Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mejico ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Menado, hufvudstad i ett nederländskt residentskap
med samma namn, på ön Celebes, belägen på Celebes’
nordöstra halfö. Omkr. 9,000 innev., deraf omkr. 500
europeer och 2,000 kineser.
Mendel, David. Se Neander, J. A. W.
Mendelejev, Dimitrij Ivanovitj, rysk kemist, f. i
Tobolsk 1834, blef 1856 docent vid Petersburgs
universitet, 1863 professor vid Polytekniska
institutet och 1866 professor vid universitetet, der
han efter afskedstagandet fortsätter att föreläsa. Han
har uppställt ett på förhållandet emellan elementens
atomvigter och egenskaper grundadt periodiskt system,
medelst hvilket han kunnat förutsäga tillvaron af
grundämnen, som sedermera verkligen upptäckts (se
t. ex. Gallium, Germanium, Scandium). Hans Kemiens
grundvalar (1869) har utkommit i flere uppl. M. är
led. af Vet. o. Vitt. samh. i Göteborg (1886).
*Mendelssohn-Bartholdy. — 2. K. dog 1897.
Menderes (Grek. Maiandros, Lat. Maeander), en
omkr. 380 km. lång flod i Mindre Asien, äfven kallad
Bujuk M. (»stora M.») till skillnad från Kytsjyk
M. (se Kaystros), med hvilken dess nedre lopp är
parallelt. M. utgår från sjön Hoiran på nära 1,000
m. höjd i vilaj. Konia, upptager från h. Bamas-tsjai,
som nästan fördubblar dess vattenmängd, och rinner
sedan med ett mycket slingrande lopp i vestlig
hufvudriktning samt faller ut i Egeiska hafvet s. om
Samsundagh. Flodens alluvium har fyllt hela Latmiska
viken (tills. 325 qvkm.), af hvilken återstår endast
sjön Kapikeren, Denizi l. Akis-tsjai, 15 km. från
hafvet. Mynningen har framflyttats omkr. 12 m. för
år. — Om en tredje flod med namnet M. se Skamandros.
*Mendés [mä’ndes], C., föddes 1841.
*Mendes Leal da Silva, J., f. 1818, dog 1886.
*Mendoza. 1. Nu provins i Argentina, beräknas hafva en
areal af 148,160 qvkm., med 116,700 innev. (1895). —
2. Hufvudstaden hade s. å. 28,800 innev. M. är
utgångspunkten för den 1896 fullbordade transandiska
jernvägen genom Uspallatapasset mellan Argentina
och Chile. Sträckan mellan M. (724 m. ö. h.) och
Santa Kosa i Chile (824 m.) är 240 km. lång,
och högsta punkten mellan dessa båda orter ligger
3,800 m. ö. h. Banan går öfver Anderna i en nästan
sammanhängande följd af 8 tunlar, med en sammanlagd
längd af 15,375 m. En del af linien, sammanlagdt
38 km., är kuggstångsbana enligt Abts system;
maximalstigningen är 8 proc.
Menelaos’ teorem. Se Transversal.
*Mengel, P. F., dog i Stockholm d. 21 Febr. 1889.
*Mengelberg, O., dog 1890.
Mengsska museet. Se Dresden. Suppl.
Menilek (oriktigt Menelik), kejsare af Abessinien,
f. 1844 i Sjoas dåv. hufvudstad Ankobar såsom son af
tronföljaren Ailu Malakot, kom efter sin faders död
i dennes motståndare kejsar Teodors våld, blef gift
med hans dotter, men flydde 1865, samlade en stark
här i Sjoa och antog konunganamn. Han eröfrade det
n. om Sjoa belägna Wollo-Galla (1870), gjorde fälttåg
mot gallafolken i s. (1875) och sökte genom en djerf
marsch mot Gondar (1877) göra sig till herre öfver
Abessinien, medan dess kejsare Johannes var upptagen
af krig med Egypten. Men Johannes besegrade
egypterna och ryckte in i Sjoa, medan Wollo-Galla
gjorde uppror och en kusin sökte störta M. från
tronen. M. kufvade Wollo-Galla, förlikte sig-med sin
frände och ödmjukade sig inför Johannes, som i Mars
1878 krönte honom till konung i Sjoa (riket omfattade
landet emellan Baschilo i n., Abai i v. samt Hawasch
i s. och ö.), men ålade honom tributplikt. Under de
följande åren eröfrade M. Kafa, Enarea, Gurage och
Harar. Då Johannes fallit i strid mot mahdisterna
vid Metamme (1889), lät M. kröna sig till »negus
negesti» (konungarnas konung) af hela Abessinien. När
italienarna från Eritrea sökte lägga Abessinien under
sitt protektorat, måste M. först böja sig för dem,
men återvann genom sin glänsande seger vid Adua
(d. 1 Mars 1896) och freden i sin hufvudstad Addis
Abeba (d. 26 Okt. s. å.) fullständig suveränitet (se
vidare Eritrea. Suppl.). M. skall ega intelligens,
stor handlingskraft, organisationsförmåga och
fältherretalang, hvarjämte han berömmes för höflighet
mot européer.
*Menin har nu 16,000 innev.
Menitarier, en indianstam. Se Hidatsa.
*Mennander, K. F. Om hans dyrbara grafvård se
Angelini, G. Suppl.
*Mentagra. Se Sycosis.
Menthol (af Lat. mentha och oleum, olja). Se
Pepparmynta.
*Mentzer, T. A. von, afled d. 11 Febr. 1892.
*Menzel, A. F. E., utnämndes med anledning af
sin 80:de födelsedag d. 8 Dec. 1895 till verkligt
geheimeråd med titel excellens, hvarjämte han valdes
till hedersborgare i flere städer samt till led. af
Franska institutet. Jfr Jordan och Dohme: »Das werk
A. Menzels» (1890; tillägg 1895).
*Merasch anses hafva 52,000 innev.
*Mercié, M. J. A., har utfört vidare bl. a. Måleriet
(marmorstatyett, 1890), Saknaden (marmorstaty
för Cabanels graf, 1892), Vilhelm Tell (gipsstaty,
Lausanne, s. å.), Thiers’ grafvård (1893), Minnesvård
Öfver Meissonier (1895), Jeanne d’Arcs staty
(s. å.) samt utställt taflor. Han är professor i
teckning och skulptur vid École das beaux arts och
led. af Institutet (1891).
Mercurialismus, med. Se Qvicksilfverförgiftning.
Merici [-itji], Angela. Se Ursulinnorna.
Merijärvi, kapell till Pyhäjoki (se d. o.).
Merikarvia. Se Sastmola.
Merikoski. Se Ule elf.
Merimasku, kapellförsamling. Se Nådendal.
*Merinos, r. 34, läs Skara (i st. f. Alingsås).
Merismopoedia [-pedia]. Se Bakteriologi. Suppl.,
sp. 515.
Merkara, hufvudstad i Coorg (se d. o. Suppl.).
Merken, L. W. van. Se Winter. 2.
*Merle, H., dog i Paris 1881.
Merliano, Giovanni. Se Nola.
*Mérlin, A. C. (r. 18), var medlem af de »femhundrades
råd».
Merlino Cocaio, psevdonym. Se T. Folengo.
*Mermillod, G., bosatte sig, 1890 utnämnd till
kardinal, i Rom och dog der 1892.
*Merscheid heter sedan 1891 Ohligs och hade 17,069
innev. 1895.
*Merson, L. O., blef 1892 led. af Institutet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
