Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lifräddningsstationer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Lima, socken i Malungs tingslag. 1,413 qvkm. 2,553
innev. (1896).
Limacidae, zool. Se Sniglar.
Limbu, folkstara. Se Himalajafolken.
Limburgost. Se Ost, sp. 441.
*Limerick. 1. Grefskapet hade 158,912 innev. 1891. —
2. Hufvudstaden hade s. å. 37,155 innev.
Limfärgsmålning. Se Temperamåleri.
*Limhamn, municipalsamhälle och fiskeläge, med
omkr. 3,500 innev., ändpunkt för den 4,3 km. långa,
normalspåriga Malmö–L. jernväg (fullbordad
1889). Kalkbrotten egas af Aktiebolaget förenade
kalkbrotten i Malmö, men bearbetas af Skånska
cement-aktiebolaget, som eger cementfabriken;
derjämte finnas en snickerifabrik samt en soda- och
tvålfabrik. För L. gälla brand- och byggnadsstadgarna
för rikets städer.
*Limisso, beläget 9 km. v. om Amathus’ ruiner,
hade 7,388 innev. 1891 och är näst Larnaka den
vigtigaste orten på ön samt förmedlar utförseln af
produkterna från öns vestra och södra del.
Limni, Limno. Se Lemnos.
Limnisk (af Grek. limne, sjö), sötvattens-.
Limnobium, bot. Se Amblystegium. Suppl.
Limonen. Se Cedroolja. Suppl. och Terpener.
Linaceae. Se Lineae. Suppl.
*Linbanor. De nu använda linbanorna (med bärlina
och draglina) äro egentligen en svensk uppfinning,
i det att ingeniören A. F. Westerlund i Sverige
1873 erhöll patent på sin uppfinning, »luftbanor»,
och efter hans patentritningar några tyska ingeniörer
anlade den första linbana i Tyskland (vid Gottesberge
i Schlesien). 1878 uttog Westerlund patent å sin
s. k. automatiska hängbana, der tyngdkraften
användes för vagnarnas förflyttning fram och
tillbaka. Den näst längsta linbana i hela verlden
är den 1896–97 byggda från Reijmyre glasbruk till
Bredmyra såg och Simonstorps station i Östergötland,
tills. 14,5 km. Andra under de senaste åren anlagda
linbanor i Sverige äro Finspongs automatiska linbana
(370 m.) vid Finspongs kalkbrott mellan Ljusfors och
Doverstorps stationer å Norsholm–Finspongs jernväg,
Sikfors linbana från sjön Sörelgen till Sikfors
station och hytta i Hellefors’ socken (1,800 m.),
Torpshammars linbana vid Torpshammars trämassefabrik
(280 m.), Frånö kombinerade hiss- och transportlinbana
vid Frånö cellulosafabrik vid Ångermanelfven samt
Åras linbana mellan Åras trämassefabrik och Råda
station vid Nordmark–Klarelfvens jernväg.
Linborgå. Se Skjernå.
*Lincoln. 1. Grefskapet är sedan 1888 deladt i de
tre »administrative councils» Lindsey (3,890 qvkm.,
199,055 innev. 1891), Kesteven (1,909 qvkm., 105,910
innev.) och Holland (1,033 qvkm., 75,522 innev.),
hvart och ett med sitt »county council», men med
gemensam lordlieutenant och sheriff, hvarjämte
städerna Grimsby och L. frånskilts till särskilda
»county boroughs». — 2. Staden utgör sedan 1888
särskildt grefskap (15,3 qvkm., 41,491 innev. 1891). —
3. Hufvudstad i Nebraska hade 55,154 innev. 1890. —
5. Stad i nord-amerik. staten Rhode Island, vid
Blackstone river, består af de förr sjelfständiga
orterna Albion, Central Falls, Mauville och
Lonsdale. 20,355 innev. (1890).
*Lind, P. E., tog afsked från biskopssysslan
1888.
*Lindau, P., vardt 1895 intendent vid hofteatern
i Meiningen.
*Lindberg. 4,452 har. 1,846 innev, (1896).
*Lindberg, S. O., afled i Helsingfors d. 20
Febr. 1889.
*Lindberg, J. A., blef 1885 led. af Konstakademien,
1892 vice professor i teckning vid hennes läroverk
och 1897 gravör vid k. myntverket.
*Lindberg, Joh. August, gaf gästspel å olika orter
1885–88, ledde eget sällskap 1888–90, var styresman
för Stora teatern i Göteborg 1890–93 och regissör
vid Svenska teatern i Helsingfors 1893–94, stod
1894–96 åter i spetsen för egen teatertrupp och
vardt, efter ett års gästuppträdande i Norge samt i
Stockholm och landsorten, anställd som skådespelare
vid Dramat. teatern i Stockholm 1897. Han har inlagt
särskild förtjenst genom att hafva bragt upp på scenen
flertalet bland Ibsens nya dramer och äfven dennes
»Peer Gynt».
Lindberg, Karl Johan, violinist, f. i Lemo,
Finland, d. 8 Mars 1837, studerade vid Leipzigs
konservatorium, blef konsertmästare vid Helsingfors
Nya teater 1864, hofkapellist i Stockholm 1869,
konsertmästare derstädes 1882 samt violinlärare vid
konservatoriet 1873 och led. af Mus. akad. 1875. —
Hans dotter Sigrid Johanna L., född d. 5 Jan. 1871,
studerade violin i Stockholm och Paris samt har
liksom sin fader flerstädes uppträdt på konserter.
A. L.
Lindberg, Vilhelm Maurits Gustaf (Gusten),
bildhuggare, f. i Stockholm d. 25 April 1852,
arbetade först hos ornamentsbildhuggaren Nerpin,
blef derefter elev af prof. F. Kjellberg och
Konstakademien samt vistades 1881–89 i Paris,
der han tog atelier och studerade på egen hand,
sammanträffade mycket med P. Hasselberg och tog ett
starkt intryck af särskildt Barrias’ skapelser. Han
är numera bosatt i Stockholm. I Paris utställde
L. på »Salonen» Brutna bojor (1882), Vågen (1883,
utförd i marmor 1885 till Göteborg), Gosse, som
badat (1884) och Dimman, hans förnämsta arbete
(1885; 1887 belönt med mention), och vann vid
verldsutställningen 1889 med »Dimman», »Vågen» samt
en del porträttmedaljonger en 2:dra medalj. Efter
sin hemkomst har han utfört bronsstatyetten Johannes
döparen (1890; till dopfunten i Johannes’ kyrka i
Stockholm), Morgonen (manlig) och Aftonen (qvinlig),
kandelaberfigurer i naturlig storlek, samt Neptun,
fontängrupp, alla tre i brons för Hallwylska
palatset (1896), för hvilket han 1897–98 i marmor
utarbetade Promethevs stjälande elden,
kaminöfverstycke, samt Dikt, Musik och Bildande konst,
dörröfverstycken. Han har vidare utfört porträttbyst
af sångerskan G. Torpadie-Lindblom (1897). L. utmärker
sig för behagfullhet och mjuk känslighet och är
en af de talangfullare representanterna för den
natursymboliska, lyriska skulptur, som i Sverige
hittills haft sin främste man i Hasselberg. Efter
dennes död utförde L. i marmor hans staty »Näckrosen»
dels i half skala (för J. Caspar), dels i originalets
storlek (för Fürstenbergs galleri); vid det
senare arbetet lade dock Kr. Eriksson sista handen.
J. K–e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
