Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudlära ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kinesiska kartor och urkunder häfdade emellertid
v. Richthofen, att Przevalskij icke besökt det
verkliga L., utan en annan, ungefär en breddgrad
sydligare belägen sjö, på kinesiska kartor kallad
Khas-omos. Men Przevalskij förfäktade med skärpa, att
någon annan sjö än den han funnit icke existerade i
dessa nejder. Sven Hedin har dock gett v. Richthofen
rätt. Under sin forskningsresa i dessa trakter våren
1896 fann han en hel kedja af sjöar n. om Przevalskijs
L. Från en större sjö bland dessa, Maltak-köll, i
hvilken Kontsjedarja-floden har sitt utlopp, rinner
vatten under namnet Ilek i öst-syd-östlig riktning
och utmynnar i en långsträckt bassäng (Avullu-köll,
Kara-köll, Arka-köll) under 40°–40° 30’ n. br. och
88 1/2°–89° ö. lgd. Denna sjö, som nu är igenväxt
med vass, men der ännu för några år sedan fiske
bedrefs, utgör återstoden af den gamla L. Från dess
sydliga spets flyter Ilek vidare och bildar en hel
rad små bassänger för att till sist förena sig med
Tarim. Hela denna kedja af små sjöar har först under
de senaste tio åren uppstått genom att de fyllts med
vatten från Tarims förgreningar.
Lobos-öarna, en af
tre öar bestående ögrupp utanför Perus kust, 25–75
km. från fastlandet, med omkr. 1,600 innev. Öarnas
förr mycket stora guanolager har nu bortförts.
Local government board. Se Board. Suppl.
Locatio et conductio, Lat. Se Legoaftal.
*Locher, K., har under
de senare åren med offentligt understöd egnat sig åt
kopparstickskonsten samt utfört bl. a. två stora blad
raderingar, Från Skagern strand (egen komposition;
1895) och Presten hemtas öfver ån till en sjuk (efter
en tafla af Sonne; 1897). Ph. W.
Lochlan (»sjölandet»), de forne irernas namn på Norge.
*Lochmann, E. F., dog i Kristiania d. 14 Maj
1891. A. C. Bang utgaf s. å. hans Populære
opsatser, afhandlinger, erindringer og anmeldelser.
O. A. Ö.
Loch Ness. Se Ness.
Loch Uskevagh. Se Benbecula. Suppl.
*Lockarp, socken. 507 har. 248 innev. (1896).
Locke [låck], David Ross,
nord-amerikansk författare, f. 1833, d. 1888, har
under psevdonymen Petroleum V. Nasby skiifvit en
mängd med bifall mottagna humoristiska arbeten,
af hvilka på svenska öfversatts »Österländsk frukt
i vesterländska skålar» (1876).
*Locketorp, socken. 3,262 har. 902 innev. (1896).
*Lockne, socken. 18,610 har. 1,732 innev. (1896).
*Locknevi. 17,360 har. 2,202 innev. (1896).
*Lockroy, J. Ph., dog 1891. — Édouard
E. A. S. L. var handels- och industriminister i
Freycinets och Goblets ministèrer 1886–87, förste
organisatör af verldsutställningen i Paris 1889,
undervisningsminister i Floquets kabinett April
1888–Febr. 1889 och sjöminister i Bourgeois’
radikala kabinett Nov. 1895–April 1896.
*Lockyer, J. N., blef 1881 professor vid Royal college
of science. Af hans senaste arbeten må nämnas The
chemistry of the sun (1887) och The dawn of astronomie
(1894), en frukt af tempelstudier i Egypten 1891,
93. L. utgifver tidskrifterna »The heavens» och
»Nature».
Locus Dei, Lat., kloster. Se Lögum kloster.
Locustina, zool. Se Gräshoppor.
Lodmallen, lodsnöret, fys. Se Vattenpass.
*Lodz hade 314,780 innev. 1897. Öfver 400 fabriker.
*Lofta, socken. 14,480 har. 2,971 innev. (1896).
*Loftahammar. 11,546 har. 2,144 innev. (1896).
Loftsja. Se Lovats.
*Loftus, lord A., afgick 1885 från guvernörskapet
öfver Nya Syd-Wales. Han utgaf 1892–94 i 4 bd
Diplomatic reminiscences, omfattande åren 1837–79.
*Lofö, socken. 2,821 har. 1,013 innev. (1896).
*Logaritmtabeller. Sp. 30, r. 10 nedifr., läs Gunter.
Loheden, en s. om staden Slesvig belägen hed, der Erik
Glipping d. 28 Juli 1261 besegrades och tillfångatogs
af hertig Erik af Sönderjylland och der Kristofer
II d. 30 Nov. 1331 öfvervanns af grefve Gerhard
af Holstein.
Lohitafolken, gemensam benämning på en mängd, till
största delen vilda folkstammar (kotsch, dhimal, bodo,
katsjari, dophla, miri, abor, mischni, naga l. hvaphi,
manipur, kuki och kakhyen l. kaku), bosatta dels
kring östra Himalaja, dels emellan Assam och Birma,
dels emellan Bengaliska viken och Iravadi. De ansluta
sig närmast till den birmanska språkgrenen.
Lohja, det finska namnet på Lojo.
*Lohrman, G., adlades 1689 med namnet Lohreman.
Lohtaja, det finska namnet på Lochteå.
*Lohärad, socken. 6,225 har. 953 innev. (1896).
*Loire-inférieure. Rad 4 från slutet står rondiskrike
bör vara i Frankrike.
Lojering, tekn. Se Legering.
*Lojo. 2. Tillhör sedan 1897 Borgå stift. Nummis
och Pusula bilda nu egna pastorat. Se E. Nervander:
»L. kyrka och dess medeltidsmålningar» (1896).
*Lojsta, socken. 2,205 har. 299 innev. (1896).
Lokaltecken, filos. Se Lotze, R. H.
Lokaltid. Se Ortstid.
Lokalt veto, rättighet för en kommuns medlemmar att
sjelfva genom omröstning (i hvilken äfven qvinnor
tillåtas deltaga) afgöra huruvida minuthandel
och utskänkning af spritdrycker må ega rum inom
samhället. Lokalt veto är infördt i Norge (se derom
Bränvinslagstiftning. Suppl., sp. 1199–1200) och i
många af Nord-Amerikas Förenta stater.
*Lokrume, socken. 3,353 har. 415 innev. (1896).
Lombroso, Cesare, italiensk läkare,
kriminalantropologiens skapare, f. 1836 i Verona,
af israelitisk börd, utvecklade i helt unga år en
mångfaldig literär verksamhet, var militärläkare
under frihetskriget 1859 och utförde värderika
undersökningar öfver kretinismen i Lombardiet. Utnämnd
till professor i psykiatri vid universitetet i
Pavia 1862, undersökte han pellagra-sjukdomarna,
var derefter hospitalsläkare i Pesaro och erhöll
sedermera professuren i rättsmedicin och psykiatri
vid Turins universitet. L. har vunnit ett frejdadt
namn genom sina skrifter i kriminalpsykologi, med
hvilka han söker uppvisa förbrytelsernas orsak i
brottslingens kropps beskaffenhet, förvärfvad genom
direkt arf och atavism. Äfven åt frändskapen mellan
snille och sinnessjukdom har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
