Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronopark ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkar krysarobinet starkt retande, alstrar kräkningar
och diarré; å känslig hud framkallar det lätt klåda,
svullnad och utslag, i ögonen inflammation. Såväl vid
invärtes som vid oförsigtigt utvärtes bruk kan medlet
verka giftigt, särskildt starkt reta njurarna, hvarvid
ägghvita och blod uppträda i urinen. Krysarobinets
bruk såsom läkemedel kräfver derför stor aktsamhet.
C. G. S.
Krysofansyra. Se Krysarobin. Suppl.
Krysoidin. Se Tjärfärger, sp. 412.
Krysotoxin. Se Mjöl dryga. Suppl.
Krzemieniec. Se Kremenjez.
Kråkbjugg (kråkhvete, kråkkorn). Se Polytrichum.
*Kråkkrasse. Se Senebiera.
*Kråkshult, socken i endast Östra härad. 6,947
har. 1,147 innev. (1896).
*Kråksmåla. 20,039 har. 2,056 innev. (1896).
Kråkspark. Se Sömnad.
Kråksyra, i folkspråket namn på Rumex acetosella. Se
Rumex.
Kråkvicker, bot. Se Vicia.
Kräftpesten. Se Achlya prolifera. Suppl.
*Kräklingbo. 4,672 har. 378 innev. (1896).
*Kräklinge. 3,914 har. 1,237 innev. (1896).
Krängstek, sjöv. Se Påslagning.
Kränholm. Se Estland. Suppl.
Krökedans. Se Hallkel Agmundssen.
Kröse, anat. Se Mesenterium.
*3. Kröyer, P. S., som 1887 blef medlem af akademien,
har lagt i dagen en liflig konstnärlig verksamhet
och målat dels genretaflor, ofta med
motiv från Skagen, dels en mängd porträtt af
mera bekanta personligheter. 1895 prydde han
börssalen i Köpenhamn med en stor målning med en
mängd porträtt i kroppsstorlek, och 1897 målade
han en ännu större tafla med medlemmarna af
Videnskabernes selskab likaledes i kroppsstorlek i
dess samlingssal vid aftonbelysning. 1888 målade han
sitt sjelfporträtt för galleriet Uffizi i Florens. Han
är sedan 1894 medlem af Konstakademien i Stockholm.
Ph. W.
Ktistolatrer. Se Monofysiter.
Kuango (Kwango), biflod till Kassai i Vest-Afrika,
har sina källor i Angola under 11° 30’ s. br., bildar
från 8° s. br. gräns mot Kongostaten, i hvilken den
inträder under 6° s. br., upptager fr. h. den ännu
föga kända Vambu och Kuilu (i sitt nedre lopp äfven
kallad Djuma) och förenar sig med Kassai vid Ngambe
under 3° 20’ s. br. Den är farbar för små ångbåtar
omkr. 300 km. från sin mynning. Vid Tembo Aluma bildar
den det 118 m. höga Kejsar Vilhelmsfallet.
Kuang-tsjeu-fu, kinesiska namnet på Kanton.
*Kuang-tung beräknas nu hafva en areal (tills. med
ön Hainan) af 259,100 qvkm. (utom Hainan 225,000),
med 29,7 mill. innev. (utom Hainan 27,7 mill.).
*Kub. Om s. k. »magiska kuber» se Trollqvadrater.
Kuba, den största af de Vestindiska öarna. Se Cuba.
*Kuban. 1. Floden beräknas hafva omkr. 800
km. längd. — 2. Kubanskaja oblast hade 1,919,627
innev. 1897. Hufvudstad är Jekaterinodar.
*Kubango upprinner på Bihés högland under 12° 30’
s. br., bildar på en längre sträcka gräns mellan
Angola och Tyska Sydvest-Afrika, gör derefter en tvär
böjning mot s. och öfvergår, sedan den på tyskt område
bildat de stora Nonafallen, på britiskt samt faller
under namnet Tiogeut i Ngamisjön och motsvarar
således Anderssons Okavango. Sannolikt går ofvanför
de nämnda fallen under regntiden en arm till Kuando,
som genom Tsjobe faller ut i Sambesi.
Kubbhvete. Se Hvete.
Kudagu. hindustam och dess språk. Se Coorg. Suppl.
*Kuddby. 5,168 har. 1,237 innev. (1896).
Kudial-Kala. Se Kuba, stad.
Kudowa. Se Cudowa. Suppl.
*Kueit, halft oberoende turkisk hamnstad i
nordöstra Arabien (El-ahsa), vid Persiska viken,
med omkr. 20,000 innev.
Kuenen [kynen], Abraham, nederländsk teolog, f. 1828,
sedan 1855 ord. professor i teologi i Leiden, d. 1891,
skref bl. a. en historisk-kritisk undersökning
af Gamla test:s böckers uppkomst och kodifikation
(3 bd, 1861–65; 2:dra uppl. 1885–93) och upptog
samt utvecklade i Der godsdienst van Israel (2
bd, 1869–70) »Grafska hypotesen» (se
Pentatevken). Sedan 1867 utgaf han »Theologisch tijdschrift».
Kufara, oas i Sahara. Se Kufra.
*Kufferath, Louis, dog 1882. — Hubert Ferdinand
K. dog 1896.
Kuggstångsbanor. Se Bergbanor. Suppl.
Kullman, Klara, psevdonym för författarinnan
Gustafva Charlotta Märta Aurora von Haxthausen
(f. Gyllenhaal 1830, på Torp, Daretorps socken,
Skaraborgs län, gift 1873 med danske leg. sekr.
F. F. von Haxthausen, d. i Stockholm 1888).
Kuhmois, konsistorielt pastorat af 3:dje kl.,
Jämsä kontrakt, Borgå stift, Finland, Tavastehus
län, Jämså härad och domsaga. Areal 1,004
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 6,570 pers. (1894).
A. G. F.
*Kuhn von Kuhnenfeld, F., försattes 1888 utan ansökan,
till arméns pinsamma öfverraskning, i disponibilitet
och dog 1896.
Kullu, flod i Franska Kongo, upprinner under namnet
Niari l. Niadi på den 480 m. höga gränsskillnaden
till Kongo, flyter i vestlig riktning under många
krökningar, upptager vid Makabana Luasa från
höger, får sedan sydvestlig riktning, hvarunder
den genombryter kustbergen, och faller ut vid
Rudolfstadt i Atlantiska hafvet. Längd omkr. 600
km. Från mynningen till Ngotu (50 km.) är den farbar
för ångare och i sitt öfre lopp (från Makabana till
Stephanieville, 200 km.) för mindre farkoster.
*Kukolnik, N., föddes 1809.
Kukuchoto, stad i kinesiska prov. Sjansi, vid
Turghuanpira, en biflod till Hoangho. Omkr. 200,000
innev. Staden består af ett vidlyftigt citadell med
10,000 mans besättning och ett berömdt universitet,
i hvars skolor och kloster 20,000 studerande och
munkar lära vistas, samt en industri- och handelsstad
med mångsidig industri. Bearbetning af närbelägna
marmorbrott och stenkolsgrufvor samt mycket besökta
marknader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
