Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - New York Times ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Petersburg d. 18 (g. st. d. 6) Maj 1868. Hans
uppfostran leddes af general Danilovitj till en
humanare uppfattning af personer och saker än den,
som utmärkte hans fader, hvarför ett visst spändt
förhållande uppstod emellan dem. 1890–91 företog
han i sällskap med prins Georg af Grekland en resa
genom Egypten, Indien, Java, Siam, Kina och Japan,
der en fanatiker d. 23 (11) April 1891 sårade honom
i hufvudet medelst ett sabelhugg, och tog vägen hem
genom Sibirien. Den 20 April 1894 förlofvade han
sig med prinsessan Alix af Hessen (född d. 6 Juni
1872). Efter sin faders död besteg han tronen d. 1
Nov. (20 Okt. g. st.) 1894, och d. 6 s. m. utfärdade
han en särskild regentförsäkran för Finland, i
hvilken han lofvade att upprätthålla den religion
samt de grundlagar, rättigheter och privilegier, som
storfurstendömet enligt sin författning dittills
åtnjutit. Han förmälde sig d. 26 s. m., sedan hans
gemål under namnet Alexandra Feodorovna antagit den
ortodoxa läran. Kröningen egde rum först d. 26 Maj
1896 i Moskva. I Aug. s. å. företog kejsaren med
sin gemål en rundresa öfver Wien, Breslau, der han
mötte kejsar Vilhelm, Köpenhamn, Balmoral i Skotland
(drottning Viktorias residens), Cherbourg, Paris
och Châlons, helsad med entusiasm af fransmännen (se
vidare Frankrike. Suppl., sp. 830), och Darmstadt
samt återkom d. 31 Okt. till Petersburg, der han
1897 på sommaren mottog besök af kejsar Vilhelm med
gemål och af presidenten Faure, vid hvilkens besök en
fransk-rysk allians proklamerades. N. anses mera likna
sin farfader än sin fader och liksom Alexander II vara
en human och för vesterländska kulturströmningar
intresserad man. Detta har han visat bl. a. genom
att i Polen införa ett mildare regeringssystem,
hvilket förskaffat honom polackernas vänskap. Också
mottogs han vid sitt första besök i Varsjav, i
Sept. 1897, hjertligare än någon föregående tsar,
sedan Alexander I:s dagar. Men den af Alexander
III inslagna riktningen i utrikespolitiken följes i
hufvudsak. I sitt äktenskap har N. två döttrar, Olga
(f. 1895) och Tatiana (f. 1897).
*Nikolaus (Nikolaj), rysk storfurste, dog 1891.
Nikopolis, ort i Palestina. Se Emmaus 2.
Nikotianin. Se Tobak, sp. 426.
*Nikotin. 1. Kem. Enligt Pinners undersökningar är
nikotin med stor sannolikhet pyridyl-metylpyrrolidin
C5H4N–C4H</sub>7 (NCH3). P. T. C.
*Nikutowski, J. A. S., dog 1888 i Düsseldorf.
Nilagiri, berggrupp. Se Nilgiri.
Nils Bosson, riksråd. Se Sture B. 1.
Nils Eskilsson till Djursholm, riksråd. Se Banér
(slägtöfversigten, sp. 1510).
*Nils Hermansson föddes 1326 enligt den i
Brit. mus. befintliga lefnadsteckningen, som
författats måhända af Linköpingskaniken Laurentius
Gedda något af åren 1414–17 och som jämte ett
af lektor K. G. Grandinson i Stafsunds bibliotek
påträffadt fragment af en annan lefnadsteckning från
medeltiden öfver N. H. utgifvits af H. Schück (»Två
svenska biografier från medeltiden», i »Ant. tidskr.»
V, 1895). Den i art. omnämnda antifonen Rosa rorans
etc. utgör endast en del af ett af N. H. författadt
Birgittaofficium, hvilket i sin helhet utgafs i tryck
första gången 1892 af
H. Schück (i »Medd. fr. det literaturhist. seminariet
i Lund»), efter en af kaniken i Linköping Laurentius
Odonis verkställd, i Dresden förvarad afskrift.
Nils Jönsson, riksföreståndare. Se Oxenstierna 1.
Nils Kettilsson, Vasasläktens urkundligt bestyrkte
förste medlem. Se Vasa-ätten, sp. 334.
Nils Krjstiernsson, riksråd. Se Vasa-ätten, sp. 335.
Nils Nijsson till Säby. Se Natt och Dag.
Nils Nilsson, arbetskarl, psevdonym. Se N. H. Quiding.
*Nilson, L. F., är led. äfven af
Landtbruksakad. (1887) och Vet. soc. i Upsala (1889).
Nils Ragvaldsson (Lat. Nicolaus Ragvaldi), konfessor
i Vadstena. Se Birgittin-ritualen. Suppl.
*Nils Ragvaldsson, ärkebiskop. Om hans tal vid
kyrkomötet i Basel se K. Söderberg: »Nicolaus
Ragvaldis tal i Basel 1434» (i »Samlaren», 17:de
årg., 1896).
Nils Sigriteson. Se Natt och Dag (slägtöfversigten).
*Nilsson, Sven (i Efveröd), var vice talman äfven
1888 samt ledamot af statsutskottet 1887–91. Han
dog d. 4 Nov. 1891.
*Nîmes hade 74,601 innev. 1896.
Ningseng. Se Chemulpo. Suppl.
Nin Juan. Se Kuldsja. 2.
Nipigon, en naturskön, på vikar och holmar rik insjö
i prov. Ontario, Canada, af omkr. 110 km. längd i
n. och s. samt 70–80 km. bredd. Arealen torde uppgå
till omkr. 7,500 qvkm. Sjön har aflopp genom den
omkr. 80 km. långa floden N. till Nipigon-viken af
Lake Superior.
Nipissing, en 12,173 qvkm. stor sjö i prov. Ontario,
Canada, på 195 m. höjd, omkr. 20 m. öfver Huronsjön,
till hvilken den har aflopp genom French river. Utmed
norra sidan går Kanadiska Pacificbanan.
Nipritz. Se Nipertz.
Niptid. Se Tidvatten.
*Nisard, J. M. N. D., dog i San Remo 1888. — Hans
broder M. E. Ch. N. dog 1889 och den tredje brodern,
M. A. N. N., dog 1892.
Nisen. Se Tumlareslägtet.
Nisj, stad i Serbien. Se Nissa.
*Nisjan. Rad 3 står Selim III bör vara Mahmud II.
*Nisjni-Lomov har nu endast 9,000 innev.
mentet
*Nisjni-Novgorod (Nisjegorod). 1. Guvernementet hade
1,603,034 innev. 1897. —
Staden hade 98,503 innev. s. å.
Niskakoski, fors i Ule elf (se d. o.).
*Niss, T. S., blef 1887 medlem af akademirådet
och fick 1892 det Ancherske resestipendiet. Under
de senaste 10 åren har han målat såväl sjö- som
blomsterstycken samt utfört originalraderingar
och litografier. Ph. W.
*Nissa (Nisj) har nu 21,000 innev.
*Nissafors innehafves nu af frih. Gustaf Leijonhufvud
(f. 1824).
*Nithard, historieskrifvare, dog antagligen 843.
Nitragin, ett preparat, som i riklig mängd
innehåller de bakterier, hvilka frambringa de för
qväfveassimilationen så betydelsefulla knölartade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
