Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kopel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1,109 qvkm. Befolkningen,
finsktalande, 9,959 pers. (1894).
A. G. F.
*Korpilombolo. 1. Kapellförs. 1,513 qvkm. 1,854
innev. (1896). — 2. Tingslag, ingår i Torneå domsaga
och fögderi och omfattar de båda kapellförsamlingarna
Korpilombolo och Tärendö. 3,197 qvkm. 3,079
innev. (1896).
*Korpulens (Sp. 1386, r. 4 nedifr., står »afrundad»
bör vara »afundad»). Jfr Törstkur.
Korpus. Se Corpus.
Korsana, rysk namnform för Saisan (se d. o.).
*Korsberga. 1. Socken i Jönköpings län. 12,202
har. 1,580 innev. (1896). Annexet Solberga heter
Södra Solberga. Privat dårvårdsanstalt, som stått
under ledning af prosten Daniel Gustaf Pontén och
efter hans död af hans dotter, N. Pontén, och en
fröken Forsander. — 2. Socken i Skaraborgs län. 4,232
har. 1,202 innev. (1896).
Kors-kovall, bot. Se Melampyrum.
Korsmässomarknaden. Se Värnamo.
Korsnäs (F. Korsnääsi), imperielt pastorat af 3:dje
kl., Vasa nedre kontrakt, Åbo ärkestift, Finland,
Vasa län, Ilmola härad, Närpes domsaga. Areal
227 qvkm. Befolkningen, svensktalande, 4,697
pers. (1894). A. G. F.
*Korsnässla, korsnäta. Se äfven Lamium.
Korsö. Se Corso.
Korspen. Se Spikhammare.
Korsprofvet, en gudsdom. Se Ordalier.
Korssakov. Se Korsakov.
*Korstågen. Fredrik af Schwaben (sp. 1405) dog 1191.
Korsört, bot. Se Senecio.
*Korta varor. Jfr Quincaillerie-varor.
Kortbref (Fr. carte-lettre, T. karten-brief,
D. korrespondance-kort, Eng. letter-card), ett af
postförvaltning utgifvet hopvikt kort, gummeradt i
kanterna för att kunna tillslutas och försedt med
frankostämpel för postbefordran. Till underlättande
af öppnandet äro kortbrefvets kanter på två eller
tre sidor perforerade. Kortbref postbehandlas
såsom bref, kan rekommenderas, men får ej innehålla
penningar eller andra värdesaker. Kortbref infördes
först i Belgien (1882), sedermera i Brasilien
(1883), Frankrike, Österrike och Ungern (1886),
Danmark (1888), Ryssland (1890), Finland (1891),
Storbritannien (1892), Tyskland (1897). I Sverige
började kortbref utgifvas 1889 af 5 öres valör för
lokalkorrespondens och af 10 öres valör för annan
brefvexling inrikes samt med Norge och Danmark.
H. B–d.
Kortesjärvi, imperielt pastorat af 3:dje kl.,
Lappo kontrakt, Åbo ärkestift, Finland, Vasa
län, Kuortane härad, Alavo domsaga. Areal 334
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 3,675 pers. (1894).
A. G. F.
Kortskrift, detsamma som stenografi (se d. o.).
Kortslutning, elektrotekn. Se Elektrisk
kortslutning. Suppl.
*Kortstämplingsafgiften höjdes af 1892 års riksdag
till 1,50 kr. pr lek, med sänktes 1896 till 50 öre.
*Kosaker. Till tabellen å sp. 1420 tillägges: 1889
tillkom Usuriska hären.
Koser [kåser], Reinhold, tysk historiker, f. i
Schmarsow, Preussen, d. 7 Febr. 1852, blef 1874 filos.
doktor i Halle, s. å. assistent och 1882
geheime statsarkivarie vid statsarkivet i Berlin, 1884
e. o. professor i preussisk historia vid Berlins
universitet, hvilket han såsom docent från och med
1880 hade tillhört, 1890 ord. professor i Bonn och
1896, efter von Sybel, generaldirektor och chef för
det preussiska arkivväsendet. Han fick 1897 titeln
»geheime oberregierungsrat» och utnämndes 1898 till
preussiska statens historiograf. Obestridligen den
mest begåfvade af I. G. Droysens lärjungar, har K. med
framgång fortsatt dennes stora historiska lifegerning
och nedlagt resultatet af sina vidtomfattande
arkivstudier om Fredrik den stores historia dels
i många smärre afhandlingar och uppsatser (till
större delen i »Historische zeitschrift» och i
den af honom grundlagda tidskriften »Forschungen
zur brandenburgischen und preussischen geschichte»,
hvars redaktör han var 1888–92), dels i några större,
såväl i stilistiskt som i vetenskapligt hänseende
rent af mönstergilla arbeten: Friedrich der grosse
als kronprinz (1886) och König Friedrich der grosse
(bd I, 1890–93, omfattande tiden 1740–56). Ej
mindre värdefulla äro de urkundspublikationer,
som han utgifvit dels med understöd af preussiska
arkivförvaltningen, dels på uppdrag af Berlins
vetenskapsakademi, hvars ledamot han blef 1896,
nämligen »Preussische staatsschriften aus der
regierungszeit Friedrichs II» (bd I o. II, 1874
o. 1885); »Politische korrespondenz Friedrichs
des grossen» (bd 1–10, 1879–83, omfattande åren
1740–56), »Memoiren und tagebücher von H. de Catt»
(1884). K. idkade 1880 studier i svenska arkiv,
har varit medarbetare i Nordisk familjebok
och lemnat några bidrag af specielt intresse
för svenska historia: Der kanzleienstreit. Ein
beitrag zur quellenkunde der geschichte des
dreissigjährigen krieges (1874), Die katastrophe
der schweden in Schleswig-Holstein im jahre 1713
(i »Zeitschr. f. preuss. gesch. u. landeskunde»,
1875; med ett tillägg 1876) och Prinz August
Wilhelm von Preussen und Louise Ulrike von
Schweden (dersammastädes 1881). 1898 valdes
K. till led. af Vitt. hist. o. ant. akademien.
F. Arnheim.
Kosin. Se Kusso.
*Koskinen, Y. S., blef 1885 chef för
Ecklesiastikexpeditionen och upphöjdes 1897, med
bibehållande af sitt adliga namn Yrjö-Koskinen, i
friherrligt stånd. (Å sp. 1427, r. 5–6 uppifr. utgår
ordet traktatsällskaps).
Kosma (Kozma) Minin. Se Minin.
Koso. Se Kusso.
*Kossmaly, K., dog 1893.
*Kossuth, L., dog d. 20 Mars 1894 i Turin. Enligt
regeringens förslag beslöt Ungerns deputeradekammare,
att K:s förtjenster skulle förevigas i kammarens
protokoll och att till hans begrafning en deputation
skulle sändas. Hans stoft fick d. 1 April s. å. en
plats i Budapest under storartade hedersbetygelser.
*Kosta ligger numera vid stationen K. å Kosta–Lessebo
jernväg och tillhör K. glasbruksaktiebolag (stadfäst
1895). Tillverkningen, med ett årligt värde af 600,000
kr., omfattar finaste kristallglas och ordinärt
hushållsglas (fönsterglastillverkningen är nedlagd).
Kosta–Lessebo jernväg, 16 km. lång, tillhörig Kosta
aktiebolag, leder från Kosta glasbruk till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
