Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnesian limestone ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbetare (1896), och 9 handlande, med 13
biträden. M. har en högre folkskola samt ett
småskolelärarinneseminarium.
*Malmqvistska uppfostringsanstalten. Jonas Peter
Malmqvist, född d. 12 Juli 1806, afled å Franstorp
vid Sundbyberg d. 5 Febr 1889.
*2. Malmström, C. G., tog 1887 afsked från
riksarkivarieämbetet. Han utgaf 1889 Smärre
skrifter rörande sjuttonhundratalets historia (åtta
reviderade, delvis omarbetade förut offentliggjorda
afhandlingar) och är f. n. (1898) sysselsatt med
utgifningen af 2:dra, delvis, särskildt i början,
omarbetade uppl. af »Sveriges pol. hist», af
hvilken hittills (1893–98) 3 dlr utkommit. Den
2 Nov. 1897, M:s 76:te födelsedag, egnades den
frejdade häfdatecknaren en storartad hyllning,
i det att honom egnades tvänne festskrifter, den
ena innehållande uppsatser af tolf äldre och yngre
mera kända svenska historieforskare, den andra
innehållande bidrag af lärjungar vid Historiska
seminariet i Upsala. 1895 valdes M. till hedersledamot
af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg. Sedan hösten 1897
är han bosatt på Djursholm.
*Malmström, J. A., var 1887–93 direktör vid
Konstakademiens läroverk. 1894 lemnade han
professuren.
*Malmö hade 53,869 innev. 1896, af hvilka 14,377
i S:t Petri församling, 13,904 i Karoli, 24,635
i S:t Pauli, 639 i garnisonsförsamlingen,
13 i hospitalsförsamlingen, 95 i katolska
förs. och 206 i mosaiska förs. De bebyggda
tomternas antal 1895 var 2,115, boningshusens
2,044. Taxeringsvärdet 1896 var 69,814,400 kr.,
deraf 2,097,400 för jordbruksfastighet. Karoli kyrka
ombyggdes 1878–80. Nya byggnader hafva uppförts för
lasarettet, för tekniska skolan samt för Kronprinsens
husarregemente, som sedan Okt. 1897 är i sin helhet
förlagdt i M. På Stortorget aftäcktes d. 28 Juni 1896
Karl X Gustafs af J. Börjeson modellerade kolossala
ryttarestaty. Samma sommar hölls i samband med 18:de
allmänna landtbruksmötet en storartad industri-
och slöjdutställning (öfver 1,500 utställare, deraf
431 danska, 36 norska, 16 finska och 43 af andra
nationer). 1895 hade staden 129 fabriker, med 5,620
arbetare och ett tillverkningsvärde af omkr. 18,5
mill. kr., hvaraf kommo på klädesfabriken 4,4 mill.,
på 8 jern- och stålfabriker (deraf 4 gjuterier)
nära 2 mill., på 11 tobaksfabriker 1,3 mill.,
1 svinslagteri öfver 1 mill., chokladfabriker
930,000, 2 bomullsväfverier 580,000, 1
bomullsspinneri 776,000, 1 skeppsvarf 460,000,
5 bryggerier 500,000 kr. o. s. v. Handtverkare
voro s. å. 589, med 2,000 arbetare. Fabrikanternas
och handtverkarnas bevillning var resp. 17,400 och
8,512 kr. De handlandes antal var 1,153, med 1,386
biträden och en bevillning för rörelsen af 29,112
kr. Handelsflottan räknade s. å. 35 segelfartyg,
om 13,909 tons, och 11 ångfartyg, om 5,095 tons och
1,345 hästkrafter. S. å. ankommo och afgingo 8,927
fartyg, om 2,298,552 tons. Hamnafgifterna för fartyg
och varor uppgingo till 292,513 kr., tulluppbörden
till 3,86 mill. kr. (1897 till 4,37). På stadens
sjömanshus voro inskrifne 110 fartygsbelalhafvare
och 808 sjömän. Införseln hade ett värde af 34,5
mill. kr. (10,03 proc. af rikets införsel), utförseln
af 28,3 mill. (9,08 proc. af rikets, Stockholms var
8,68 proc.).
Sedan d. 1 Okt. 1895 har ångfärjeförbindelse varit
anordnad mellan M. och Köpenhamn, och har staden,
ehuru förbindelsen kan anses som en integrerande del
af danska statsbanorna, bekostat den i M. erforderliga
ångfärjehamnen med expeditionsbyggnad. Plan har
utarbetats för en storartad utvidgning af M:s
hamn. Sedan 1887 har staden spårvägsnät. Bland
bildningsanstalter utom de i hufvudartikeln nämnda
må anföras två högre läroverk för flickor, ett
småskolelärarinneseminarium, hushållsskola
(förr Drottning Josefinas slöjdskola), en af
enskild person upprättad slöjdskola, som åtnjuter
bidrag af landsting och hushållningssällskap, samt
föreläsningsföreningen. Man har i M. gjort försök
med koloniträdgårdar (se d. o. Suppl.). Nyare
jernvägslinier äro M.–Tomelilla, M.–Genarp och
M.–Limhamn. Dagliga tidningar äro »Sydsvenska
dagbladet Snällposten» (1870; 12 n:r i veckan),
»Skånska aftonbladet» (1880), »Skånska dagbladet»
(sedan 1888), »Malmötidningen Dagens nyheter» (sedan
1896), »Skånetidningen» (1898) och socialisttidningen
»Arbetet» (sedan 1887). Stadens bokförda tillgångar
uppgingo 1895 till 14,721,168 kr., skulderna till
12,589,606 kr. Pr bevillningskrona utdebiterades
kr. 5,46 för såväl fast egendom som inkomst af kapital
och arbete. Staden utser 4 riksdagsmän till Andra
och 2 till Första kammaren.
Malmö–Billesholms jernväg, öppnad såsom enskild
jernväg d. 18 Sept. 1886, inköptes och öfvertogs af
staten d. 1 Jan. 1896. J. L.
Malmö–Genarps jernväg, normalspårig, 27 km. lång,
tillhörig Malmö-Genarps jern vägsaktiebolag, går
från Malmö–Simrishamns banans station Östervärn
i Malmö till Genarps by och öppnades d. 15 Juni
1894. Den 2 km. långa sträckan mellan Östervärn och
statsbanestationen i Malma eges och trafikeras
gemensamt af M.-Genarps och M.-Simrishamns
jernvägsaktiebolag. J. L.
*Malmöhus län beräknades 1897 hafva en areal
af 4,829,45 qvkm., och folkmängden uppgick
1896 till 388,449 pers. (189,205 mankön och
199,244 qvinkön), hvaraf 118,434 eller nära 30,5
proc. i städerna. Folkmängden utgjorde fullt
7,8 proc. af rikets, och folkmängdstätheten
var 80 pr qvkm. Länsmansdistrikten äro nu 26,
sedan Frosta och Färs härads fögderi 1888 delats i
5. Landskommunerna äro 242; stadsförsamlingarna äro
10, landsförsamlingarna 242; ingen socken tillhör
med någon del annat län. Den inom länet förlagda
militärstyrkan tillhör 1:sta arméfördelningen
och utgöres af Kronprinsens husarregemente, en
del af Skånska husarregementet, en del af Skånska
dragonregementet, en del af Vendes artilleriregemente,
Vendes trängbataljon, en del af Norra-, skånska
och en del af Södra skånska infanteriregementet,
hvarjämte i värnpligtshänseende länet omfattar
större delen af S. skånska infanteriregementets
inskrifningsområde med 2 bataljonsområden
och N. skånska infanteriregementets 2:dra
inskrifningsområde med 1 bataljonsområde. Kronprinsens
husarregemente är sedan Okt. 1897 i sin, helhet
förlagdt till Malmö, Skånska husarregementets
skolor äro från Herrevads kloster förlagda till
Helsingborg, Skånska dragonregementets till Ystad,
Vendes trängbataljon flyttas från Karls borg till
Landskrona, hvarifrån den der förlagda afdelningen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
