Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röntgen-rör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sainte Maures [sängt mår], högland. Se
Indre-et-Loire.
*Sainte Menehould, Sainte. Ordet Sainte utgår.
*Saint-Émilion har såsom stad endast omkr. 850 innev.
Saint-Esprit [sängtesprī], Ordre du. Se
Helgeandsorden.
*Saint-Étinne. Läs Saint-Étienne. Staden hade 136,030
innev. 1896. Valenciennes’ stenkolsbäcken är större
än det vid S.
*Saint Francis är 610 km. lång och segelbar endast
130 km.
Saint Galmier [säng galmiē], stad i franska
depart. Loire, 20 km. ö. om Montbrison. Omkr. 2,000
innev. Mineralkällor (kolsyrad kalk), af hvilkas
mest till bordsdryck använda vatten årligen utsändas
omkr. 15 mill. flaskor. Ett af verldens största
glasbruk har anlagts straxt bredvid.
*Saint-Gaudens [säng gådä’ngs] har inga
porslinsfabriker.
*Saint-Genois des Mottes dog 1867.
Saint George [sent djårdj]. 1. Förstad ö. om Bristol
i engelska grefskapet Gloucester, vid Avon. 36,718
innev. (1891). — 2. Hufvudort på ön Grenada (se
d. o. Suppl).
Saint-George [säng sjårsj], Chevalier de, binamn på
pretendenten Jakob (III). Se Jakob, F. E. S.
*Saint Georges, J. H. V. de. Hans L’espion du grand
monde utkom 1851.
Saint George’s channel [sent djårdjis tja’nnöl]. Se
Georgskanalen. 1.
*Saint-Germain, Claude Louis, föddes d. 15 April 1707,
lemnade Danmark 1772 och var fransk krigsminister
1775–77.
Saint Germain [ṡäng sjärmä’ng], T. de, psevdonym. Se
Tardieu, J. E.
*Saint-Germain-en-Laye. Slottet, som anlades redan af
Ludvig IV den tjocke (d. 1137), restaurerades 1862–80
af arkitekten Millet. Den 2,2 km. långa terrassen
mellan skogen och Seinedalen är ett verk af Le Nôtre
(1672). Åt Thiers, som dog i S. 1877, restes der 1880
en staty.
Saint-Germans [sent djö’rmöns], earl of. Se Eliot 2.
*Saint-Gervais, som 1891 hade 219 innev., förstördes
d. 12 Juli 1892 fullständigt genom vattenflöde från
en glacier i Bionnassay-dalen, men har återuppbyggts
på en högre och säkrare plats.
*Saint-Gilles har ingen kyrka i bysantinsk stil. 1116
lades grunden till en kyrka, som, om den fullbordats,
anses hafva blifvit en af de vackraste romanska kyrkor
i södra Frankrike, men endast den stora treskeppiga
kryptan blef färdig. Staden, som på 1100-talet hade
öfver 30,000 innev., förlorade sin folkmängd under de
följande religionskrigen. — 2. Förstad s. om Bruxelles
med stora handelsträdgårdar och fabriker. Omkr. 45,000
innev.
Saint-Gilles [säng ṡjill], helgon. Se Aegidius den
helige. Suppl.
Saint-Gobain [säng gåbä’ng], stad i franska
depart. Aisne. Omkr. 2,000 innev. Stor
spegelglasfabrik, mer än 200 år gammal.
*Saint Helen’s bildar sedan 1888 eget grefskap (26,7
qvkm.), med 71,288 innev. (1891). —
2. Vulkan i Kaskadbergen i nord-amerik. staten
Washington, 3,250 (2,972) m. hög. Den hade ett utbrott
senast 1842.
*Saint Helier hade 29,100 innev. 1891. Hamnen är
konstgjord.
Saint-Henri [Fr. uttal: sängt angri], sedan 1874 stad
i kanadiska prov. Quebec, s. om Montreal, till hvilket
det kan betraktas som förstad. 13,415 innev. (1890).
*Saint-Hilaire. 2. M. de S., f. 1796, dog 1887.
Saint-Hubert [sängt-ybär], stad i belgiska
prov. Luxemburg. Omkr. 2,500 innev. En af de största
och ståtligaste kyrkor i Belgien, tillika en af de
mest besökta vallfartsorter i kristenheten, uppförd
öfver jägarnas skyddspatron, den helige Hubertus’
(se d. o.) graf.
Saint-Hyacinthe [sent he’jasint], stad i kanadiska
prov. Quebec, vid Yamaska, en biflod till S:t
Lawrence. 7,016 innev. (1891). Katolsk biskop.
*Saint-Jean-d’ Angely. Af det af Ludvig den
frommes son Pipin af Aquitanien grundade (rättare
reorganiserade) klostret finnes intet spår qvar,
men af klosterkyrkan (från 13:de årh.) finnas ruiner.
*Saint John. 1. Floden, som är 965 km. läng, är farbar
för mindre fartyg från Woodstock (240 km.) och för
fartyg om 100 tons, från Fredericton (132 km.).
Inberäknadt bifloderna hafva de segelbara vattendragen
en längd af 2,100 km. — 2. Stad i New Brunswick, hade
39,179 innev. 1891. Katolsk biskop. — 3. Hufvudstad
på ön Antigua. 9,738 innev. (1891).
*Saint John, engelsk slägt. — 3. P. B. S. dog. 1889. —
4. Sir Spencer S., f. 1825, var 1893–96 envoyé i
Stockholm. — 5. H. B. S. dog 1888.
*Saint John’s. 2. Floden, som åtminstone är 650
km. lång, har på senare tiden blifvit en besökt
turistled. Ångbåtar gå dagligen från Jacksonville upp
till Sanford vid sjön Monroe (327 km.), och ännu högre
upp gå ångslupar. Äfven på dess 450 km. långa biflod
Ocklawaha gå ångbåtar, omkr 320 km.; vid densamma
ligger Silver Springs, med underbart klart vatten,
måhända den af Ponce de Leon sökta »ungdomskällan».
*Saint Joseph hade 52,324 innev. 1890.
Saint-Josse-ten-Noode [säng-sjåss-täng-nåd],
östlig förstad till Bruxelles. 31,380
innev. (1894). Handelsträdgårdar och fabriker. Stort
hittebarnshus (från 1500-talet).
*Saint Kits. Läs Saint Kitts [hårdt k].
*Saint-Leu i depart. Oise har förvexlats
med S:t-Leu (1852–70 kalladt
Napoléon-S:t-Leu) i depart. Seine-et-Oise, 6 km. n. v. om
Montmorency. Under första kejsaredömet hade byn
tvänne slott, som tillhörde konung Ludvig af Holland,
och efter hvilka han och hans gemål Hortense läto
kalla sig grefve och grefvinna de S:t Leu. Båda
slotten förstördes fullständigt 1830. I kyrkan ligga
konung Ludvig, hans fader och två söner samt marskalk
Ney begrafna.
*Saint Louis. 1. Staden hade med förstaden Carondolet
451,770 innev. 1890, af hvilka 114,876 födda i
utlandet, och beräknades 1896 hafva omkr. 600,000
innev. Utom den tillsammans med viadukterna 1,890
m. långa, i två våningar byggda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
