Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Müllerska kroppar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På hennes uppdrag utverkade han 1874 i Lissabon den
portugisiska regeringens stadfästelse å ett stort
sjukhus för bröstlidande, »Hospicio da Princeza
Dona Maria Amelia», hvilket enkedrottningens syster,
enkekejsarinnan Amalia af Brasilien, låtit uppföra
på ön Madeira och i sitt testamente särskildt
ställt under sin systers hägn. Vidare planlade
och ordnade han de af enkedrottningen beslutade
välgörenhetsanstalterna »Konung Oskar I:s minne»
(se d. o.) och »Josefinahemmet» (se d. o. Suppl.), i
hvilkas styrelse M. från början varit ledamot. Han är
stadsfullmäktig. M. är en af stiftarna af »Samfundet
Alliance Française» (se d. o. Suppl.) i Stockholm,
inom hvilket han varit särdeles verksam. Han har
utgifvit Remarques sur les classiques français
au XVII:e siècle (gradualafh., 1871), Minnen ur
enkedrottning Josephines lefnadshistoria (1873)
och (tillsammans med O. Wigert) Fransk läsebok för
allmänna läroverk och flickskolor (»förra kursen»,
1891, 3:dje uppl. 1894; »senare kursen», 1891),
Förklaringar till senare kursen (1892), Fransk
vitterhet för skolan och hemmet (5 hftn, 1891–93),
Elementarkurs i franska språket för elementarläroverk
och flickskolor (1896), Skriftliga och muntliga
öfversättningsöfningar till franska (»förra kursen», 1896;
»senare kursen», s. å.), Fransk språklära. I. Ljud-
och Formlära (1898). Derjämte har han skrifvit en
mängd artiklar i Nordisk Familjebok och dess Suppl.
samt i »Pedag. tidskr.»
Müllerska kroppar, bot. Se Bladskärande myror. Suppl.
Mümpelgard, tyskt namn på Montbéliard.
*München hade 407,174 innev. 1895 och är nu indeladt
i 22 »bezirk», af hvilka 17 ligga på venstra stranden
af Isar. Universitetet hade 1895 166 lärare och 3,754
studerande. Det Schackska tafvelgalleriet öfvergick
1894 i tyske kejsarens ego.
München-Gladbach (Mönchen-Gladbach). Se Gladbach
(äfven i Suppl., der det genom tryckfel står
Monchen-G. och 553,666 i st. f. 53,666).
*Münnich, B. Ch. von. Bidrag till hans och
Rysslands historia finnas i de af hans son, verkliga
geheimerådet grefve Ernst von Münnich (f. 1708,
d. 1788), skrifna Memoiren, som utgåfvos 1896.
Münster. 1. Regeringsområdet hade 594,500
innev. 1895. — 2. Staden hade s. å. 57,018 innev.
*Müntz, E., har vidare skrifvit bl. a. Histoire
de l’art Cendant la renaissance (4 bd, 1889–95) och
utgifver sedan 1882 en samling konstvetenskapliga
monografier under titeln »Bibliothéque Internationale
de l’art». Han är led. af Institutet.
Mycetes, bot. Se Svampar 2.
*Myekleby. 5,597 har. 2,346 innev. (1896).
*Mycoderma. Se vidare Ättikmoder.
Mycomyringitis aspergillina, en svampbeläggning i
örat. Se Aspergillus. Suppl.
*Myconius. — 2. F. M. föddes d. 26 Dec. 1491.
Mycosis (af Grek. mykes, svamp), med. Se
Svampsjukdom.
Myeloplaxer. Se Myeloider.
Myggyxe, bot. Se Sturmia.
*Myhrberg, A. M., föddes, enl. J. Krohn (»En finsk
krigares lefnadsöden», 1887), i Brahestad d. 24
Juli 1799.
*Mykenai. Om de af det grekiska arkeologiska
sällskapet, mestadels under ledning af Tzuntas,
fortsatta gräiningarna och deras resultat se
S. Wide: »Den mykeniska kulturen och Homeros»
(i »Nord. tidskr.», 1896).
Mykocecidier, bot. Se Gallbildningar. Suppl.
Mykosin, bot. Se Cell. Suppl.
Mylacephalus. Se Missbildning, sp. 92.
Myliobatidae, zool. Se Örnrockor.
Myllkam, ett slags harf (se d. o.).
Mynd. Se Runor.
*Myndighetsålder (sp. 581). Qvinna får, enl. lag
af d. 1 April 1892, först vid fyllda 17 år träda
i äktenskap.
Myntdeputatlonen. Se Deputation (äfven i Suppl.).
*Myntförfalskning. Genom 1890 års lag ang. ändringar
i strafflagen har straffet för eftergörande af
silfvermynt bestämts till straffarbete från och
med ett till och med fyra år, hvarjämte stadgats,
att för filning eller klippning af guld- eller
silfvermynt och de förfaranden, som dermed af lagen
likställas, straffet, äfven om bruk blifvit gjordt
af det förfalskade, må kunna under synnerligen
mildrande omständigheter nedsättas till hälften.
J. H–r.
Myntningsafgift. Se Prägelskatt.
*Myntproberare. Rad 2 nedifr. läs: myntguardein.
Myntrealisation. Se Realisation.
Myntregale, kronan förbehållen rätt att slå mynt.
*Myntsystem. Åtskilliga lands hufvudmynt, värderade
i kronor och ören:
A. Land med silfvermyntfot.
Värde i guld efter nu gällande förhållande mellan
guld och silfver: 35,4:1.
| Britiska Indien 1 Rupee | kr. | 0,75 |
| China 1 Tael | kr. 2,40 à 2,70 | |
| Mejico 1 mejikansk piaster | kr. | 1,71 |
| Persien 1 Kran | » | 0,30 |
| Peru 1 Sol | » | 1,57 |
| Argentinska republ: 1 Argentine (5 pesos) | = | 18,00 |
| Australien 1 pund sterling | = | 18,16 |
| Brasilien 10 Milreis | = | 20,37 |
| Chile (sedan 1895) 1 Doubloon (10 pesos) | = | 13,61 |
| Danmark 10 Kronor | = | 10,00 |
| Egypten 1 Pund (100 piaster) | = | 18,44 |
| Finland 10 Markka | = | 7,20 |
| Japan (sedan 1897) 10 Jen | = | 18,60 |
| Norge 10 Kronor | = | 10,00 |
| Newfoundland 1 Dollar | = | 3,78 |
| Portugal 1 Milreis | = | 4,03 |
| Rumanien 10 Leys | = | 7,20 |
| Ryssland (seedan 1897) 1 Imperial (15 rubel) | = | 28,80 |
| Serbien 10 Dinar | = | 7,20 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
