Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Königsberger mucker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förberedande som till afslutningsexamina. Studenternas
antal är omkr. 1,800. Universitetets tillgångar voro
1889 helt och hållet medtagna, men det åtnjuter nu ett
årligt statsbidrag af omkr. 0,5 mill. kr. Legaten
belöpa sig till sammanlagdt 3 mill. kr.
E. Ebg.
*Köping hade 4,404 innev. 1896. Vid 1895 års slut
var antalet bebyggda tomter 201. Taxeringsvärdet
1896 var 4,929,400 kr. deraf 440,700 kr. för
jordbruksfastighet. Stadens handelsflotta bestod 1895
af 1 segelfartyg, om 79 tons; de ankomna och afgångna
fartyg voro 1,946, om 150,565 tons. S. å. hade staden
52 handlande, med 146 biträden och en bevillning
för rörelsen af 1,840 kr., 54 handtverkare, med
117 arbetare, och 9 fabriker, med 238 arbetare och
ett tillverkningsvärde af nära 500,000 kr., deraf
406,000 kr. vid mek. verkstaden. Staden har äfven
ett elementarläroverk för flickor samt en teknisk
söndags- och aftonskola. Den 4 Juli 1889 hemsöktes
K. af tvänne eldsvådor, som förstörde 92 boningshus
i de värderikaste qvarteren; brandskadeersättningen
uppgick till öfver 1,6 mill. kr. För riksdagsmannaval
är K. förenadt med Nora, Lindesberg och Enköping till
en valkrets.
*Köping. 1. Socken i Kalmar län. 4,812 har. 1,375
innev. (1896). — 2. K:s landsförsamling, socken i
Vestmanlands län. 5,034 har. 1,698 innev. (1896).
*Köpinge. 1. Socken i Kristianstads län. 4,216
har. 1,626 innev. (1896). — 2. Stora K., socken
i endast Malmöhus län, Herrestads härad. 3,096
har. 2,012 innev. (1896).
*Köping–Hults jernväg. Till hvad som meddelats
i art. Jernvägar, sp. 1167, må läggas, att
»K. svenska aktiebol. för jernväg emellan Köping
och Hult» fullbordade endast linien Örebro–Arboga
(hvaraf sträckan Örebro–Ervalla öppnades d. 5 Mars
1856 och sträckan Ervalla–Arboga d. 7 Aug. 1857),
hvarefter »Arboga-Köpings jernvägsaktiebolag»
fortsatte linien Arboga–Köping, som öppnades i
Okt. 1858 och sedermera öfvergick i förstnämnda
bolags ego. »Köping–Hults jernväg», hvarmed numera
förstås linien Örebro–Köping, är normalspårig och
71 km. lång. Jernvägen öfvergick d. 1 Nov. 1897 i
Örebro–Köpings jernvägsaktiebolags ego och benämnes
numera Örebro–Köpings jernväg. J. L.
*Köpings kontrakt 10,80 qvkm. 22,019 innev. (1896).
Köping–Uttersbergs jernväg, af 1,093 m. spårvidd,
36 km. lång, tilljiörig Köping–Uttersbergs
jernvägsaktiebolag, går från Köping i nordvestlig riktning
längs Hedströmmen till Uttersbergs bruk och öppnades
för trafik i Juni 1866. J. L.
Köpmanholmen. Se Furusund.
*Köpmannaförening finnes numera äfven i Lund, Gefle,
Sundsvall och Borås.
Köpmannebro, station å Bergslagernas jernvägar, 33
km. s.-v. om Åmål, vid mynningen af Dalslands kanal.
2. Köppen [hårdt k], Vladimir, rysk-tysk meteorolog,
den föregåendes son, f. 1846, sedan 1875
afdelningschef vid Deutsche seewarte i Hamburg,
har skrifvit utmärkta arbeten på snart sagdt alla
meteorologiens områden, men i synnerhet om de
periodiska väderleksföreteelserna och
den synoptiska meteorologien. Han utgaf 1884–91
(jämte Hann) »Meteorologische zeitschrift» och har
derefter redigerat de af Seewarte utgifna »Annalen
der hydrographie und maritimen meteorologie».
Köpping [hårdt k], Karl, tysk etsare, f. 1848,
egnade sig vid konstakademien i München och i Paris
först åt målning, men öfvergick under inflytande af
Ch. Waltner till etsning, inom hvilken konstart han
uppnått mästarerang. Särskildt är han framstående i
sina reproducerande etsningar efter såväl landskaps-
som figurtaflor af gamla och moderna mästare:
Landskap af van Beers och Gainsborough, Morgon af
J. Breton, Frou Frou af Clairin, Nattvagabonder
och andra verk af Munkacsy, Rembrandts Staalmesters
(i Amsterdam, 1887) och Gubbhufvud (i Dresden,
1889), Frans Hals’ Officerarnas måltid i S. Georgs
skyttegille (i Haarlem, 1890). Sedan 1894 har
han med lika stor framgång vändt sig äfven till
originalraderingen. Bland originaletsningarna märkas
ett litet sjelfporträtt (från de tidigare åren),
Sommar, Tristesse, Menad (finnes äfven i Sveriges
Nationalmuseum), Dryad, Flicka från Clichy. K. erhöll
»grand prix» vid verldsutställningen i Paris
1889 samt har vunnit guldmedaljer i Berlin och
München. Sedan hösten 1889 är han professor vid
akademien i Berlin. J. K–e.
Körfvelrofva, bot. Se Chaerophyllum. Suppl.
Körling, Sven August, tonsättare, f. i Kristdala,
Kalmar län, d. 14 April 1842, blef efter genomgången
kurs i konservatoriet 1866 musiklärare och organist
i Ystad samt 1867 dirigent för musiksällskapet
derstädes. 1888 blef han led. af Mus. akad. K. hör
till Sveriges mest sjungna vistonsättare för
närvarande och har äfven skrifvit mansqvartetter
och större körsaker (Sten Sture, Håtunaleken,
kantat vid Karl Gustafs-stodens af täckning i Malmö
1896). Han förenar Josephsons melodiösa sångsats
med Normans solida pianoteknik och intresserar
alltid genom fin, musikaliskt flytande stil, äfven
då idéerna icke äro så djupa eller originella.
A. L.
Körmöczbánya [-mötsbanja]. Se Kremnitz.
*Körner. — 2. K. T. K. Hans Toni utkom i svensk
öfvers. 1832.
Körtelmage. Se Mage, sp. 577.
*Körting, G., sedan 1892 professor i romansk filologi
i Kiel. har vidare utgifvit bl. a. Encyklopädie
und methodologie der romanischen philologie
(3 bd, 1884–88), Grundriss der geschichte der
englischen litteratur (1887; 2:dra uppl. 1893) och
Lateinisch-romanisches wörterbuch (1890–91).
*Köstlin, K. R. v., dog 1894.
Köstlin [hårdt k], Heinrich Adolf, tysk teolog
och musikskriftställare, f. 1846, son af Kristian
Reinhold K. (se denne), studerade både musik och
teologi, deltog som fältpredikant i kriget 1870,
blef derefter seminarielärare, diakon och (1891)
superintendent i Darmstadt samt är sedan 1895
professor i Giessen. K. har hållit musikhistoriska
föreläsningar, stiftat och ledt ett trestadsförbund
för kyrkosång (1875, sedermera utvidgadt till en
evangelisk kyrkosångförening for Würtemberg),
dirigerat oratorier, verkat såsom anmälare af
musikliteratur samt utgifvit en kortfattad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
