Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rochefort ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Champ-de-Mars. R. anses vara Frankrikes
måhända yppersta nu lefvande skulptör.
*Rodney, G. B., föddes 1719.
*Roebuck, J., föddes 1801 i Madras.
*Roelofs, W., dog 1897 nära Antwerpen.
Roest, Rust, psevdonym. Se Rust Roest. Suppl.
*Rofdjuren. Sp. 1282, rad 30 uppifr., står
Cryptoproetidtae bör vara Cryptoproctidae.
Rofsteklar, zool. Se Gräfsteklar.
Rogatec, det slovenska namnet på Rohitsch.
*2.Rogberg, K. G. — Karl Erik Johan R.,
som 1874 erhöll professors titel, tog 1897 afsked från
lektoratet. 1894 utgaf han skaldestycket Gustaf
II Adolfs minne.
*Rogberga. 7,645 har. 1,745 innev. (1897).
Rogers [rå’dsjörj, James Edwin Thorold,
engelsk historiker, f. 1823, var 1862–67 och
1888–90 professor i Oxford och 1880-86 ledamot af
underhuset, gjorde sig känd genom sina historiska
studier på den engelska nationalekonomiens område,
i synnerhet genom sitt på ett ofantligt rikt material
grundade hufvudarbete, History of agriculture
and prices in England from 1250 to 1793 (6 bd,
1866–88), omfattande tiden till 1703. R. afled
1890.
Roger-wiek. Se Rågö. Suppl.
*Rogslösa. 2,628 har. 1,167 innev. (1897).
*Rogsta. 22,877 har. 2,050 innev. (1897). Pastoratet
tillhör Helsinglands Norra öfre kontrakt.
Rohaltagräs, bot., folknamn på Linnaea (se d. o.).
*Rohlfs, G., afled 1896 i Godesberg nära Bonn.
Rokitno-träsken, lågland, sumpig trakt i ryska guvern. Minsk, mellan
Pripet och dess bifloder Goryn och Ubort.
*Rolandsbreschen. Se äfven Bréche de Roland. Suppl.
Rolfsen, Johan Nordal Brun, norsk skriftställare,
dotterson till J. N. Brun (se denne), f. i Bergen
1848, student 1866, studerade någon tid filologi, men
egnade sig derefter åt skriftställareverksamhet. Några
af sina arbeten utgaf han samlade med titeln Under
sneen (1874). Sedan han en tid varit instruktör för
teaterns elevskola i Bergen och derefter lärare,
flyttade han i slutet af 1880-talet till Kristiania,
der han lefver som literatör. 1876 uppsatte han
»Illustreret tidende for börn», hvilken vann stor
spridning, samt skref flere barnböcker. Ett par
skådespel, En Valkyrje och Nordlandstrompeten,
uppfördes i Bergen och Köpenhamn; än större
framgång hade emellertid sagospelet Svein Uræd,
ett utstyrselstycke af hög rang. R. har utgifvit
en mycket spridd Læsebog för folkskolan och,
tillsammans med V. C. Brögger, en biografi
öfver F. Nansen (1896). Han har inlagt stor
förtjenst om folkskolornas lärjungebibliotek,
O. A. Ö.
*Rolfstorp. 5,645 har. 1,333 innev. (1897).
*Rolin-Jacquemyns, G., gick 1892 i
egyptisk tjenst, såsom advokat i den internationella
domstolen, och kort derefter i siamesisk.
Roller, Heinrich, tysk stenograf, f. 1839, uppfann
1875 ett från det arendsska afvikande stenografiskt
system, som öfversatts till en mängd språk. Jfr
Stenografi.
*Rom. II. Det nya R. Staden hade 273,268 innev. 1881,
kommunen 300,467; 1895
beräknades kommunens folkmängd till 471,800, och R. hade då
växt om Milano. Stadens areal var Mars 1888 1,571,2
har, deraf 471,8 har bebyggda med boningshus, 59 med
kyrkor och monument, 635,7 har voro trädgårdar och
annan odlad jord, 337,4 gator och offentliga platser,
59,5 vatten o. s. v. Staden är nu indelad i 15 rioni;
det 15:de, Esquilino e Castro Pretoria, omfattar
det nybyggda sydöstra området med Esquilinus. —
Klimatet, mycket sundt om vintern och i slutet af
hösten (Oktober anses vara den bästa månaden) och
tämligen sundt om våren, anses farligt om sommaren
och början af hösten på grund af febrar (malaria,
som är intensivast under Aug. och Sept.). 1886–89
antecknade man 1,446 dödsfall genom malaria,
hvilket motsvarar 0,91 pro mille af befolkningen
pr år. De årliga vexlingarna mellan värme "(+ 37°)
och köld (— 6°) utgöra 43°. Medeltemperaturen enligt
80 års observationer (1782–1861) är 15,6°. Af
alla storstäder är R. bäst försedt med vatten,
ehuru den å sp. 1311 meddelade uppgiften 1,360,000
kbm. i dygnet är alltför öfverdrifven. Vanligen
anslås vattentillgången till 280–300 tusen kbm.,
hvilket gör 700–1,000 liter pr innev. och dygn, då
London t. ex. har endast 135 liter. — Öfver Tiber
leder nu ett dussin broar, i ordning uppifrån:
Ponte Margherita (1892), den provisoriska
jernbron P. di Ripetta, som skall ersättas af
Cavourbron af sten, den 1895 fullbordade Ponte
Umberto till det nya justitiepalatset i Prati di
Castelio, P. San Angelo, delvis antik, med flere
statyer (bl. a. Berninis barockänglar), P. Vittorio
Emmanuele (1893), hängbron ai Fiorentini, P. Sisto
(1474), Ponte Garibaldi (1889), de båda Tiberön med
fastlandet förenande broarna, P. Nuovo Palatino
(som ersatt den genom öfversvämningar förstörda
P. Rotto) samt en jernvägsbro längst ned. Föreslagna
äro dessutom P. all’ Armata mellan ai Fiorentini
och P. Sisto samt en jernvägsbro, öfver hvilken
jernväg skall gå från stationen Trastevere i tunnel
under Aventino till centralbangården. Sedan 1882
genomföres enligt den fastställda »piano regolatore»
en utvidgning och delvis ombyggnad af staden i
stor skala. De med finansielt understöd af staten
företagna nybyggnaderna omfatta reglering af Tiber
(kajanläggningar), byggandet af två nya broar,
genombrytandet af den stora stråkvägen Corso Vittorio
Emanueie såsom vestlig fortsättning af Via Nazionale,
ombyggnad af Ghetto samt byggandet af saluhallar och
flere stora ämbetslokaler för statens räkning. Under
genomförandet af detta råkade stadens finanser 1890
i så dåligt skick, att staten måste taga på sig en
del af arbetet.
Rom (Ital. Roma), provins i Italien, bildad 1870 af
de dittills till »Kyrkostaten hörande områdena, har
en areal af 12,081 qvkm., med 903,472 innev. (1881;
1896 beräknade till 1,027,465). Genom östra delen gå
Apenninernas förberg (de romerska Sub-Apenninerna),
fördelade i flere grupper: Sabinska bergen l. Monti
Lucani och Monti Simbruini, mellan Teveres venstra
och Liris högra strand (Monte Gennaro, 1,233 m., och
Monte Autore, 1,852 m.), Monti Tiburtini och Monti
Prenestini, mellan Aniene och Sacco (Guadagnolo,
1,218 m., och Scalambra, 1,462 m.), Monti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
