Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtmannaskolor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jonsson (1895–96), A. P. Danielson (1897) och J. Johansson
(1898). Partiet vill numera arbeta hufvudsakligen för
sträng sparsamhet i statsutgifterna, riksbankens
öfvertagande af all sedelutgifhingsrätt, största
möjliga hänsyn till hvar och ens skatteformåga i
fråga om de direkta skatterna, undervisningsväsendets
reformering i tidsenlig och praktisk riktsning,
nykterhets- och andra sedlighetssträfvandent höjande,
underlättande för mindre bemedlade att förvärfva
smärre jordlägenheter och egna hem, förbättrad
skogsvård, den politiska rösträttens utsträckning
under nödiga garantier och den kommunala rösträttens
begränsning för de högre röstetalen samt unionens
upprätthållande och reformering på grundvalen af
gemensam utrikesstyrelse och jämbördighet i såväl
skyldigheter som rättigheter.
Landtmannaskolor. I den plan till
landtbruksundervisningens ordnande, som
landtbruksläroverkskomitén 1884 framlade,
ingick upprättandet af ett nytt slags lägre
landtbruksläroverk, afsedda att åt brukare af mindre
landtegendomar meddela teoretisk undervisning i
landtbruk. Man tänkte sig, att dessa läroverk under
namn af landtmannaskolor skulle med fördel kunna
samverka med folkhögskolorna såsom fortsättningsskolor
till dessa. Till understöd för upprättandet af
landtmannaskolor har riksdagen fr. o. m. 1888
beviljat ett årligt förslagsanslag af 15,000 kr. att
efter K. M:ts bepröfvande tilldelas sådana skolor
med högst 3,000 till hvarje, till hvilka inom orten
tillsköts ett lika stort belopp och med vilkor att
en frielev för hvarje 1,000 kr. af statsbidraget
egde att vid skolan åtnjuta undervisning. Enligt
k. kung. d. 13 Juli 1887, som ordnar sättet, på
hvilket dylik skola skall komma i åtnjutande af
statsanslag, skall hvarje årskurs fortgå minst 20
veckor, ferier oräknade, under den årstid, som med
hänsyn till lokala förhållanden finnes lämplig,
och fastställer K. M:t stadgar för hvarje skola
särskildt. År 1888 trädde 9 landtmannaskolor i
verksamhet. Vid dessa undervisades tillsammans 101
lärjungar. År 1895 hade antalet skolor ökats till 14
och lärjungeantalet till 182. Tillsammans hafva vid
dessa skolor 1888–95 undervisats 1,158 lärjungar.
J. H. F.
Landtmanson, Isak Sven, rättslärd, universitetslärare,
f. i Mariestad d. 30 April 1829, blef 1847 student
i Upsala, der han 1854 promoverades till filos.
doktor, 1861 aflade juris kand. examen och 1863
förordnades till docent i romersk rätt. Han utnämndes
1868 till adjunkt i svensk allmän lagfarenhet och
romersk rätt samt var 1869–94 professor i romersk
rätt, jur. encyklopedi och rättshistoria vid Upsala
universitet. Vid dettas jubelfest 1877 kreerades han
till juris hedersdoktor. Af L:s arbeten må nämnas de
i Upsala univ:s årsskrift införda afh. Om concursbo,
dess begrepp, uppkomst och omfattning (1866), Studier
i arfsrättens historia (1868), Svensk rättshistoria
i utlandet. Karl von Amira, Altschivedisches
obligationsrecht (1883), Träldomens sista skede i
Sverige (i »Skr. utg. af Hum. vet. samf. i Upsala»,
1897), de i »Tidsskr. f. retsvidensk.» förekommande
recensionerna af Winroths »Ur mina föreläsningar»
(1891, 1893) och Beauchets »Loi de Vestrogothie»
(1895) samt en mängd förträffliga artiklar i romersk
och svensk rättshistoria i Nordisk Familjebok.
Landtmäteridirektör, landtmäterifiskal,
landtmäterisekreterare. Se
General-land-mäterikontoret (äfven i Suppl.).
Landtullen. Se Konsumtionsskatt och Tull.
*Landvetter. 8,892 har. 1,431 innev. (1896).
Landvättar. Se Vättar.
Landökonomiske selskab. Se Landboforeninger.
*Lane, härad. Socknen Norra Ryr kallas
Lane-Ryr. 39,954 har. 10,083 innev. (1896).
*Lane, E. W. Af hans Arabic-english lexicon utgåfvos
del. 6–8 (jämte lefnadsteckning) 1877–93 af L:s
systersons son Stanley Lane-Pool (f. 1854), känd
för öfrigt genom sina storartade kataloger öfver
orientaliska mynt (han besökte 1886 för myntstudier
äfven Stockholm) och en mängd arbeten behandlande
företrädesvis Österlandet.
Lane-Pool [lēn-poul], Stanley. Se föreg. art.
Lane-Ryr, socken. 817 innev. (1896). Se Ryr. 1.
*Lang. 1. Ludwig L. dog 1893. — 2. Heinrich L.,
arkitekt, dog 1893. — 3. Heinrich L., hästmålare,
dog 1891.
Lang, Andrew, skotsk etnolog och mytolog, f. 1844,
har med sina märkliga arbeten Custom and myth (1884;
3:dje uppl. 1893) samt Myth, ritual and religion
(1887) ställt sig i främsta ledet bland de nyare
forskare, som hos de nu lefvande vilda folkslagens
myter och sägner söka uppvisa motsvarigheter till
de forntida mytologierna samt huruledes äfven dessa
måste hafva uppkommit hos folk, som ännu befunno sig
i naturtillståndet.
Lang, Josef, harpvirtuos, f. i Böhmen 1865, fick efter
anställningar i Prag, Brünn och Dresden plats vid
k. operan i Stockholm såsom harpist 1886 och repetitör
1894, hvarjämte han sedan 1895 är lärare i harpa vid
konservatoriet. — År 1895 gifte han sig med sin elev
Anna Nordqvist, f. i Stockholm 1874 och likaledes
anställd som harpist i hofkapellet (sedan 1890). A. L.
*Lange (sp. 719). — 2. J. H. L. afled d. 20 Aug. 1896
i Köpenhamn. Han utgaf mot slutet af sin lefnad
Billedkunstens fremstilling af menneskeskikkelsen
(I, 1893), ett mera kultur- än konsthistoriskt
verk, i hvilket hans framstående begåfning som
vetenskapsman i rikt mått visar sig och firar sin
triumf genom upptäckten af den s. k. frontalitetslagen
(se d. o. Suppl.). Ehuru döden afbröt hans fortsatta
forskningar för detta verk, var det dock så till
vida förberedt, att Videnskabernes selskab, som
utgaf bd 1, nu låter trycka bd 2 såsom ett opus
postumum. Ph. W.
*Lange (sp.. 721), J. M. K., lemnade 1893 docenturen
vid Landbohöjskolen. Han har vidare utgifvit
Nomenclator florae Danicae (1887), Conspectus florae
Groenlandicae (1887–90) och Revisio specierum
generis Crataegi (1897). Hans hufvudarbete, »Haandbog
i den danske flora», utkom 1886–88 i 4:de uppl.
E. Ebg.
*Lange (sp. 722), Henry, dog 1893 i Berlin.
*Lange (sp. 722), Chr. K. L., afled 1885.
*Lange (sp. 722), Th., dog i Lyngby d. 25 Aug. 1887.
*Lange (sp. 723), Algot, lemnade Köpenhamns k. scen
1895 och är nu en uppburen sånglärare i nämnda stad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
