- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1443-1444

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Labrang ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dec. 1897 lades af H. M. konungen grunden till
ytterligare en kyrka för församlingen, Oskars kyrka,
som efter ritning af G. Hermansson skall i modern
gotisk stil uppföras i hörnet af Narva-vägen och
Storgatan. Se Rättelser, bd 18, sp. 846.

Ladugårdslandsteatern. Se Stockholms teatrar,
sp. 632–633.

*Laeken. Orten, der det 1890 nedbrunna, men åter
uppförda slottet ligger, räknas som förstad till
Bruxelles och hade 25,289 innev. 1890.

*Laennec hade förnamnet Théophile (ej Théodore).

Laeráðr, Fornn. Se Läråd.

*1. Laessöe, V. H. F. A. Jfr O. Vaupell: »L:s
levned og aktstykker til krigen 1848-50» (1895).
E. Ebg.

Laestrygones, Lat. Se Laistrygoner.

Laforsen, vattenfall i Ljusnan (se d. o.).

*Lafstärkelse. Enligt König och Schubert innehålla
lafvar tvänne i kokande vatten lösliga stärkelseslag,
nämligen ett, som färgas blått af jod liksom vanlig
stärkelse, och egentlig lafstärkelse, som är löslig
i hett vatten och vid afsvalning afskiljes såsom ett
gelé samt ej färgas af jod. P. T. C.

*Lafuente, M., afled 1866.

*Lagarde, P. A. de, dog i Göttingen 1891.

*Lagberedningen. Se vidare Nya lagberedningen
(äfven i Suppl.). Sedan Nya lagberedningen vid
1894 års slut upphört, trädde i verksamhet vid 1895
års början en Lagbyrå inom Justitiedepartementet,
hvilken det åligger att under justitieministerns
ledning uppgöra, granska och omarbeta lagförslag.
L. A.

*Lagbok. Den 24 Aug. 1896 utgafs för Tyskland
»Bürgerliches gesetzbuch», å hvilken kodifikation
af den tyska privaträtten arbetats sedan 1874.

Lagenaria, bot. Se Kalabass-pumpan.

*Lagerberg, svensk adlig ätt. Jfr G. Lagerberg:
»Ätterna Lagerberg, slägtanteckningar» (1894).

*1. Lagerberg, S. »Swen Lagerbergs dagbok under
vistelsen hos tartar-chan Doivlet-Gherey 1710–1711»
utgafs 1896 af G. H. Brusewitz, på kammarherre
M. Lagerbergs bekostnad.

3. Lagerberg, Karl Sven Axel, grefve, militär, sonsons
sonson af L. 1, f. i Göteborg d. 26 Jan. 1822,
blef 1839 underlöjtnant vid Andra lifgardet och
1866 dess öfverste och sekundchef, 1867 gen .-major,
1880 generalbefälhafvare i Fjerde militärdistriktet
och gen.-löjtnant, 1882 derjämte öfverkommendant
i Stockholm och ordförande i Krigshofrätten
(hvilka poster han ännu bekläder) samt 1889 chef
för Femte fördelningen och general. Han lemnade
fördelningsbefälet 1890. L. har under loppet af
många år tillhört konungens närmaste omgifning:
redan 1850 anställdes han såsom adjutant hos
kronprinsen, sederm. konung Karl XV, och blef
1867 dennes Förste adjutant samt har alltsedan
konung Oskar II:s tronbestigning varit dennes
Förste adjutant och chef för H. M:ts stab. L. var
1867–84 led. af Första kammaren för Elfsborgs
län. Han var led. af exercisreglementskomitén
1860, militärläroverkskommissionen 1865–66
och krigsundervisningskommissionen 1866–67,
ordf. i svensk-norska exercisreglementskomitén
1869–70, led. af härordningskomitén 1873–75 och
af landtförsvarskomitén 1880–82, ordf. i komitén
ang. tjenstgöringsreglemente för armén 1886–88
och led. af fankomitén 1888–92. Sedan 1864 är han
led. af Krigsvet.-akad.

*5. Lagerbjelke, G., var 1883 ordförande i komitén för
afgifvande af förslag till förändrad organisation
af bankanstalterna. Han tog 1888 afsked såsom
landshöfding i Södermanlands län, men fortfor att vara
Första kammarens talman till och med förra hälften af
1891 års riksdag, då en tilltagande sjuklighet tvang
honom att lemna klubban i andra händer. Slutligen
(i Aug. 1894) afsade han sig äfven ledamotskapet. I
den unionella frågan yttrade den erfarne statsmannen
under en debatt i kammaren d. 12 April 1893 såsom
sin mening, att Sverige borde hålla på »status quo»,
såsom en oangriplig ställning, en åsigt, som vann
lifligt bifall inom politiska kretsar i Sverige. Vid
jubelfesten i Upsala 1893 kreerades L. till juris
hedersdoktor. Han afled i Stockholm d. 6 Mars 1895.

*3. Lagercrantz, L. V. A., dog i Kristianstad d. 22
Mars 1886.

Lagerdricka. Se Öl, sp. 633.

*Lagerheim, svensk adlig ätt. — 3. Karl Herman
Teodor Alfred L
., diplomat, den föregåendes son,
f. i Köpenhamn d. 4 Okt. 1843, blef 1859 student
i Upsala, der han aflade 1860 kansli- och 1861
kameralexamen, beträdde 1862 såsom attaché i Paris den
diplomatiska banan samt blef 1870 legationssekreterare
i Petersburg, 1871 chef för Utrikesdepartementets
politiska afdelning och 1876 kabinettssekreterare. Han
är envoyé sedan 1886 i Berlin, Karlsruhe och Dresden
samt sedan 1890 derjämte i München. L. var led. af
den svensk-norska konsulatkomitén 1875–76 samt
ordf. i komitén ang. Kommerskollegium 1883–84 och
ang. industri- och handelskamrar 1884–85. —
4. Nils Gustaf L., botanist, den föregåenden
sysslings son, f. i Stockholm d. 18
Okt. 1860, studerade i Upsala (1880, 1882–85),
Stockholm, (1881), Berlin (1886), Freiburg im
Br. (1887–89) och Montpellier (1889), blef 1889
professor i kryptogami vid universitetet i Quito och
direktör för dess botaniska trädgård, 1892 konservator
vid Tromsö museum och 1895 professor i botanik, vid
Stockholms högskola. 1893 kreerades han till filos.
hedersdoktor i Upsala. L. har i en mängd vetenskapliga
samfunds handlingar och i facktidskrifter publicerat
afhandlingar och uppsatser rörande företrädesvis
algerna.

2. Lagerlöf, Erland, vitter författare och
öfversättare, ättling i 5:te led af en broder
till Petrus L. (se denne), f. i Kristinehamn d. 7
Nov. 1854, student i Upsala 1873 och i Lund 1875,
filos. doktor der 1892, docent i teor. filosofi
derstädes 1892–97 och sedan 1893 derjämte extra lärare
vid allmänna läroverket i Malmö, har författat Om
dialogen Sofisten
(akad. afh. 1892), skrifvit
Dikter (1895) samt utgifvit öfversättningar af
»Theokritos’ Idyller» (1884), prisbelönt af
Sv. akad. 1883, och »Juvenalis’ Satirer» (1896),
belönt med hedersomnämnande af Sv. akad. 1893
och med halfva Letterstedtska priset af
Vet. akad. 1897.

3. Lagerlöf, Selma Ottiliana Lovisa, författarinna,
den föregåendes syssling, f. på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0730.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free