Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pasquier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beräknats mycket olika och förr betydligt
öfverskattats; numera anser man den icke öfverstiga,
knappast nå upp till siffran 500,000. År 1898 upptogs
ett belgiskt lån för byggande af en jernväg från
P. till Hankau.
Pekko. Se Te, sp. 1458.
Pek-Majdan. Se Majdanpek. Suppl.
Pektos, kem., ett enzym (se d. o. Suppl.).
Pelamiden, zool. Se Tonfiskslägtet.
*Pelarne. 5,739 har. 736 innev. (1897).
*Pelgjärvi tillhör sedan 1897 Nyslotts stift.
*Péligot, E. M., dog i Paris 1890.
Pelloux [-lou], Luigi, italiensk militär, f. i
Savojen 1839, deltog i 1859–60 och 1866 års krig samt
kommenderade 1870 såsom major den artilleridivision,
som vid angreppet på Rom öppnade den berömda breschen
vid Porta pia. Han blef 1878 öfverste, var 1880–84
generalsekreterare i krigsministeriet, befordrades
1885 till gen.-major och 1891 till gen.-löjtnant,
var Febr. 1891–Nov. 1893 krigsminister i Rudinis
och Giolittis kabinett, blef 1896 generalstabschef,
var Juni 1896–Dec. 1897 å nyo krigsminister,
i Rudinis andra kabinett, och bildade efter dennes
tillbakaträdande i Juni 1898 en ministèr. P., som 1884
invaldes i deputeradekammaren, har alltid röstat med
venstern. Sedan 1896 är han senator.
Pelotas, stad i brasil. staten Rio Grande do Sul,
vid São Gonçalo, som förbinder Lagõa mirim med Lagõa
dos patos. 30,000 innev. (1892). Stora slagterier.
Pelott. Se Turnikett.
Pelveoperitonitis. Se Underlifslidanden, sp. 1339.
Pelvoux [-vou] 1. Oisans-alperna, väldigt glacierrikt
bergmassiv i Kottiska alperna på gränsen mellan
franska departementen Isère och Hautes-Alpes,
skildt från hufvudkedjan af Romanches och Durances
dalar. Det är näst Mont Blanc det största massiv i
Vestalperna; de högsta topparna äro Barre des Ecrins
l. Pointe d’Arsines (4,103 m.), Meije l. Aiguille du
Midi (3,987 m.) och Pelvoux de Vallouise (3,954 och
3,938 m.). Gruppen uppsökes för närvarande mycket af
alpinister; uppstigningarna äro svåra.
*Pemba, med omkr. 40,000 innev., står nu liksom
Sansibar under britiskt protektorat.
Pemberton [pe’mbörtön], stad i Lancashire,
England, 1 km. s. v. om Wigan. 18,400
innev. (1891). Bomullsindustri. Kolgrufvor.
Penaea. Se Sarcocolla.
Penarth [-örth], stad i Wales, grefekapet Glamorgan,
vid Taffs mynning, snedt emot Cardiff. 12,424
innev. (1891). Stora dockor. Export af
bergverksprodukter.
Penck, Albrecht, tysk geograf, f. 1858 i Leipzig,
1885 professor i fysisk geografi vid Wiens universitet
och 1892 ordförande i centralkomitén för Tysklands
vetenskapliga geografiska undersökning, har skrifvit
bl. a. det af Münchens universitet prisbelönta arbetet
Die vergletscheritng der deutschen Alpen (1882),
Die eiszeit in den Pyrenäen (1883) och Morphologie
der erdoberfläche (2 bd, 1894) samt utgifver sedan
1886 »Geographische abhandlungen».
*Penda. Läs Penaea.
*Pendjab beräknas nu hafva en areal af 385,821
qvkm., hvaraf 286,627 qvkm. äro omedelbart britiska
besittningar, fördelade på 10 »divisions»: Delhi,
Hissar, Ambala, Djalandar, Amritsar, Lahore,
Rawalpindi, Multan, Deradjat och Pesjaur, och 31
distrikt, och 99,194 qvkm. tillhöra 36 vasallstater
fördelade i tre grupper: 10 stater på de östra
slätterna, Bahawalpur på de vestra slätterna och 25
bergsstater. Folkmängden uppgick 1891 till 20,866,847
pers. i de omedelbart britiska besittningarna och till
4,263,280 i vasallstaterna. Olika nationer och raser
finnas i P. mer än annanstädes i Indien, emedan öfver
vestra gränsen alla invandrare och eröfrare först
inbrutit. Jernvägarna hade 1895 en längd af 3,328
km. — 1897 erhöll äfven P. ett lagstiftande råd,
bestående af 9 medlemmar, deraf 5 ex-officio.
Penmarch (Pointe de P.), udde med fyr (se
Fyr. Suppl.).
Pennants mård. Se Vesleslägtet.
Pennatulidae, zool. Se Sjöpennor.
*Pennsylvania hade 5,258,014 innev. 1890, af
hvilka 107,596 voro färgade, 1,146 kineser och 983
civiliserade indianer; 843,589 uppgåfvos födda i
utlandet (19,346 i Sverige). 1895 hade folkmängden
stigit till 5,760,128 pers. I industrielt hänseende
står P. föga efter New York, men öfverträffar det i
vissa industrigrenar, såsom jern- och stålfabrikation,
glasindustri och skeppsbyggeri. 1892 brötos 45,2
mill. ton antracitkol och 105,3 mill. bituminösa
kol; 1892 tillverkades 4,2 mill. ton tackjern och 4,3
mill. ton bessemermetall. De vigtigaste industricentra
äro Pittsburg, Filadelfia och Alleghany city. 1890
uppgafs de industriella anläggningarnas antal till
39,336, med 620,562 arbetare och ett produktionsvärde
af 1,331,6 mill. doll. Jernvägarna hade 1896 en
längd af 29,000 km. Till kongressen sänder staten
30 representanter. Statsinkomsterna utgjorde 1894
12,9 mill. doll., de egentliga statsutgifterna 2
mill.; till »counties» fördelades 1 mill. och till
skoldistrikten 5,8 mill. doll.
*Pensa. — 2. Hufvudstaden hade 55,680 innev. 1897.
*Pension. Om pensioneringen af flottans befäl och
tjenstemän se Flottans pensionskassa. Suppl. Om
Svenska lärarinnornas pensionsförening se d. o.
Pentacykliska blommor. Se Cyklisk blomma. Suppl.
Pentamerone. Se Basile, G. B. Suppl.
Pentedaktylo. Se Taygetos.
Pentoser (af Grek. pe’nte, fem), kem.,
benämnas sockerarter, som innehålla fem
atomer kol, t. ex. xylos, arabinos, ribos.
P. T. C.
Peoples palace [pipöls pa’llös], Eng. Se Folkets
palats. Suppl.
Pepa’rethos. Se Skopelo.
Pepparranka, bot., farmak. Se Piper.
*Per, S:t. 1. 1,275 har. 240 innev. (1897). —
2. Socknen hör numera nästan endast till Dals
härad. 1,549 har. 617 innev. (1897), af hvilka 77 i
Aska härad.
Perak, malajstat under engelskt protektorat på
vestkusten af halfön Malakka, n. om Selangor. Areal
omkr. 25,000 qvkm. 214,254 innev. (1891), malajer,
kineser, kling (invandrade hinduer från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
