Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sasyk-kul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Regeringsområdet Schleswig är nu deladt i 23
kretsar. Provinsen fick 1896 nytt vapen: klufven
sköld; i högra fältet, guld, två inåt vända blå lejon
(Schleswig), i venstra fältet, rödt, en liten sköld
i silfver och rödt, omgifven af spikar och nässelblad
i silfver (Holstein). Till S.-H. hör äfven den lilla
af England till Tyskland öfverlåtna ön Helgoland.
*Schletterer, H. M., dog i Augsburg 1893.
*Schliemann, H., afled i Neapel d. 27 Dec.
1890 och begrofs i Athen. En öfversiktlig
framställning af hans forskningar lemnar
K. Schuchhardt: »Schliemanns upptäckter i
Troja, Tiryns, Mykene, Orchomenos och på Ithaka»,
öfvers. och bearb. af J. Centerwall (1891). Jfr ock
H. Schliemanns sjelfbiografi (1892).
Schlurf, von, signatur för J. V. K. Wahlbom.
*Schlyter, K. J. Se T. Wisén: »Minne af Professoren
C. J. S.» (i »Sv. akad:s handl. ifrån år 1886»,
IV, 1890).
*Schlözer. 1. A. L. v. S. blef 1765 ord. ledamot
af akademien i Petersburg, lemnade Ryssland 1767
och fick 1769 anställning som ord. professor i
Göttingen. Han utgaf arven Schwedische biographie
enthaltend eine sammlung von lebensbeschreibungen
berühmter schwedischer kriegs- und staatsmånner (2
bd, 1760, 1768), delvis bestående af öfversättningar
eller sammandrag af förut tryckta biografier. De i
arbetet behandlade personerna äro A. L. Lewenhaupt
(efter L:s i Boyes »Enväldets skadliga påföljder»
införda berättelse), J. Gripenstierna, B. Oxenstierna,
E. Dahlberg, R. Ascheberg, I. Cronström, S. von Otter,
P. Brahe, M. Lagerström, S. Rosenhane, H. Stake,
M. Palbitzki och K. D. Ehrenpreus. — 2. Kurd v. S.,
fick 1892 afsked från posten som tyskt sändebud i
Vatikanen på grund af sina förbindelser med Bismarck
samt afled d. 13 Maj 1894.
*Schmalkaldiska förbundet. Sp. 676, r. 28–29, står
kurfursten bör vara hertigen.
*Schmedeman, J., är mest bekant genom de af honom
utgifna »Kongl. stadgar, förordningar, bref och
resolutioner ifrån åhr 1528. in til 1701 angående
Justitiae- och Executions-ährender» (jämte »Ett
fullkommeligit orde-register», 1706).
Schmeling, Gertrud Elisabeth. Se Mara.
*Schmerling, A. v., lemnade presidentämbetet
1891 och dog 1893.
*Schmid, K. A., dog 1887 i Stuttgart.
*Schmidt (sp. 682), F. von, dog i Wien 1891.
*Schmidt (sp. 682), P. K. R., har vidare utgifvit
diktsamlingen Tanker og toner (1892) och skådespelet
Torquato Tasso (1894).
*Schmidt-Weissenfels, E., dog i Bozen 1893.
*Schmitt. — 2. G. A. S. lemnade 1892
hofkapellmästarebefattningen.
*Schnack, P., utnämndes 1711 ej till »chef i
kammarkollegium och Statskontoret», utan honom
anförtroddes (d. 24 Maj n. å.) »direktionen
af Kammarkollegii sysslor under presidenten,
med karakter och rang af landshöfding, men med
kammarråds lön.»
Schnardewiesjön. Se Spirdingsjön.
*Schneckenburger, Max, var broder till Matthias
S. (se denne).
*Schneidemühl hade 17,050 innev. 1895.
Schnepfenthal. Se Salzmann, Chr. G.
*Schnitler, D. T. J. Hans afhandlingar och literära
qvarlåtenskap äro samlade och utgifna i »Blade af
Norges krigshistorie» (1895). O. A. Ö.
*Schnitzer, E., anlände till Viktoriasjön, anlade
stationen Bukoba på dess vestra strand och drog
derifrån med löjtnant Stuhlmann till Albert-Edvard-
och Albertsjöarna samt genom skogsregionen in i
Kongostaten till floden Ituri och uppför denna till
1° 50’ n. br., der hunger och sjukdom tvungo honom
att återvända till Albertsjön. Der sände han Stuhlmann
med de friska till östkusten, men sjelf qvarstannade
han med de sjuka för att framdeles nå vestkusten. Han
bröt upp d. 29 Maj 1892 till Kongo, men blef tre
dagsmarscher från Kibonge vid Kongo mördad genom
araber d. 20 Okt. Hans qvarlåtenskap och dagböcker
togos af belgiske kaptenen Dhanis vid eröfringen
af Njangve i Febr. 1893. Jfr G. Schweitzer:
»Emin Pascha. Eine darstellung seines lebens und
wirkens mit benutzung seiner tagebücher, briefe und
wissenschaftlichen aufzeichnungen» (1898).
*Schnitzler, Johann, dog i Wien 1893.
*Schoberia maritima förekommer utefter hela svenska
vestkusten samt på Gotland och Öland utefter
östkusten.
*Schoelcher, V. afled 1893.
Schoell. Se Schöll, M. S. F.
Schoenus nigricans [sjēnus]. Se Knapp-ag.
*Scholander, F. V. 1898 lät Sv. akad. prägla en
minnespenning öfver S., och i sammanhang dermed
författade C. R. Nyblom hans lefhadsteckning.
2. Scholander, Sven, den föregåendes son,
sångare, f. i Stockholm d. 21 April 1860, studerade
ornamentik under fadern och i utlandet, blef
ornamentsbildhuggare i Stockholm och upprättade
derjämte ett större magasin för försäljning
af fotografiska utensilier, men har egentligen
vunnit sitt rykte såsom återupplifvare af den gamla
vissången med ackompanjemang af luta. Särskildt har
Bellmanssången genom honom å nyo blifvit populär
i sin ursprungliga form, d. v. s. såsom solosång i
st. f. i sin urartning till mansqvartett. Derjämte
har S. under sina studieresor uppsnappat äldre
och nyare franska, italienska och tyska visor samt
sjelf satt lätta melodier till stycken af Sehlstedt,
Fröding o. s. v., hvilket allt han föredrager på
ett fjättrande sätt med obetydlig röst, men mästerlig
artikulation och frasering äfvensom en anmärkningsvärd
dramatisk uttrycksförmåga. Han har med stor
framgång konserterat ej blott i Sverige, utan äfven
i Danmark och Tyskland. A. L.
3. Scholander, Anna Katarina, den föregåendes
syster. Se Boberg, G. F. Suppl.
*1. Schopenhauer, J., föddes 1766. — Hennes dotter
L. A. S. föddes 1797.
*Schorlemer-Alst, B. von, nedlade 1887 sitt riksdags-
och 1889 sitt landtdagsmandat, men var en del af 1890
åter riksdagsman. Död 1895.
Schott. Se Sjott. Suppl.
*Schott, W., föddes 1807.
Schotte [skåtte], Gustaf Viktor, skolman,
läroboksförfattare, född i Torshälla d. 26 Mars 1823,
blef student i Upsala 1840, filos. doktor derstädes
1848, lektor vid Nyköpings allmänna läroverk 1864
samt förordnades 1877 till dess rektor. S. var en
erkänd pedagogisk förmåga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
