dess arbeten under öfriga tiden af året se
Högsta domstolen. Suppl. Befrielse från tjenst utan
afdrag å lön eller tjenstgöringspenningar åtnjutes
under namn af »tjenstledighet» (ej semester) af
hofrätternas presidenter och ledamöter 2 månader
under sommarferierna (hvarjämte presidenterna ega rätt
till fjorton dagars ledighet under hvarje session),
af sekreterare, advokatfiskaler, aktuarier och
aikivarier 1 1/2 månad samt af fiskaler och notarier
högst 2 månader (jfr K. M:ts arbetsordn. för
hofrätterna d. 9 Juli 1896). Häradshöfdingarna torde
hafva större ledighet årligen än de fleste ämbetsmän,
hufvudsakligen emedan de för underdomares utbildning
nödgas låta ämnesvennerna vikariera. Men semester i
egentlig mening åtnjuta de ej, emedan de äro förbundna
att åt vikarierna afstå tjenstgöringspenningar
och sportler, — Hvad militären beträffar, åtnjuta
officerare och intendenturpersonal af officers grad
ledighet utan minskning i inkomster 1 1/2 månad
under namn af »tjenstledighet utan ansökan» och
officerare, om förhållandena så medgifva, dessutom
1 1/2 månads ledighet med afdrag å dagaflöning
under namn af »semester». Arméfördelnings- samt
regements- och kårchefer ega rätt till högst 14
dagars »tjenstledighet utan ansökan» åt gången
(tjenstgöringsregl. säger ej huru mänga gånger,
endast att ledigheten bör »sparsamt» begagnas). —
Om ledighet från bestämd verksamhet vid universitet
och skolor se Ferier. Jfr Tjenstledighet.
Vid de tyska universiteten är semester liktydigt med
läsetermin (sommarsemester och vintersemester).
*Semgallen (Semigallia, Semigola). Rad. 5 står
hertigdömet Kurland bör vara Tyska ordensstaten.
Semialfabeter. Se Analfabeter. Suppl.
*Seminarium. Seminarierna vid universiteten
hafva tillvuxit i antal och betydelse, sedan
examensstadgan af d. 17 April 1891 föreskrifvit, att
seminarieöfningar skola ingå i undervisningen samt
examenssökande vara skyldiga att uppgifva huruvida
de deltagit i sådana. I Upsala finnas, utom de i
hufvudarbetet nämnda, teologiskt
seminarium (1896), deladt på 5 afdelningar (prenotioner och
teol. encyklopedi samt exegetisk, kyrkohistorisk,
systematisk och praktisk teologi), seminarierna
för sanskrit och jämförande indo-europeisk
språkforskning; slaviska språk; egyptologi;
filosofi; literaturhistoria; historia; statskunskap;
geografi. Det matematiska seminariet och den
humanistiska sektionens dåv. seminarier uppfördes på
ord. stat 1894, teol. seminariet och de efter 1894
tillkomna hum. seminarierna 1897. — I Lund bildades
redan 1865 (efter tyska mönster) det Filologiska
seminariet (för klassiska språk), hvars stadgar
i viss mån varit grundläggande äfven för andra
seminariers anordning och ur hvilket utvecklat sig
de nuv. seminarierna för klassiska, för nordiska
(1868), för romanska (1877) och germanska (1892)
språk. Dessutom finnas seminarier för matematik;
historia; statskunskap; filosofi; estetik- och
literaturhisoria; semitiska språk (1895). Vid de
flesta seminarier finnes en förberedande eller för en
lägre examen beräknad kurs, kallad pro-seminarium. Den
10 Maj 1895 fastställdes af K. M:t gemensamma allmänna
bestämmelser för seminarierna inom filosofiska
fakulteterna i Upsala och Lund. — Vid Göteborgs
högskola hållas seminarieöfningar i klassiska,
nordiska och germanska språk, filosofi, statskunskap,
historia, literatur- och konsthistoria.
*Seminghundra. 1. 23,554 har. 4,812 innev. (1897). —
2. 51,744 har. 9,505 innev. (1897).
*Semipalatinsk. 1. Provinsen (i
general-guvern. Stepperna) hade 688,639
innev. 1897. (Rättelser: Jinghiztan, rad 8, bör vara
Denghis-tau l. Tsjingis-tau, en vestlig fortsättning
af Tarbaga-tai, som går ungefär midt igenom provinsen;
Irtysjs biflod heter Buku, ej Bukon.) — 2. Staden
hade 26,353 innev. 1897.
Semipermeabel membran (af Lat. semi, half, och
permeabilis, genomträngligt. Se Osmotiskt tryck. Suppl.
*Semirjetsjensk, provins i ryska
generalguvern. Stepperna, hade 990,243
innev. 1897. Sjön Balkasj, hvars södra del tillhör
provinsen, upptager »sju floder», med anledning hvaraf
trakten mellan sjön och Dsungariska Ala-tau fått
namnet Semirjetchie l. Semirjetajenskij kraj (»de
sju flodernas land»): Karatal och dess biflod Kok-su,
Bijen, Ak-su med Sarkan, Baskan och Lepsa. Stundom,
men oriktigt, räknas Ili bland de sju med uteslutning
af någon af de nämnda; denna osäkerhet i nomenklaturen
beror derpå att prov. S., som är mycket större än det
område, som egentligen bär namnet »sjuflodslandet»,
omfattar äfven Ilis flodsystem.
Semla (T. semmel, Fornh.-T. simila, Lat. simila,
hvetemjöl), fint hvetebröd, som fortäres (vanligen
med ilagd mandelmassa) till mjölk, hufvudsakligen
endast under fastan.
*Semler, J. S. Om hans bibelkritiska åsigter se vidare
Bibelkritik. Suppl.
Semliki, ett af Stanley 1888 upptäckt vattendrag i
Eqvatorial-Afrika, 80–100 m. bredt, 3 m. djupt och
(i rak linie) 175 km. långt, förenai Albert Edvard
med Albert-sjön och tillhör följaktligen Nilens
flodområde. Det har ett fall af omkr. 175 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
