Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Namn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nord-amerikaner och brasilianer) fira flere
»nationaldagar». Sverige saknar en nationaldag,
men man har på senaste år föreslagit, att
t. ex. d. 6 Juni (Gustaf Vasas val till konung,
1523; den nuv. regeringsformens antagande af
hertig Karl 1809) eller midsommardagen (den
afgörande dagen under Vesterås riksdag 1527;
Gustaf II Adolfs landstigning i Tyskland 1630)
borde firas som nationaldag. Jfr H. Hildebrand:
»En svensk nationaldag» (i »Sv. nationalför:s skr.»,
IV, 1894) och V. Lundström: »Ett förslag till svenska
nationalfester» (1896). »Almanach de Gotha» innehåller
(fr. o. m. 1897) en förteckning öfver olika lands
nationalfester.
Nationalhymn. Se Folksång.
Nationalitetscertifikat, handling, som till
bestyrkande af fartygs identitet och svenska
nationalitet skall åtfölja detta. Certifikatet
grundas å fartygsregistret (se Skeppsregister)
och innehåller uppgift å fartygets namn, ålder,
byggnadssätt, drägtighet och hemort, upplysning om
eganderätten och om hufvudredare och befälhafvare
samt förklaring att fartyget är svenskt. Det
utfärdas af Kommerskollegium. Jfr k. förordn.
ang. registrering af svenska fartyg d. 27 Nov. 1891.
I. Afz.
*Nationalitetshandlingar. I stället för
fribrefvet har nu trädt nationalitetscertifikatet
(se d. o. Suppl.). Jfr k. förordn. ang. pass- och
nationalitetshandlingar d. 27 Nov. 1891.
National-ligan (Eng. Irish national league), en i
Dublin d. 17 Okt. 1882 af Parnell, Davitt m. fl. i
st. f. den upplösta Landligan bildad förening med
uppgift att arbeta för ett irländskt parlament, lokal
sjelfförvaltning, reform af arrendelagarna m. m. När
ligan tillgrep olagliga medel, såsom boycottning och
våldshandlingar, och 1886 uppmanade arrendatorerna
att betala bestridda arrenden icke till godsegarna
utan till ligans kassa, inskred regeringen 1887 mot
vissa af ledarna och upplöste omkr. 200 af ligans
filialer. Sedermera har det icke varit tal om att
återupprätta ligan.
*Nationalmuseum i Stockholm. A. Byggnaden. De sex
stora väggfälten i trapphusets nedre vestibul
smyckades 1896 med fresker af Carl Larsson (se
denne. Suppl.). Inom Nationalmusei nämnd, som skulle
afsyna dem, yppade sig mycken meningsskiljaktighet
och framställdes en massa detaljanmärkningar,
men slutligen »antogos» de med konstnären lemnad
rättighet att inom utgången af 1898 vidtaga eventuella
ändringar. I början af 1898 utförde konstnären en enda
ändring: Lovisa Ulrikas hufvud ommålades. Kostnaden
för dessa fresker, 50,000 kr., har bestridts med
räntorna å grosshandl. J. H. Scharps (d. 1890) och
hans enka C. Scharps (f. Westman) donation å 100,000
kr. (sedan den öfriga delen af trapphuset försetts
med målningar, skall räntan användas till inköp i
allmänhet för konstsamlingarna), hvarjämte tillskott
lemnats från den fond å 25,000 kr., som hvart 5:te
år afsattes af afkastningen å J. S. Gieseckes
donation. För ett af de stora väggfälten i öfre
vestibulen har C. Larsson lemnat skiss till en
freskomålning: »Gustaf Vasas intåg i Stockholm». Jfr
»Handlingar rör. frågan om väggmålningar i
Nationalmuseibyggnaden» (I–IV, 1886–97).
Äfven med dekorativ skulptur har museet blifvit
utsmyckadt genom de sommaren 1897 i portikens båda
stora väggnischer på ömse sidor om ingångsdörren
uppställda bronsgrupperna »Konstforskning»
(t. h.) af Kr. Eriksson och »Konst och slöjd»
(t. v.) af T. Lundberg, hvilka betingat ett pris af
tillsammans 25,000 kr. och skänkts till museet af
grosshandl. Ed w. Cederlund.
B. Samlingarna. Vid 1897 års slut räknade
skulptursamlingen 888 n:r, gipsafgjutningssamlingen
485 n:r, fornsakssamlingen 1,663 n:r, egyptologiska
samlingen 948 n:r, målningssamlingen 1,521 n:r,
miniatyrsamlingen 4,252 n:r, handteckningssamlingen
24,000 n:r, gravyrsamlingen 90,500 n:r,
konstslöjdsamlingen 10,561 n:r, d. v. s. antalet
nummer, 134,818, har sedan museets stiftande
(1866), då det utgjorde 66,333, mer än fördubblats.
Utrymmet är också till det yttersta upptaget, och en
utvidgning af lokalen är nödvändig inom den närmaste
framtiden. Den egyptologiska samlingen har
blifvit flyttad från källar- till mellanvåningen, och
för konstslöjdsamlingens ändamålsenligare placering
i mellanvåningen hafva stora omflyttningar i denna
företagits. En betydlig del af samlingarnas
tillväxt har skett genom det anslag af 40,000
kr., som riksdagen 1897 beviljade till inköp
af konst- och konstslöjdföremål vid årets stora
Stockholmsutställning. Vid 1898 års riksdag begärde
regeringen en ökning i det årliga statsanslaget till
inköp af konst- och konstslöjdföremål från 16,500
till 43,000 kr., men riksdagen bestämde ökningen
till endast 12,500 kr., hvadan hela anslaget nu utgör
29,000 kr.
C. Förvaltning och ekonomi. För behandling
af väggmålningsfrågan finnes en s. k. förstärkt
nämnd, bestående af Nationalmusei nämnd, 4
dess ord. suppleanter och 3 af K. M:t förordnade
personer. Nya donationer äro dels Scharps
ofvan nämnda, dels två fonder, hvardera å 10,000
kr., stiftade af ingeniören Gustaf Mauritz Lamm
(d. 1892): »Jacques Lamms prisfond»
(hvaraf räntan hvart tredje år utdelas såsom
pris för konstvetenskapligt arbete), och »Jacques
Lamms stipendiefond» (hvaraf räntan hvartannat år
utdelas såsom reseunderstöd åt någon tjensteman
vid Nationalmuseum), dels ett af godsegaren
O. G. Bobergh (d. 1882) och hans maka Thérése
(f. Björklund) testamenteradt, men af museet ännu ej
öfvertaget kapital af 50,000 kr., hvaraf räntan är
afsedd för konstsamlingarnas ökande.
Antalet besökande under året uppgår numera till
omkr. 160,000. Frikort för idkande af studier
eller kopiering utdelas årligen till omkr. 300
personer. 1897 utfördes i tafvelsamlingen 112
kopior efter 76 konstverk, i konstslöjdsamlingen
tillhandahöllos 326 föremål för studier och
kopiering, ur gravyr- och handteckningssamlingen
utlånades för samma ändamål äfvensom för fotografering
för illustrationsändamål 788 n:r. J. K–e.
Nationalrådet. Se Schweiz, sp. 751–752.
National-Zeitung, en 1848 i Berlin uppsatt, 2 gånger
dagligen utkommande tidning af national-liberal färg
(se Nationalliberala partiet. 2). Huvudredaktörer
hafva varit F. Zabel (1848–75), F. Dernburg (1875–90)
och S. E. Köbner (sedan 1890).
Natives [nētivs], Eng. Se Ostronodling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
