Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röntgen-rör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydligt (100-faldt) ökas, om man omedelbart bakom
plåtarna lägger åtskilliga fosforescerande kroppar,
såsom flusspatpulver. Radiogrammen halva erhållit
en vidsträckt användning äfven inom medicinens
tjenst. Särskildt hafva kirurgerna betjenat
sig af dem för att upptäcka läget af främmande
kroppar (nålar, knifspetsar, kulor o. d.), hvilka
inträngt i menniskokroppen och förorsaka densamma
olägenhet. Sedan dessa kroppars läge, vanligen genom
belysning med röntgen-strålar i två olika riktningar,
blifvit noga bestämdt, hafva de lätt kunnat aflägsnas
genom kirurgiska ingrepp. En liknande användning hafva
röntgen-strålarna fått för diagnosen af benbrott,
vrickningar, svulster, abscesser, tuberkelhärdar,
stenbildningar m. m. I många fall är det önskligt att lära
känna organens rörelser (exempelvis hjertats). Som i
dylika fall fotografiska afbildningar ej äro lämpliga,
användas de fosforescensbilder, som uppkomma af
kroppsskuggan på en känslig skärm (vanligen beklädd
med bariumplatinacyanur-kristaller). Ofta är det
omöjligt att med tillräcklig skärpa fram-häfva
kroppens olika mjuka delar från hvarandra. I sådana
fall har man med fördel infört sonder, innehållande
metallpartiklar, och genom dessa sonders förskjutning
kunnat bilda sig en föreställning om vissa organs,
t. ex. magsäckens, form samt derur kunnat sluta
till sjukliga förändringar. Stundom har man fyllt
organen (t. ex. tarmarna) med luft, hvarvid de
framträda såsom ljusa partier på radiogrammen eller
den fluorescerande skärmen. I andra fall har man
infört qvicksilfver (exempelvis vid tarmvred) för
att bestämma läget af sjuka partier. Genom användande
af ett eller flere af dessa olika förfaringssätt har
man ofta lyckats vinna en god föreställning om de inre
kroppsdelarnas utseende och verksamhetssätt. Liknande
användning hafva röntgen-strålarna funnit inom
zoologien vid undersökning af sällsynta former,
hvilka man ej velat dissekera. Äfven fossila former
hafva på detta sätt undersökts i afseende på sin
inre byggnad. Bland de många fysiologiska rön,
som gjorts med röntgen-strålar, må nämnas, att de
liksom ultraviolett ljus åstadkomma inflammation i
hudpartier, som träffas af dem, vidare att de såsom
följd häraf åstadkomma hårets affallande. Slutligen
må nämnas, att man funnit, det »röntgen-iserade»
frön gro betydligt fortare än vanliga.
Erfarenheten har visat, att röntgen-strålarna ej äro
enhetliga, utan bestå af flere sorter, hvilka kunna
så att säga siktas från hvarandra genom att sändas
genom halfgenomskinliga plattor. Några sorter gå då
lättare igenom dem än andra, hvarför de förra blifva
förherskande i de genomsläppta
strålarna. Röntgen-strålarna synas hafva allt
starkare genomträngningsförmåga, ju lufttommare det
geisslerska rör är, hvarifrån de utstråla. För olika
ändamål äro de olika sorterna röntgen-strålar olika
användbara. För undersökning af mjuka kroppspartier
t. ex. begagnas med fördel röntgenstrålar af ej
alltför stor genomträngningsförmåga. Man har derför
konstruerat lufttomma rör, s. k. röntgen-rör, för
produktion af röntgen-strålar, der förtunningen kan
inom vissa gränser efter behag förändras. Vanligen
låter man strålarna från den skålformiga negativa
polen (katoden) förenas i en brännpunkt, der en i
45° vinkel mot strålarnas riktning lutad platta af
platina befinner sig. Från denna platta (»antikatod»)
utstråla röntgenstrålar i alla riktningar, men
särskildt i en riktning vinkelrät mot de från
den negativa polen utgående katodstrålarna. Det
föremål, som skall belysas med röntgen-strålar,
ställes derför i vägen för denna strålarnas
hufvudriktning. Röntgen-strålarnas natur är ännu ej
noga fastställd, trots många försök. Sannolikt äro de
att betrakta såsom ultravioletta strålar af oerhördt
kort våglängd. S. A–s.
Röntgen-rör. Se Röntgen-strålar. Suppl.
*Rönö. 1. Härad. 17,737 har. 12,759 innev, (1897). Jfr
Karl af Schmidt: »Anteckningar om Röne härad I. Alla
Helgona kyrka» (1896). — 2. Socken. 5,183 har, 699
innev. (1897).
*Röra. 4,648 har. 1,827 innev. (1897).
*Rördam. — 3. Holger F. R. har utgifvit
P. Rördam. Blade af hans levnedsbog (1–3,
1891–95), Samlinger og studier, vedrörende danske
personer og forhold, især i 17 aarh. (1–3,
1890–97) och Historieskriveren Arild Huitfeldt (1896). —
4. Th. Skat R. blef 1894 teol. hedersdoktor och 1895
biskop i Själlands stift. Hans öfversättning af Nya
testamentet med utförliga anmärkningar afslutades 1892
(2:dra uppl. 1895). Af »Den christelige
lære» utkom 6:te uppl. 1892.
E. Ebg.
Rördike. Se Täckdikning.
Rörelse-energi, detsamma som lefvande kraft (se
d. o.).
Rörpipor, musikt. Se Tungpipor.
Rörspindlar, zool. Se Spindeldjur.
*Rörum. 1. 2,006 har. 863 innev. (1897). — 2. 6,782
har. 1,203 innev. (1897). — 3. 4,772 har. 999
innev. (1897).
Rörvattenpass. Se Vattenpass.
Röspotta, zool. Se Rödspätta och Flundreslägtet.
Röstton. Se Stämton. Suppl.
*Röstånga. 2,670 har. 779 innev. (1897).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
