- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1593-1594

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mariestad-Moholms jernväg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


*Marseille hade 321,499 innev. 1891 och i hela
kommunen 442,239 innev. 1896 (1891: 403,749). Till
följd af sitt gynsamma handelsläge har staden
hittills kunnat undvara kanalförbindelser. Men som
Gotthardsbanan nu ledt nordeuropeiska handeln med
medelhafslanden i andra banor, företrädesvis till
Genuas förmån, medan M:s omsättning visat mycket
liten ökning, skall efter Bernards och Guérards
förslag, för en beräknad kostnad af 80 mill. francs,
anläggas en kanal emellan M. och Rhône. Ett betydande
förarbete är nästan genomfördt, Rhônes reglering,
hvarigenom floden blifvit obehindradt segelbar under
11 månader af året. Utgående från en bassäng n. om
M:s hamn skall kanalen i hafvet följa kusten mot
n. v., derefter gå i en 7,38 km. lång tunnel genom
Estaqueberget, följa södra stranden af Etang de
Berre till Martigues, begagna derifrån den redan
befintliga Canal du roi, fördjupad och utvidgad,
och förena sig vid Bouc med Canal du Bouc, som den
dock snart lemnar, går rakt i n. v. till Rhône vid
Bras-Mort, der en stor bassäng anlägges. Kanalens
längd blir nära 55 km., djupet 2–3 m., bredden
46–50, i tunneln 17 m. Vattennivån är hafvets,
men slussar skola anbringas vid Bouc, Marignac och
Bras-Mort. Öfver M. går 1/3 af Frankrikes sjöhandel,
och det lemnar 1/6 af dess tullinkomster. Bland nya
byggnader märkes katedralen vid Quai de la Joliette
(1852–93), en basilika i romansk-bysantinsk stil.

*Marselisborg såldes 1896 till staden Aarhus.

*Marshall, W. C., afled 1894.

Marshall [mārsjöll], Alfred, engelsk nationalekonom, f. 1842,
professor vid Cambridges universitet sedan 1884,
utgaf 1890 o. följ. det märkliga arbetet Principles
of economics.


Marsick, Martin Pierre Joseph, belgisk violinist,
f. 1848, elev af Leonard, Massart och Joachim,
har sedan 1873 gjort konstresor i Europa (Sverige
1887) och blef 1892 Massarts efterträdare
såsom violinprofessor vid konservatoriet i
Paris. M. har utgifvit föredragsstycken för violin.
A. L.

*Marskalk. Frankrike har nu ingen marskalk.

*Marston. 1. J. M., f. omkr. 1575, var 1616–31
kyrkoherde i Christchurch (Hampshire) och dog d. 25
Juni 1634. — 2. Westland M. dog 1890.

*Marstrand hade 1,713 innev. 1896. Taxeringsvärdet
för fast egendom var s. å. 2,256,300 kr., hvaraf
30,000 kr. för jordbruksfastighet. Handelsflottan
bestod 1895 af 2 segelfartyg, om 213 tons, och
5 ångfartyg, om 771 tons och 315 hästkrafter;
s. å. ankommo och afgingo 2,198 fartyg, om 289,873
tons. Handlandena voro 13, med 14 biträden och en
bevillning för rörelsen af 200 kr., händtverkarna 20,
med 34 arbetare, och fabrikerna 2, med 71 arbetare och
64,000 kr. tillverkningsvärde. I förening med Kungelf,
Alingsås och Ulricehamn väljer M. en riksdagsman
till Andra kammaren. M., som de senare åren på
eftersommaren regelbundet besökts af konung Oskar på
»Drott» (en af E. Brambeck modellerad bronsbyst af
konungen aftäcktes d. 28 Juli 1897), besöktes 1897
af 1,900 kur- och sommargäster. Jfr Frihamn. Suppl.

Marteau [-tå], Henri, fransk violinist, f. 1874,
elev af Léonard, har sedan 1886 konserterat i
Europa och Amerika (Sverige 1894–96) och väckt
uppseende genom vacker ton och betydande färdighet.
A. L.

*Martebo. 2,696 har. 347 innev. (1896). Om Martebo
nu torrlagda myr se Gotland. Suppl.

Martel de Janville [-tä’ll dö sjansvi’l], Gabrielle
de
. Se Gyp. Suppl.

*Martens. — 2. Friedrich von M. föddes 1843. Han
var 1891 skiljedomare emellan Frankrike och England
i Newfoundlandstvisten.

*Martensen, H. L. Hans staty restes 1888 framför Vor
frue Kirke.

*Martes. Se äfven Pekanen.

Martilla. Se Mårtens, Sankt. Suppl.

*4. Martin, E. F., var son till Martin 2.

Martin, Luis, jesuitgeneral, f. i Melgar,
prov. Burgos, Spanien, 1846, inträdde 1865 i
jesuitorden, fördrefs från Spanien genom 1868 års
revolution, men återvände 1874, utgaf i Bilbao
tidskriften Det heliga hjertat, blef rektor
vid Salamancas universitet, provinsial 1885,
generalvikarie i Rom 1891 och Anderledys efterträdare
som ordensgeneral 1892. Han residerar i Fiesole.

Martin, Alfhild Teresia. Se Agrell. Suppl.

Martin, Fredrik Robert, konstindustriel samlare,
sonsons son till Roland M. (se sp. 1009), f. i
Stockholm d. 8 Maj 1868, e. o. amanuens vid statens
historiska museum, har gjort sig känd genom de
intressanta och rika samlingar af orientalisk
konstindustri, som han med insigt och djerfhet
hopbragt under sina vidsträckta och långvariga
resor (till Sibirien 1891–92, Europeiska Ryssland,
Kaukasus och Centralasien 1894–95 samt Egypten,
Mindre Asien och Turkiet 1895–96). Samlingarna, hvilka
delvis öfvergått till Nationalmuseum, Riksmuseets
etnografiska afdelning och enskilda samlare
(prof. Hj. Sjögren, direktör C. R. Lamm m. fl.),
voro till sina betydligaste delar exponerade vid
Stockholmsutställningen 1897 i en särskild paviljong i
orientalisk stil. De utgöras af arbeten i metall och
trä, textilföremål (särskildt mattor), mynt, textade
och illuminerade manuskript (bland hvilka särskildt
märkas några ytterst dyrbara koraner samt ett stort
urval keramiska föremål och fragment). J. K–e.

*Martinez de Campos y Anton blef 1887 generalkapten i
Madrid. Han sändes 1893 som befälhafvare mot kabylerna
i Marokko, men något krig kom ej till utbrott,
och 1894 afslöt han som utomordentligt sändebud ett
fördrag med sultanen af Marokko. I April 1895 sändes
han att bekämpa revolutionen på Cuba, men gynnades
icke af lyckan, utan undgick endast med svårighet att
blifva kringränd. Då han yrkade på, att den spanska
regeringen genom reformer skulle förbättra ställningen
på ön, återkallades han i Jan. 1896.

*Martinique hade 187,692 innev. 1895, af hvilka endast
1,307 voro födda i Frankrike. S. å. exporterades
29,330 ton socker och 179,000 hl. rom och arrak. Hela
exporten hade ett värde af 13,95 mill. kr. och
importen af 15 mill. kr.

Martinsberg. Se Szent-Márton.

Martin Schön, målare. Se Schongauer.

Martinus Olai. Se Olai, M.

Martius’ gult, kem. Se Naftalinfärgämnen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0805.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free