Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - New York Times ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nicolaus Olai (latinisering af Nils Olofsson,
af Rhyzelius orätt kallad Olaus Nicolai), med
tillnamnet Helsingus, d. v. s. från Helsingland,
magister, blef 1551 rektor i Strengnäs’ skola,
1555 ordinarius i Gefle, utnämndes af Erik XIV till
biskop i Strengnäs 1562, underskref 1565 ärkebiskop
Laurentius Petris skrift mot liqvoristerna (se
Liqvoriststriden), liksom 1569 ständernas bref
om de af Erik mördade herrarnas oskuld. Under
den liturgiska striden uppträdde han, dertill
anmodad af hertig Karl, mot de kyrkliga nyheterna,
underskref dock 1575 den s. k. nova ordinantia,
liksom 1577, ehuru med reservation, förklaringen öfver
liturgien. 1582 begärde han, skyllande på ålderdom
och sjuklighet, att få nedlägga biskopsämbetet,
hvilket till hans död, 1585, sköttes af hans måg,
kyrkoherden i Bälinge mäster Henrik Gadolenus.
Ehd.
*Nicolini, E. N., dog i Pau 1898.
Nicolovius, psevdonym. Se Lovén 1.
Nicomedia. Se Nikomedeia.
*Nicotera, G., å nyo inrikes minister Febr. 1891–Maj
1892, dog 1894.
Nictheroy (Nicterohy), hufvudstad i brasilianska
staten Rio de Janeiro, vid Rio-viken midt emot staden
Rio de Janeiro, utgångspunkt för två jernvägslinier,
består af villastaden São Domingos, Praia Grande och
det egentliga N. Omkr. 20,000 innev.
*Nidingsstöld. Straffet för s. k. qvalificerad stöld
har nedsatts genom 1890 års lag angående ändringar i
strafflagen (se Stöld). Högsta straffet vid återfall
är numera straffarbete i tio år. J. H–r.
Nidwalden. Se Unterwalden.
Niederpfalz [nīder-]. Se Pfalz.
*Niehoff, B., lemnade operan 1892 och har sedan
sjungit på konserter.
*Nielsen, J. P. L., lemnade teatern 1889.
*1. Nielsen, C. T., afled d. 2 Aug. 1892.
Nielsen [ni’l-], Sivert Andreas, norsk politiker,
f. 1823, till yrket ursprungligen fiskare, sedermera
postexpeditör och sedan 1886 postmästare i Bodö, har
1859, 1865 och alltsedan 1871 representerat Nordlands
amt i stortinget, hvars president han varit en rad af
år och der han genom lugn och slughet länge intagit
en ledareplats inom venstern. Han har afböjt anbud
att inträda i statsrådet, men mottog en plats i 1895
års unionskomité, som han dock efter en tid lemnade,
enligt uppgift på grund af sjuklighet. 1897 anslog
stortinget åt N. en statspension på 6,000 kr.
*2. Nielsen, Y., utnämndes 1890 till professor i
geografi och representerade s. å. såsom suppleant
Kristiania en kort tid i stortinget. Han har skrifvit
vidare bl. a. Det förste overordentlige storthing
(1886), Christian Frederik og konventionen til
Moss 14. August 1814 (i »Smaaskrifter tilegnede
A. F. Krieger», 1887), Norges historie efter 1814
(3 bd, omfattande tiden till 1837, afsl. 1892), Fr
a Kiel til Moss (1894), Der vertrag von Moss vom
14. August 1814 und die schwedisch-norwegische
union (1895), Kampen om Trondhjem 1661–1660 (i
Vid. selsk:s festskrift med anledning af Trondhjems
900-års jubileum, 1897), Bodösagen. Fremstillet paa
grundlag af officielle og private brevskaber (1897),
Om konventionen
i Moss (1898), med anledning af O. Alins
kritik öfver nedannämnda af N. utgifna aktstycken
rör. konventionen, och utgifvit de vigtiga samlingarna
»Aktstykker vedkommende konventionen i Moss 14de
August 1814» (1894) och »Aktstykker vedkommende
stormagternes mission til Kjöbenhavn og Christiania
1814» (i Vidensk. selsk:s skrifter 1895–97). 1889
deltog han i grundandet af Det norske geografiske
selskab och har lemnat åtskilliga bidrag till
dess »Aarbog» samt är sedan 1890 ordförande i
den norska turistföreningen. 1894 tilldelade
Karl Johans-förbundet honom ett pris. af 4,500
kr. Tidskriften »Vidar» upphörde med utgången
af 1889. N. har räknats för ett af högerpartiets
starkaste stöd och har i större mått än någon annan
deltagit i folkmöten och politiska diskussioner,
sedan 1884 såsom led. af den konservativa
föreningens centralstyrelse. Med sin omfattande
kunskap och betydande slagfärdighet betraktas han
som en af partiets dugligaste debattörer. Sedan
1897 är han ordförande i De norske konservative
arbeiderforeningers fællesorganisation.
O. A. Ö.
*Nielsen, A. L., dog d. 6 Mars 1897. Hans
kulturhistoriska skildringar fortsattes med
Landbyhaandværkerne för og nu (1889) och Landsbyliv
i 30-erne (1893).
*Nielsen, O. A., afled d. 5
Jan. 1896. Hans. »Kjöbenhavns historie og beskrivelse
indtil 1730» afslutades 1892 med bd 6. Han
skref dessutom 1893–95 historisk-topografiska
skildringar öfver 4 Vestjylländska härad.
E. Ebg.
Nielsen [ni’l-], Amaldus Clarin, norsk
landskapsmålare, f. i Mandal d. 23 Maj 1838, kom som
fattig målarelärling till Köpenhamn, studerade der
samt med understöd af en norsk mecenat under Gude i
Düsseldorf och 1862–69 i Karlsruhe. Af hans taflor
må nämnas Morgon vid hafvet efter storm, hvilken
gjorde lycka vid verldsutställningen i London 1862
och såldes der, Månsken vid Stavenes, Sommardag vid
Skudesnes, Från Hvalöerne och Månsken vid Mandal, alla
tillhörande enskilde, Afton vid Hvalöerne (1879), Vid
Rækefjord (1883), Morgon vid Ny-Hellesund (1885) och
Från Ænes vid Hardangerfjorden (1886), hvilka finnas
i norska nationalgalleriet och väckt allmän beundran.
O. A. Ö.
*Nielsen, T., var sedan 1887 ordförande för den
förhandlande venstern i landstinget och utöfvade der
stort inflytande. Han var i synnerhet verksam för
det politiska »forliget» 1894. Död d. 27 Mars 1895.
E. Ebg.
Nielsen [ni’l-], Zacharias, dansk författare,
född d. 5 Juni 1844 nära Slagelse, 1863 seminarist,
1868–84 skollärare i närheten af Köpenhamn, är
folklifsskildrare och en af de bäste representanterna
för den s. k. skollärareliteraturen. Han har skrifvit
Nye tider (1881), Fortællinger og skildringer (1887),
Maagen (1893), skådespelen Selvstyre (1888) och
Ellen Vaage (1896) och skaldestycket Et mode (1882;
6:te uppl. 1896). E. Ebg.
*Nielsen, F. K., har vidare utgifvit 2:dra delen
af sin »Haandbog i kirkens historie», omfattande
Middelalderen (1892), vidare N. F. S. Grundtvigs
religiöse udvikling (1889) och Pavedömmet i det 19:e
aarh. (1897) samt började 1897 utgifva »Kirkelexikon
for Norden». E. Ebg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
